Nyhetsarkiv

Behov och metoder olika då landsting raggar läkare

I norr satsar man på det sociala. I söder på svenska­kurser för syrier i egen regi. Allt för att locka till sig den välbehövliga utländska arbetskraften och få den att stanna.

karta3– Man har aldrig några garantier och det kan komma faktorer som inte är aktuella vid rekryteringstillfället. Men är vi väl förberedda och har en bra introduktion och skapar förutsättningar för att även resten av familjen ska trivas – då ökar våra chanser att få behålla de utländska läkare vi har rekryterat.

Det säger Magdalena Lundh, HR-specialist inom rekrytering i Norr­bottens läns landsting och en av dem som ständigt funderar på nya, innovativa sätt att både rekrytera och behålla de utländska läkare och specialister som landstinget så väl behöver.

– Vi har lång erfarenhet av att rekrytera utländsk personal och en av de saker vi har lärt oss på vägen är hur viktigt det är med kontaktnät. Att personen lär sig svenska, att barnen kommer in i barn­omsorgen och att man helt enkelt trivs med att bo här uppe i norra Sverige, säger hon.

Därför har region Norrbotten bland annat satsat på att utse kontaktpersoner för den nyanställde att vända sig till – inte bara när det gäller frågor av medicinsk karaktär – utan även kring mer vardagliga saker som är nytt för den som invandrat.

– Det kan handla om att visa runt i stan, tipsa om närmaste affär och göra trevliga saker tillsammans även utanför arbetsplatsen. Det kan se lite olika ut på olika håll, säger Magdalena Lundh.

I dagsläget består region Norrbottens läkarkår till 24 procent av läkare med utländsk examen. De länder man framför allt satsar på att rekrytera från är de EU-länder där kåren har en betydligt sämre arbetsmarknad än i Sverige.

– Grekland, Spanien, Portugal och Tjeckien är exempel på länder som vi har rekryterat i från. Vi försöker nå ut på flera sätt – både genom annonser ch olika arrangerade aktiviteter. Men vi får även in en hel del spontan­ansökningar från de här länderna från läkare som känner någon som har börjat jobba hos oss och som har berättat om möjligheterna.

En nyligen genomförd rekryteringsresa till Grekland bar rejält med frukt för landstinget, berättar Magdalena Lundh. Hela 13 grekiska läkare varav flera allmänläkare, en gynekolog, en urolog och en barnpsykiatriker håller i dagarna på att rekryteras till Norrlands läns landsting.

– Det var en väldigt lyckad resa. Vi har under åren byggt upp strategin kring hur vi bör synas och vilken kompetens läkarna från de olika länderna har. Vi vet vad vi behöver komplettera med för att nå ett bra resultat. Det blir en trygghet och skapar bra förutsättningar för att vi ska lyckas.

Svenska från dag 1

Att läkarna får en bra introduktion från start är a och o, berättar Magdalena Lundh.  Därför tillhandahåller landstinget svenskastudier från dag ett.

– Sedan får man successivt börja jobba i verksamheten så man hör språket och börjar prata. Så snart språkkunskaperna är tillräckliga kan man börja jobba mer självständigt.

Väntetiden på en svensk läkarlegitimation när man rekryterar från ett annat EU-land ligger i dagsläget på ungefär tre månader och är ingenting som stoppar upp anställningsförfarandet.

– Nej, det flyter på bra. Tiden behöver man ändå för rekryteringsprocessen.

I landets andra ände jobbar HR-strategen Malin Ferbas med liknande uppgifter för Region Skånes räkning.

Men på hennes bord ligger först och främst frågan om hur den kompetens som följer med den senaste tidens flyktingströmmar kan tas tillvara på bästa sätt.

– Vi har alldeles precis dragit igång ett pilotprojekt där både läkare och sjuksköterskor från Syrien ingår. Nu under hösten kommer de att få möjlighet att studera svenska med inriktning mot vård och även få praktik för att lära sig ytterligare om det svenska sjukvårdssystemet.

Det hela rör sig om ett tiotal individer, samtliga bosatta i nordöstra Skåne. Utifrån piloten hoppas region Skåne kunna dra lärdomar och skala upp projektet under 2016.

– Vi får väldigt många förfrågningar från nyanlända läkare och frustrationen över den långa väntan innan man kan börja jobba är stor. Därför undersöker vi nu om vi kan vara med och snabba på den här processen. Förhoppningsvis kan vi som stor arbetsgivare även utöva viss påtryckning mot Socialstyrelsen för att till exempel utöka möjligheterna att läsa kursen i författningskunskap på andra orter än som i dagsläget endast i Stockholm, Göteborg och Linköping. Det kanske inte är ett hinder för alla, men för många är det svårt att ordna och bekosta resa och boende på en annan ort för kunna delta i kursen.

Men pilotprojektet har fler aktörer än bara region Skåne. Även Migrationsverket och Arbetsförmedlingen i nordöstra Skåne finns med som samarbetspartners.

– Anledningen till att projektet startade just här är att det finns flera stora flyktingförläggningar i området och vi har två sjukhus och flera vårdcentraler i området. Målet är att vi ska kunna anställa personerna som ingår i projektet så småningom, men vi har i dagsläget inte behov av alla specialiteter utan främst av allmänläkare och läkare inom psykiatrin.

Men även om man jobbar på att skynda på processen går det inte speciellt snabbt att få en läkare från ett land utanför EU i arbete.

– Det är fortfarande långa handläggningstider och provtjänstgöringar som måste genomföras. Om man talar om att fylla luckor lite snabbare så är det i första hand läkare inom EU som måste rekryteras. Men det är viktigt för oss att även tänka på långsiktiga lösningar som den här för att fylla vårt framtida rekryteringsbehov, säger Malin Ferbas och tillägger att frågan om att underlätta för den vårdpersonal som kommer via flyktingströmmarna just nu är en prioriterad fråga bland politikerna.

Mest brist på allmänläkare

Men precis som i Norrbotten är det allmänläkarna det råder störst brist på för närvarande inom region Skåne. Ett pågående projekt på det här området är uppstarten av ett utbildningscentrum på Ystad vårdcentral.

– Dit rekryterar vi läkare med specialistexamen och då endast EU-medborgare som läst till läkare i annat EU-land än Sverige. I dagsläget har vi tre EU-läkare som genomgår en intensiv introduktion i svensk hälso- och sjukvård under en termin, säger Malin Jönsson som är HR-strateg inom primärvården Kryh med ansvar för att rekrytera fler läkare inom EU till region Skåne.

Läkarna där handleds och utbildas av erfarna specialister i allmänmedicin som har arbetat länge som distriktsläkare på vårdcentral, berättar hon. Under fem månader varvas teoretisk utbildning med praktiskt arbete i kombination med språkstudier.  Efter genomförd utbildning och under förutsättning att läkarna bedömts uppfylla den kunskapsnivå som behövs för att verka som specialist i allmänmedicin i Sverige erbjuds de en tillsvidareanställning på en av  vårdcentralerna i Primärvården Kryh.

– Denna satsning är tänkt att pågå fortlöpande och i april 2016 börjar nästa grupp, fem EU-läkare, sin anställning på Utbildningscentrum, säger Malin Jönsson.

De erfarenheter som man redan nu bär med sig är att anställning av utländska läkare är långa processer som kräver god framförhållning.

– En av de viktigast nycklarna till en lyckad rekrytering och integration är att satsa på språkutbildning då språket är grundläggande för att man ska kunna tillgodogöra sig den kompetens som behövs för att kunna arbeta som specialist i Sverige och för att kunna komma in i det svenska samhället.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera