Nyhet

Astma- och KOL-patienter sätts på kartan

Ann Ekberg-Jansson.

Luftvägsregistret, det nationella kvalitetsregistret för vården av astma- och KOL-patienter visar för första gången på ett trendbrott som tyder på en bättre vård och större uppmärksamhet kring patientgrupperna. Dokumentationen till registret har blivit bättre och vården likaså, såväl när det gäller utandningstester och symptomskattning som patientutbildning.

Ann Ekberg-Jansson, som är registerhållare för Luftvägsregistret och till vardags docent i lungmedicin och forskningschef, verksam vid Angereds Närsjukhus gläds åt resultaten som presenteras i den årsrapport som släpps idag. Rapporten pekar på att fler lungfunktionstester genomförts och att fler patienter också fått bedöma hur de mår med hjälp av validerade frågeformulär. Helt i enlighet med de nationella riktlinjer som Socialstyrelsen slog fast i november i fjol.

Hon menar att astma- och KOL-patienterna håller på att få en synlighet i vården som de inte riktigt haft tidigare. Något som kan bero på en bristande kunskap om vad som kan göras för patienterna, tror Ann Ekberg-Jansson.

– När det gäller astmagruppen tror man nog att alla astmatiker är välbehandlade idag, och att det knappt finns några problem, och för KOL-gruppen tror man ofta att man inte kan göra mer än få dem att sluta röka. Men det stämmer inte, det är också det som Socialstyrelsens nya riktlinjer visar, att man kan göra så mycket mer.

Förutom rökavvänjningen, gäller det också att se till den enskilda patienten symptombild, säger Ann Ekberg-Jansson:

– Att man tar ställning till vad patienten har för symptom, och sätter in fysisk träning till exempel. Det beror så klart på patientgruppen, men träning är positivt för alla. Det motverkar också försämringar överhuvudtaget, och motverkar benskörhet som framför allt KOL-patienterna löper risk för.

Genom registret skapas en överblicksbild över hur vården ser ut och i hur stor grad åtgärder sätts in. Det finns också enkla uppföljningssystem i registret som funnits i sin nuvarande form sedan 2013.

– På sikt betyder det att vi får möjlighet att följa upp de åtgärder som patienterna erhåller och kan utvärdera effekten och kvalitetssäkra vården. Det är väldigt viktigt för de här patientgrupperna, tidigare undersökningar har visat att man knappt gör någonting för en betydande del av dessa patienter.

Ur ett sjukhusperspektiv kan registret vara intressant eftersom andelen patienter som söker för andningsrelaterade besvär inom sjukhusvården är hög och andelen av dessa med KOL är också betydande, menar Ann Ekberg-Jansson.

– Risken för död redan efter ett vårdtillfälle är hög. Registret har en liten och lätthanterlig modul som hanterar de inneliggande vårdtillfällena där man kan se en direkt koppling mellan åtgärd vid den inneliggande vården och död.

Än så länge är det ett fåtal enheter som registrerar i denna del, men hos dessa enheter har man märkt av goda resultat i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer.

– Vi ser en stor förbättringspotential i att många fler enheter som har patienter med KOL som vårdas inneliggande ansluter sig för att kunna flöja sina resultat och minska risken för död hos sina patienter.

Luftvägsregistret har en samordnande koordinator och även regionala koordinatorer som informerar och försöker få fler enheter att ansluta sig till registret, både inom primärvård och den specialiserade vården.  I dag är drygt 670 enheter anslutna till luftvägsregistret . Inom primärvården finns 1100 enheter som kunde vara anslutna och drygt 100-150 enheter inom den specialiserade vården. Drygt 600 av de 670 anslutna enheterna är primärvård. Mycket tyder också på att siffran kan komma att stiga.

– Vi ser en förbättring i att primärvården ansluter sig allt mer, och det är ett trendbrott. Primärvården har generellt inte varit intresserade av att ansluta sig till kvalitetsregister tidigare, men nu börjar man förstå det utan att det är ett uttalat krav, och det är glädjande att se.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-05

Tema: Övertider / Tema: Vem satsar på intermediärvårdsplatser? / Vårdcentraler kan tvingas betala tillbaka miljonbelopp / Sverige och Storbritannien har gjort omvända resor / Så ska den digitala läkarassistenten Alma hjälpa läkare / Porträttet: Camilla Starck

Prenumerera