Nyhetsarkiv

Årets Visslare stod inte ut – sa upp sig

Stefan Brandt vittnar om en extremt pressad situation där han på helgerna fått ronda 80 patienter, samtidigt som han har tagit emot de patienter som kommit in till akuten. Helt själv, förutom en AT-läkare.

– Så mycket har man dragit ner. Tidigare hade vi stafettläkare, men de sade man upp. Pressen är fruktansvärd. Samtidigt som man ska ansvara för en liten hjärtintensivavdelning ska man gå bakjour.

Stefan Branth berättar att försökt stå ut och att han har dåligt samvete för att han nu kastar in handduken.

– Jag vet ju att de få personer som blir kvar i Enköping får det ännu värre. Men det finns en gräns för vad man står ut med och hur dålig vården får vara. När man beslutade att skära ner ännu mer, fast det var överfullt på sjukhuset och inte fanns något att skära ner på, så fick jag nog.

Värst tycker han det är att den högsta ledningen inte inser problemen. Man skär ner och sedan får man göra brandkårsutryckningar, vilket blir dyrare på sikt än att bygga ut så att vården fungerar.

– I min generation som var ST-läkare på 90-talet på Akademiska är ingen kvar. Då förstår du att man totalt misslyckats med arbetsmiljön.
Stefan Branth menar att regionsjukhusen måste bli statliga.

– Som det fungerar nu är det ohållbart.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera