Nyhetsarkiv

Att ställa diagnos

Jag har gjort så otroligt mycket på knappt tre veckor. Jag har bland annat övat status, skrivit journal, tolkat EKG, tagit venprover och bläddrat bland röntgen bilder. I förrgår såg jag många av mina egna organ på ultraljud. Jag tyckte att min vena cava var lite ynklig, men att min mjälte däremot var utsökt! För mitt otränade öga alltså. Det är klart att jag har vetat att jag har inre organ, men att få se dem i realtid gör faktiskt så att de känns mycket verkligare. Även jag har ett inre och det är ganska vackert.
Det är underbart att äntligen få känna att läkaryrket kan vara ett mycket praktiskt yrke. Att man till och med oftast, i de allra flesta specialiteter, arbetar mycket med händerna. Klämma, känna, lyssna, böja, sträcka, sticka, inspektera. Från och med nu räcker inte längre böckerna till fullt ut. Att kunna bukens anatomi i teorin är en förutsättning för att kunna genomföra ett ordentligt bukstatus, men det krävs faktiskt mer än den teoretiska kunskapen. Nu lär vi oss handlaget. Äntligen!
Nu har jag börjat känna mig lite mindre klumpig. Jag fumlar inte så mycket längre och i vissa moment börjar jag till och med känna mig nästan säker på hand. Som om jag faktiskt vet ganska väl vad det är jag sysslar med. Visst har jag mycket kvar att lära! Men nu har jag faktiskt kommit någon liten bit på vägen mot att skaffa mig praktiska läkarkunskaper.
Jag föredrar öva, öva, öva, framför läsa, läsa, läsa. Många av äldrekursarna sade att det riktiga läkarprogrammet, den riktigt roliga biten, börjar när du kommer till sjukhuset. Just nu känner jag verkligen att de hade rätt!

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera