”Bakjourskolans krav sätter stopp för beslut att bedriva bakjour utan kompetens”
Nyheter
I april presenterade Svensk Kirurgisk Förening bakjourskolan för landets verksamhetschefer och professorer inom kirurgi och fick deras ja till att genomföra den så snabbt som möjligt, berättar Agneta Montgomery.
– Det innebär att chefen inte kan kräva att en läkare utan bakjourskompetens plötsligt ska gå bakjour bara för att det är sommar, säger hon.
Det innebär också att det inte går att ta politiska beslut att driva verksamhet utan att det finns tillräcklig kompetens, konstaterar hon.
Strategiskt viktigt
Agneta Montgomery menar att bakjourskolan är en strategiskt mycket viktig fråga som sätter fokus på att det krävs kompetens för att driva viss typ av verksamhet.
Bakjoursutbildningen är upplagd på samma sätt som en ST-utbildning. Den innehåller ett program med målbeskrivning, ett antal kurser och krav på vissa praktiska erfarenheter som bedömts av lokal handledare.
För att i rimlig tid få den erfarenhet som bedöms som nödvändig för att vara bakjourskompetent kan det bli nödvändigt att jobba en tid på en annan klinik eller ett annat sjukhus.
För att få ett kompetensbevis krävs en ansökan hos föreningens studiekommitté, som granskar och bedömer om kursplanen är uppfylld innan den utfärdar kompetensbevis.
Kompetenskrav
Agneta Montgomery hoppas att kirurgernas bakjoursskola ska bli förebild för andra specialiteter och betonar att kompetenskravet är viktigt för att läkaren ska känna sig trygg i sin roll och att patienter ska känna att de blir omhändertagna på samma kvalificerade sätt i hela landet.
– Som specialitetsförening kan vi inte påverka politiska beslut och hur strukturen ser ut vid varje enskilt sjukhus, men vi kan vara med och utforma utbildning, ställa kompetenskrav och synliggöra konsekvenserna av politiska beslut, säger Agneta Montgomery.
Förslaget om ändrad specialitetsindelning, som är ute på remiss, är en annan viktig fråga för landets kirurger.
Kirurgordföranden välkomnar att akutkirurgi, urologi och kärlkirurgi blir egna specialiteter och att barnkirurgi slås sammans med barnmedicin.
– Vi har drivit frågan att akutkirurgi ska bli en egen basspecialitet. Kärlkirurgerna har länge varit på väg från allmänkirurgin så det känns bara naturligt. Att urologerna har tvingats gå en omväg, via utbildningen till kirurg, för att bli specialistkompetenta har varken varit kostnadseffektivt eller vettigt. Det har bara gjort utbildningen onödigt lång.
ST-utbildning är färskvara
En ST-utbildning är färskvara, betonar Agneta Montgomery. Har man varit bort från sin specialitet några år så har man inte längre tillräcklig kompetens. Det gör att det känns helt onödigt med dubbla specialiteter för urologer.
Agneta Montgomery berättar att utbildningsansvaret som svensk kirurgi fick vid den förra förändringen av specialistutbildningen nästan har varit övermäktig. Trängseln vid operationsborden har varit stor. Att en specialist som inte ska stanna inom specialiteten tagit operationsutrymme har försenat utbildningen för dem som inriktat sig på att jobba som kirurger.
– Som förening vill vi fokusera på att få till stånd en bra utbildning, så att vi så snabbt som möjligt får fram operatörer med hög kompetens.
Tack Agneta Montgomery, för att du sätter focus på kompetens.
Allt för länge har vi handfallna accepterat att schemarader fylls ut med namn – utan att kompetanskrav har ställts.
Ovärdigt för den yngre kollegan, farligt för våra patienter och pinsamt för Landstingen.
Våga lyfta frågan om – och våga sätta pris på specialkompetencer!
Ole Jörgensen