ERSÄTTNINGSSYSTEM

Avdrag i mångmiljonklassen väntar fuskande vårdcentraler

22 vårdcentraler i Västra Götalandsregionen ska få ekonomiska avdrag efter att medvetet eller möjligen medvetet ha försökt öka den egna ACG-poängen genom irrelevant diagnosregistrering med ökad ersättning som följd. Det framhåller hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Sammanlagt handlar det om närmare 100 miljoner kronor som de 22 vårdcentralerna ska betala tillbaka på 20 månader, enligt regionens beräkningar.

Västra Götalandsregionen initierade våren 2018 en granskning för att undersöka om vårdcentraler försökt att öka den egna ACG-poängen och därmed den egna ersättningen. Bakgrunden var att regionen under den kontinuerliga uppföljningen av diagnosregistreringar hade noterat att diagnosregistreringarna gick upp markant 2017.

13 av de granskade enheterna ska medvetet ha försökt höja sin ACG-poäng genom irrelevant diagnosregistrering. Nio av enheterna ska möjligen medvetet ha försök höja sin ACG-poäng på detta sätt. Och sju av enheterna bedöms i huvudsak inte ha försökt höja sin ACG-poäng medvetet.

Som mest registrerade en vårdcentral 7 661 diagnoser på en dag. En patient fick inte mindre än 45 diagnoser på en gång.

En enig hälso- och sjukvårdsstyrelse rekommenderar nu hälso- och sjukvårdsnämnderna att ge de 22 vårdcentralerna som medvetet eller möjligen medvetet har försökt öka den egna ACG-poängen genom irrelevant diagnosregistrering bakläxa i form av ekonomiska avdrag.

– Det är viktigt för trovärdigheten i systemet. Men lika viktigt är den diskussion som vi har fått i gång. Det här uppdagades ju efter att ett antal enheter upptäckt att de fick lägre ACG-poäng, säger Jonas Andersson (L), ordförande hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

Det är allvarligt att man mer eller mindre systematiskt försöker tillskansa sig fördelar. Jonas Andersson, Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Av de 22 vårdcentralerna är 18 offentliga och fyra privata. 14 av vårdcentralerna var vid tiden för granskningen sjuksköterskestyrda, tre var läkarstyrda, en styrdes av både en läkare respektive en sjuksköterska som avlöste varandra, en styrdes av en undersköterska, en av en socionom, en av en sjukgymnast och en av en biomedicinsk analytiker.

Jonas Andersson (L).

– Det är allvarligt att man mer eller mindre systematiskt försöker tillskansa sig fördelar på skattebetalarnas, konkurrenternas och kollegornas bekostnad. Det andra är att man har lagt tid på dessa administrativa sysslor, i stället för att möta patienter. Man har gått vilse i kulturen och systemet, säger Jonas Andersson.

Av rapporten framgår att sjuksköterskor stod för den största ökningen av diagnosregistreringar mellan 2016 och 2017, främst genom indirekt vårdkontakt, exempelvis notat. En av orsakerna är större organisatoriska förändringar, exempelvis införande av sjuksköterskemottagningar eller andra förändrade arbetssätt.

Men uppfinningsrikedomen har varit stor, när det gäller försöken att tillskansa sig mer ersättning.

Några exempel: I ett fall har många av de granskade sjuksköterskeanteckningarna flera irrelevanta diagnoser registrerade, medan läkarnas noteringar i större utsträckning harmonierar med gällande riktlinjer. I ett annat fall är det särskilt två läkare som har stått för en stor del av diagnosregistreringarna. Och i ett tredje fall har vårdcentralschefen och ytterligare fem personer suttit under två helger och skrivit in journalnotat med diagnosregistreringar. På andra enheter registrerade även undersköterskor diagnoser.

Vissa övergripande mönster är emellertid påtagliga, enligt Sjukhusläkarens granskning av rapporten:

Vid de 22 vårdcentralerna förekom att samtliga (eller många) av patientens diagnoser registrerades, och inte bara den som var relevant vid besöket (etcetera).

Vid 19 av vårdcentralerna har sjuksköterskor vid telefonkontakt för rådgivning med patienten registrerat samtliga eller många av patientens diagnoser, och inte enbart den relevanta diagnosen.

Vid 17 av enheterna förekom att samtliga eller många av patientens tidigare diagnoskoder vid bokning av besök registrerades av bokande sjuksköterska.

I åtminstone tre fall var felregistreringen direkt beställd av verksamhetschefen.

En simulering som regionen har genomfört gav en preliminär bild av hur mycket pengar det kunde handla om i slutändan. Enligt simuleringen skulle avdragen för offentliga enheter landa på totalt 4 726 000 kronor i månaden, vilket motsvarar drygt 56,7 miljoner på ett år, och 642 000 kronor i månaden för privata, drygt 7,7 miljoner på ett år. I och med att ACG-systemet är ett slutet system omfördelas pengarna till övriga enheter.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen gjorde emellertid ett tillägg om en spärr som innebär att ingen av enheterna får en reglering på mer än 10 procent av ersättningen. Kontentan är att sammanlagt cirka 1,5 miljoner kronor i månaden, motsvarande 18 miljoner kronor på ett år, ska fördelas om från offentliga Närhälsan till privata aktörer.

Totalt handlar det alltså om närmare 100 miljoner kronor som de 22 vårdcentralerna ska betala tillbaka på 20 månader.

Nya belopp kommer emellertid att räknas fram varje månad.

Vi har inte satt några ”irrelevanta diagnoser”. Lena Torstensson, vårdcentralschef

För Närhälsan Oden vårdcentral, den vårdcentral som får mest avdrag i kronor räknat, handlar det om minus cirka 440 000 kronor i månaden i den delen. Vårdcentralen har mellan 2016 och 2017 ökat antalet satta diagnoser med 35 procent. Enheten menar att det främst har att göra med att sjuksköterskor började registrera diagnoser i samband med telefonkontakt under 2017.

Enligt regionens granskning registreras emellertid mycket stora mängder irrelevanta diagnoser vid samtliga typer av kontakter, och granskningsteamet undrar ”om man internt på enheten kan ha skapat en rutin där patientens samtliga diagnoser registreras vid varje kontakt”.

– Vi har inte satt några ”irrelevanta diagnoser”. Jag förstår inte hur de har kommit fram till sin slutsats. De tittar närmare på vaccinationer, och där får kroniker reducerat pris, och då har vi satt de kroniska diagnoserna. Felet vi har gjort är att vi inte har gjort ett notat: ”vaccination på grund av kronisk sjukdom”, säger vårdcentralschefen Lena Torstensson.

– Vi har fått in våra patienter på årskontroller. Det har inte fungerat innan. Vi har haft ont om folk. Vi har haft hyrpersonal och har saknat rutiner. Men sedan slutet av 2016 har vi fått ordning på allt igen, och då är det klart att diagnosregistreringen ökar också. Och det här är tacken! Det känns otacksamt.

Det är positivt att man har gjort den här granskningen. Emelie Hultberg, Västra Götalands läkarförening. 

Vid sidan av frågan om sanktionerna ska regionen inför 2021 göra en större översyn av hela betalningsmodellen. Det var dock bestämt sedan tidigare.

– Det är positivt att man har gjort den här granskningen och hittat de här felaktigheterna, säger Emelie Hultberg, ordförande för Västra Götalands läkarförening.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-05

Tema: Övertider / Tema: Vem satsar på intermediärvårdsplatser? / Vårdcentraler kan tvingas betala tillbaka miljonbelopp / Sverige och Storbritannien har gjort omvända resor / Så ska den digitala läkarassistenten Alma hjälpa läkare / Porträttet: Camilla Starck

Prenumerera