Nyhetsarkiv

”Behovet av en utbildningsplan extra stort i dagens sjukvård”

En fortbildningsplan för specialister – som säkerställer att även alla färdigspecialiserade läkare får sin beskärda del av kurser, kongresser och vetenskapligt arbete. Det har FoU-chefen Anna Nilsdotter varit med och tagit fram på Sahlgrenska universitetssjukhuset. 

 Sverige är det enda europeiska land – förutom Portugal och Malta – som saknar en reglerad fortbildning för specialister. Detta gör att skillnaderna är stora när det kommer till specialisternas möjligheter till fortbildning på arbetstid. Det ville det medicinska kompetensutvecklingsrådet, MUR, i Västra Götalandsregionen ändra på.

– Både när det gäller AT-läkare och ST-läkare finns det en tydlig förordning med mål som du ska uppnå. Men även specialisterna behöver naturligtvis en försäkran i sin vardag om att verkligen få den fortbildning man behöver, säger Anna Nilsdotter som själv är specialist i ortopedi och även ordförande i MUR.

Hon berättar att frågan om specialisternas fortbildning aktualiserades i samband med att läkemedelsindustrin förbjöds att finansiera läkarnas vidareutbildning. Det tomrum som uppstod kräver att både arbetsgivaren och den enskilda specialisten är betydligt mer aktiv, något som inte har varit helt självklart överallt i verksamheten.

– Många har famlat lite när det kommer till de här frågorna. Men det går inte att sitta och vänta på att en vidareutbildning bara ska trilla ner i knäet på en. Ibland är det arbetsgivaren som inte har tagit tag i det här och ibland kan det vara den enskilde läkaren som inte har tagit emot de erbjudanden om vidareutbildning som har föreslagits. Därför tog vi fram den här fortbildningsplanen som är tänkt att användas i samband med det årliga utvecklingssamtalet – för att fortbildningen verkligen ska bli av löpande och inte glömmas bort.

Fortbildningsplanen innebär konkret att arbetsgivaren och den anställde går igenom ett antal stående punkter i ett formulär tillsammans som innefattar såväl undervisningsaktiviteter och kongresser som vetenskapligt arbete och enstaka kurser som den anställde är i behov av. Följande år bockar man av att läkaren verkligen har fått ta del av allt som stod på listan – och skriver en ny.

– Tanken är att specialisten gör det här tillsammans med sin lönesättande chef varje år. Det kan också vara ett sätt att få utvecklingssamtalen att kännas mer meningsfulla, säger Anna Nilsdotter.

Förhoppningen är att kunna börja använda sig av fortbildningsplanen som en pilot på Sahlgrenska för att sedan implementera den i verksamheten i hela Västra Götalandsregionen, berättar Anna Nilsdotter. Sjukhusledningen har den redan passerat och i nästa vecka ska den tas upp på det fackliga samverkansmötet.

– Som jag ser det så är behovet av en sådan här utbildningsplan extra stort i dagens sjukvård som är väldigt pressad och inriktad på produktion. Sjukvården ska givetvis ta hand om patienter, men vi har andra uppdrag också som är lätta att glömma i ett pressat läge, säger Anna Nilsdotter, vars förhoppning är att fortbildning så småningom kan börja mätas och till och med ingå som en naturlig del av ett sjukhus årsbokslut.

Några liknande initiativ när det gäller specialisters fortbildning känner hon inte till.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera