Kort tid efter att Danderyds sjukhus och Södersjukhuset lagt sina stora varsel stod det klart att 400 tjänster nästa år ska tas bort på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna, säger att följden av alla varsel blir att förtroendet för sjukvården drabbas.

• 27 november 2019
• 1
• AV: Adam Öhman

– Det ser likadant ut på många sjukhus. När vi frågar våra lokalavdelningar är oron stor för vad som ska komma och man känner att nedskärningar och kanske varsel är på gång. Med den här typen av stora krisåtgärder riskerar man förtroendet för sjukvårdens ledning, och det i sin tur urholkar förtroendet för hela systemet, det vill säga att landstingen ska bedriva sjukvård. Det är personalen som blir kvar som får lösa allt. Det är en helt orimlig situation, säger Karin Båtelson.

– När man måste agera med varsel istället för att förändra genomtänkt förlorar man också mycket kompetens. Många tröttnar och säger upp sig, man slänger ut alla timanställda, det vill säga många läkare som arbetar frivilligt efter pension, med ovärderlig kompetens som behöver föras vidare. Samtidigt plockar man bort vikariat och tillsätter färre AT och ST-tjänster. Det är sällsynt korttänkt. Många anser också att sjukhusen är underfinansierade och vi från Läkarförbundet har ju i många år krävt en partsgemensam överenskommelse om sjukvårdens finansiering.

Sedan tidigare har det varit känt att Sahlgrenska universitetssjukhuset ska spara en halv miljard kronor under 2020. När sjukhusets styrelse nu har spikat budgeten står det klart att de största besparingarna kommer att ske på personalsidan. Totalt handlar det om 400 nettoårsarbetare, även om det i dagsläget inte är klart vilka personalkategorier som berörs. Ledningen framhåller att nedskärningarna ska ske genom naturliga avgångar, exempelvis pensioner eller vikariat som inte förnyas. Samtidigt är de största besparingarna någonsin på gång i Västerbotten. För att bara nämna ett exempel ytterligare.

Man måste bygga upp primärvården först innan man drar ner på sjukhusvården. Karin Båtelson, Sjukhusläkarna

För närvarande pågår det nationella arbete som går ut på att mer vård ska ske i primärvården och i öppen specialiserad vård. Karin Båtelson betonar att en omställning av vården måste göras i rätt ordning av människor som verkligen förstår den. Även primärvården haltar med allmänläkarbrist och många deltider och sjukskrivningar.  Sjukhusläkarna har varit tydliga med att man måste bygga upp primärvården först innan man drar ner på sjukhusvården, framhåller Karin Båtelson.

– När man bygger upp specialiserad öppenvård som exempelvis vårdvalssystem, kan man inte bara dränera sjukhusen utan att tänka på vad som ska ingå.  Uppdraget ska innefatta en bred case-mix av patienter. Utbildningsuppdraget för AT och ST-läkare ska ingå och ersättas skäligt. Det ska också vara möjligt för läkare att arbeta både i vårdval och på sjukhuset.

– Även om man vill att mer sjukvård ska ske utanför sjukhusen måste man ändå se till att sjukhusvården funkar. Vi kommer alltid behöva inneliggande vård, både planerad och akut. Den akuta vården måste också garantera heltäckande och hög läkarkompetens dygnet runt. Inget annat är acceptabelt idag!

Det förutsätter, enligt Karin Båtelson, att jourerna kan upprätthållas och att arbetsmiljön är dräglig för sjukhusläkare. Dessutom får inte utbildning och forskning raseras.