Förbundsstyrelsens förslag att avslå en av Sjukhusläkarnas motioner, "Etiska genvägar är senvägar", fick kritik av representanter från Sjukhusläkarna under fullmäktigemötet. – Man måste se till att finns en etisk granskning av sådant som inte omfattas av etikprövningslagen, sade Sven Wallerstedt, Sjukhusläkarna. Yrkesföreningens övriga tre motioner behandlades i ett samlat blockbeslut efter ett nytt koncept; röstning via påverkanstorg. Men när verksamhetsplanen kom upp på agendan biföll förbundsstyrelsen ett yrkande från en representant från Sjukhusläkarna; om att tillägga att antalet disponibla vårdplatser ska öka.

• 22 november 2018
• 0
• AV: Ebba Blume

På fullmäktiges andra dag skapade ett nytt koncept som för första gången prövades i årets fullmäktige- blockbeslut efter röstning via så kallade påverkanstorg – intensiv diskussion.

Konceptet innebar att delegaterna efter gruppdiskussioner på onsdagen via olika påverkanstorg röstade om huruvida de instämde i förbundsstyrelsens förslag och svar på en motion (vare sig den innebär bifall eller avslag). Visade sig torget överens med förbundsstyrelsen i en fråga är tanken att man då inte ska behöva lägga energi på just de förslagen, som i stället klubbas igenom i ett samlat blockbeslut.

Efter torsdagens diskussion som mynnade ut i en motion om att inte använda sig av blockbeslut i år röstade fullmäktige dock för att fatta blockbeslut om ett antal förslag.

Fullmäktige klubbade därmed igenom bifall för ett antal motioner som ingick i blockbesluten, däribland tre av Sjukhusläkarnas fyra motioner; däribland den om hot och våld i vården.

Enligt Sjukhusläkarna bör förbundet bland annat ska verka för att alla medlemmar regelbundet får genomgå säkerhetsutbildning i hot och våld. Förbundsstyrelsen anser motionen besvarad med argumentet att det inte råder brist på material och kunskapsstöd inom området men påpekar att många arbetsgivare sannolikt behöver jobba mer för att medlemmar ska så kunskap om de rutiner som gäller för hot och våld på arbetsplatsen. I blockbesluten ingick även Sjukhusläkarens motion om läkares pensioner.

Här uttrycker Sjukhusläkarna oro över att de olika pensionsavtalen försvårar en överblick av vilka ekonomiska följder det får för pensionen att byta arbetsgivare.

I motionen yrkar Sjukhusläkarna bland annat att förbundet ska arbeta för att ge medlemmarna saklig information om hur olika pensionssystem fungerar på individnivå såväl som i samband med att de byter arbetsgivare.

Föreningen vill också att förbundet jobbar för att medlemmar ska ha möjlighet att byta mellan anställning inom landsting eller kommun till statlig anställning utan att detta påverkar deras pensioner.

Förbundsstyrelsen anser däremot motionen besvarad med argumentet att det på förbundets hemsida redan finns utförlig information om såväl allmän-som tjänstepension, hur pension beräknas och vad man bör tänka på när man byter arbetsgivare.

En samordning av tjänstetid från olika pensionssystem sker inte längre med de rena avgiftsbestämda pensionssystem, som pensionssystemet allt mer har kommit att utvecklats mot och som också främjar också rörlighet inom och utanför avtalsområdet, uppger förbundsstyrelsen i sitt svar.

När fullmäktige efter blockbesluten gick igenom enskilda motioner, visade sig förbundsstyrelsens beslut att avslå den fjärde av Sjukhusläkarnas motioner, ”Etiska genvägar är senvägar”, uppröra representanter från yrkesföreningen.

I denna motion yrkar Sjukhusläkarna att man inom SLF verkar för att ett regelverk utformas för etisk granskning av projekt och utvecklingsarbeten som inte omfattas av nuvarande och kommande etikprövningslag. Här yrkar man också att förbundet jobbar för en ökad medvetenhet om behovet av etisk granskning av projekt- och utvecklingsarbeten, som även inbegriper student- och ST-arbeten.

Förbundsstyrelsen föreslår dock att avslå motionen med argumentet att det i etikprövningslagen redan finns regler om etikprövning och forskning. I ett utredningsbetänkande från förra året föreslogs dessutom justering av etikprövningslagens definition av forskning, så att de tydligare framgår att lagen inte enbart gäller studier och arbeten som inbegriper experiment.

Men Sven Wallerstedt, Sjukhusläkarna, var knappast nöjd med förbundsstyrelsens svar.

– Man måste se till att finns en etisk granskning av sådant som inte omfattas av etikprövningslagen. Det är angeläget att det finns en etisk bedömning av all verksamhet, sade han under torsdagsförmiddagens mötesförhandlingar och hänvisade särskilt till det som de fyra visselblåsarna och läkarna berättat om KI i gårdagens anförande.

Sofia Rydgren Stale, ledamot, förbundsstyrelsen medgav att det är ”av yttersta vikt att säkra det etiska perspektivet”, men betonade att ett regelverk för sådant redan finns.

– Om man hade följt det hade man inte hamnat i den situationen, sade hon och syftade på KI:s bristfälliga hantering av Macchiarini-fallet. Men man följde inte den lag som finns, fortsatte hon.

Det finns i etikprövningslagens regler om hur man etikprövar forskning, framhöll Sofia Rydgren Stale, och påpekade att Läkarförbundet tillstyrkt utredningens förslag att plocka bort studentundantaget.

– Vi har valt att avslå motionen, inte för att vi inte tycker att etik är viktigt, utan vi tycker att det finns en bra lag på plats och har tillstyrkt de förordningar som är på gång, sade hon.

I Sven Wallerstedts replik stod det dock klart att han inte var nöjd med svaret.

– Vi pratar om det som finns i gråzonen, det som inte omfattas av etikprövningslagen. Vi kan inte vänta på ett utredningsförslag, vi måste agera nu, sade han med eftertryck och fick medhåll av Martin Öst, Sjukhusläkarna.

Fullmäktige beslutade dock att i enlighet med förbundsstyrelsens beslut avslå motionen.

Under eftermiddagen på fullmäktigemötets andra dag valdes också Sofia Rydgren Stale enligt valberedningens förslag på nytt till andre vice ordförande i Läkarförbundet. Men detta först efter en omröstning.

En rad ledamöter pläderade nämligen dessförinnan i stället för Marina Tuutma, ordförande i Distriktsläkarföreningen och ledamot i förbundsstyrelsen.

– En stark primärvård berör hela sjukvården, därför är en primärvårdsreform också en ödesfråga för hela sjukvården, för alla specialiteter. Jag tror att det vore en styrka att ha en allmänläkare med i presidiet, med båd gedigen facklig kunskap, men också en gedigen kunskap om vad primärvård är och hur den fungerar, var exempelvis argumentet från Staffan Ahlqvist, Distriktsläkarföreningen, som menade att Marina Tuutma har erfarenhet av just detta, såväl som av ledarskap i DLF.

Flera pläderade i sin tur för Sofia Rydgren Stale, däribland Sahar Janfada-Baloo, ordförande Östra Skånes läkarförening.

– Sofia Rydgren Stale även lokalt framgångsrikt har drivit primärvårdsfrågor i Skåne, där arbetsgivare och politiker har väldigt stor respekt för och tar till sig av hennes kreativa idéer, sade Sahar Janfada-Baloo, och fortsatte:

– Sofia Rydgren Stale som andre vice ordförande kommer att representera hela läkarkåren, från underläkare till överläkare och oavsett yrkeskategori.

När Läkarförbundets verksamhetsplan till slut kom upp på agendan lyftes också ett yrkande från Thomas Zilling, Sjukhusläkarna (som sedan kom att dra tillbaka sitt yrkande för att låta det ersättas av ett liknande yrkande från Lars Nevander), om att man i denna plan ska tillföra en text om att antalet disponibla vårdplatser ska öka.

För att styrka detta yrkande framförde Bengt von Zur-Mühlen, Sjukhusläkarna, en egen version av Viktor Rydbergs dikt Tomten, men på temat vårdplatser och överbeläggningar.

Detta fick Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren att replikera:

– Bengt, du har en fantastisk övertalningsförmåga och Tomas Zilling har konstruktivt kommit med ett bra förslag. Så vi viker med oss och tillstyrker ett förslag om att uttrycket att antalet disponibla vårdplatser ska öka ska läggas till verksamhetsplanen.