Vad påverkar arbetsmiljön och möjligheterna till en stabil och långsiktig kompetensförsörjning? Sjukhusläkaren har frågat fackliga företrädare runt om i landet om vilka arbetsmiljöfrågor som de anser vara högst prioriterade.

• 15 oktober 2025
• 0
• AV: Eva Nordin

Emelie Hultberg, ordförande Västra Götalands läkarförening samt styrelseledamot i Sveriges läkarförbund:

– Jag tror att man måste lyfta fram och följa upp chefernas roll för en god arbetsmiljö mycket tydligare. Chefer påverkas av samma arbetsmiljöfaktorer som andra medarbetare och behöver själva en god arbetsmiljö för att praktiskt kunna omsätta de föreskrifter som finns om arbetsmiljön. Men i dag har många chefer i hälso- och sjukvården en jättetuff belastning med många underställda och inte alltid så bra stödstrukturer. Mycket tid läggs på administration, bemanningsfrågor och rapportering och de hinner inte riktigt vara närvarande i verksamheten och skapa rätt förutsättningar för medarbetare att göra ett bra jobb. Det här påverkar arbetsmiljön och möjligheterna till en stabil och långsiktig kompetensförsörjning. Vi ser i dag en hög rotation på många chefstjänster. Och det är tyvärr också förhållandevis få läkare i dag som tycker att det är givande att ta på sig chefsuppdrag.

Forskning visar att en god arbetsmiljö minskar ohälsa, ökar produktiviteten och lönar sig ekonomiskt genom minskad personalomsättning och sjukfrånvaro, medan en osund miljö kan dränera resurser. Att balansera dessa faktorer är avgörande för att långsiktigt skapa en långsiktigt trygg arbetsplats med god arbetsmiljö, menar Emelie Hultberg.

– Men då måste chefer få tid, resurser, ett rimligt antal underställda och bra stödstrukturer så att de kan balansera mellan behov och resurser. Men så länge som politiker har ett ensidigt fokus på ekonomistyrning och vad som står på sista raden i årsredovisningen, så länge kommer arbetsmiljöfrågorna inte att hamna i fokus, säger Emelie Hultberg och fortsätter:

– Jag känner till privata verksamheter som menar att den bästa rekryteringskällan är läkare i offentlig verksamhet med dålig arbetsmiljö och chefskap. Det är väldigt dyrt i längden att inte investera i en god arbetsmiljö. Men så länge som sjukvården styrs av hårda ekonomisystem kommer det att vara svårt att styra mot en bättre arbetsmiljö, säger Emelie Hultberg.

Kristina Jennische, sektionschef och medicinskt ansvarig för urologisektionen i Region Dalarna samt ledamot i Sjukhusläkarna Dalarna. 

– En av våra största utmaningar är att arbetsbelastningen ska vara lagom. Utöver det direkta patientarbetet ska det inom arbetsdagens timmar även hinnas med handledning, fortbildning och verksamhetsutveckling. Och det går inte riktigt ihop.
Arbetsmiljön påverkar kompetensförsörjningen, menar hon:

– När vi specialister inte har en bra arbetsmiljö blir det svårt att inspirera yngre kollegor att välja just de specialiteterna och klinikerna och då påverkas naturligtvis kompetensförsörjningen.

Kristina Jennische menar att ansvaret för att åstadkomma en god och hållbar arbetsmiljö vilar tungt på arbetsgivaren. Men det systematiska arbetsmiljöarbetet får inte det utrymmet som krävs, i stället prioriteras alltid ekonomin högst.

– Vi saknar känslan av att arbetsgivaren ser vad vi gör och vill oss väl. Det är hela tiden en känsla av ”vi mot dem”. Som att arbetsgivaren misstror oss när vi säger att det behövs mer resurser. För ofta löser sig kriser, såsom en sommar utan vårdplatser, ändå. Arbetsgivaren slipper betala i pengar, men vi betalar med vår hälsa och vårt välmående.

För att åstadkomma en god och hållbar arbetsmiljö krävs prioriterade åtgärder. Några av dem handlar om rätt verktyg för att kunna bedriva ett patientsäkert och effektivt arbete: vårdplatser, kollegor, fungerade IT-system. Men även tid för handledning, fortbildning och verksamhetsutveckling, menar Kristina Jennische:

– Det behövs även möjligheter till individuella anpassningar vad gäller schemaläggning och jourbördan. Jag skulle också vilja se fler läkare på höga chefspositioner och ett engagemang och intresse från ledningen kring vad som händer i verksamheten.

Arild Sæther, allmänkirurg inom verksamhetsområde kirurgi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra, ledamot i Sjukhusläkarna. 

Läkare har behov att påverka hur man utför sitt arbete. Det finns många olika sätt att utföra uppgifter på̊. Autonomi och flexibilitet är grundläggande, menar Arild Sæther.

– Men ofta hör man chefer säga att de måste göras på̊ ett visst sätt. Då missar man att det mest patientsäkra och effektiva sättet skiljer sig mellan personer. Ett exempel är taligenkänning där det krävs att en stor mängd dokument måste dokumenteras med taligenkänning. För några funkar det effektivt och blir patientsäkert, men för de flesta tar det tre till fem gånger så lång tid än att diktera. Över lag ger det en massa fel i journalen. Detta är ett allvarligt arbetsmiljöproblem som minskar arbetsglädjen och gör folk frustrerade och stressade.

Mängden uppgifter som ska göras står inte i proportion till antalet personer som jobbar på kliniken. Det är alltid svårt att få ihop scheman på grund av bemanningen. Det påverkar möjligheten att få tid för forskning och jourkompledighet, menar Arild Sæther.

– Medarbetare kommer innan arbetstid, jobbar ofta under lunchen och stannar många gånger kvar efter arbetstid för att bli klara med dagens arbetsuppgifter. I tillägg finns administrativa uppgifter som man förväntas få gjort mellan allt annat, trots att det knappt finns tid för det. Bristen på medarbetare gör att kontinuitet nedprioriteras. Man tycker att kontinuitet är viktigt, men andra funktioner prioriteras högre. Därför blir det tyvärr inte den önskade kontinuiteten, varken på avdelning eller i studentundervisningen.

Bristen på medarbetare och tid påverkar även utbildningen. Det finns knappt utrymme för inläsning, fortbildning, bredvidgång och handledning, menar Arild Sæther.

– Vi är ett till stor del högspecialiserat universitetssjukhus med flera nationella uppdrag, men vi ser att vi försummar den kirurgiska utbildningen för både ST-läkare och specialister.

Det borde även finnas ett mycket större fokus på fungerande IT-systemen, att de ska vara användbara, pålitliga och effektiva.

– Chefer måste sluta se sig blinda på att alla system ska digitaliseras. Vi behöver akut många flera medicinska sekreterare som kan göra den tunga, tröga digitaliserade delen av jobbet, medan man ofta kan låta läkaren göra sin del av jobbet på några sekunder, analogt på ett papper eller genom diktat. Chefer som jobbar kliniskt har mycket större förståelse för var skon klämmer. Vi behöver chefer som fattar bra beslut, skapar trygghet, lyssnar och är lojala mot medarbetarna, säger Arild Sæther.

Frida Dannberg, ST-läkare i barnmedicin, föräldraledig, tidigare ordförande för Läkarförbundets lokalförening, Gästrike-Hälsinge läkarförening.  

Det finns flera utmaningar i arbetsmiljön och flertalet påverkar den framtida kompetensförsörjningen, menar Frida Dannberg:

– En tydlig signal är att många unga kollegor överväger att byta yrke.
Utmaningarna handlar främst om: övertid – både betald/registrerad övertid och sådan som sker utan ersättning, osynlig övertid, vilket innebär en arbetsbelastning som ökar risken för ohälsa och sjukskrivningar, säger hon och fortsätter:

– Även våra begränsade fortbildningsmöjligheter påverkar möjligheten att ta till sig nya rön och hålla hög kvalitet på vården vi ger, men också den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Vår upplevelse är också att svaga ledarskap och en tystnadskultur är ett problem, inte bara i vår region, utan i flera regioner. Arbetsmiljöfrågor som exempelvis rör arbetsbelastning och återhämtning, OSA-frågor, prioriteras inte av arbetsgivare. Medarbetare förväntas bara göra mer och snabbare.

Målet att göra sig oberoende av eller minska hyrbemanningen har inte ökat incitamenten att rekrytera fasta läkare, i stället ska färre personer göra samma jobb, menar Frida Dannberg.

– På regionledningsnivå tycks beslutsfattare och tjänstemän inte förstå att medarbetare presterar bättre om de trivs på jobbet. Att inte prioritera arbetsmiljöfrågor leder till att allt fler väljer andra karriärvägar, utanför regional vård eller utanför vården helt och hållet.

Rofida Ghazvinian, specialistläkare inom medicinsk gastroenterologi och hepatologi samt ordförande för Sjukhusläkarna i Malmö:

– En av de största arbetsmiljöfrågorna är tystnadskultutren. Det är svårt att framföra kritiska åsikter om exempelvis organisationen, sektionschefer eller journalsystem. Det kan även handla om att framföra åsikten om att läkare ska leda sjukvården, ett ställningstagande som vi har i vårt professionsförbund. Jag har själv personlig erfarenhet när jag arbetade kliniskt som gastroenterolog. Kritiska synpunkter leder i regel till repressalier på ett sätt eller annat. Det här leder till en osund tystnadskultur som ingen tjänar på.

– Tystnadskulturen kan även drabba yngre specialistläkare eller biträdande överläkare som delar sin tid på kliniken med forskning på universitetet och som framför kritiska åsikter. Genom repressalier som indragna medel och hot om studieavbrott på universitet skapas rädslor att kritisera regionen, säger hon och fortsätter:

– Detsamma gäller fortbildning. I nuläget är den inte reglerad i Sverige och fortbildningsaktiviteter har en tendens att bli indragna som en repressalie vid kritik. Tyvärr är tystnadskulturen en fråga som hela tiden återkommer. Men den försvinner inte, oavsett om det handlar om Skånes digitala vårdsystem eller olämpliga verksamhetsbeslut som drabbar patienterna. Det här skapar en osund arbetsmiljö som leder till att medarbetare lämnar sina arbetsplatser.

Yvette Andersson, sektionschef och kirurg på Västmanlands sjukhus i Västerås samt ledamot i Sjukhusläkarna:

– I vårt arbete behöver vi möjlighet att tänka efter, men det finns ingen luft i schemat, det är fullt upp hela tiden. Den lilla luft som möjligen fanns tidigare har nu pressats ur systemet. Man hinner inte längre reflektera över det man gör, det blir lätt att man bara går från det ena till det andra och risken är att man gör fel och missar tillfällen att göra saker på ett bättre sätt. För det här behövs också bra administrativa arbetsplatser där det inte är för stökigt, och framför allt tillgång till egna platser, säger Yvette Andersson och fortsätter:

– Vi har också en hög omsättning av sjuksköterskor eftersom arbetsmiljön är så pressad. Många erfarna sjuksköterskor går vidare till andra jobb och det innebär att handledningen blir bristfällig. Nya oerfarna sjuksköterskor handleds då av yngre kollegor som inte själva har jobbat så länge. Det påverkar även arbetsmiljön för läkare som ska ronda med yngre och oerfarna sjuksköterskor. När jag var ny läkare fick jag mycket hjälp av de erfarna, äldre sjuksköterskorna, men det får inte våra yngre kollegor på samma sätt idag.

– Sjuksköterskeutbildningen är ju numera en teoretisk utbildning och jag tror att många får en chock när det möter den tuffa vårdverkligheten. Tempot har skruvats upp, vi skriver ut patienter tidigare än förr och de patienter som ligger inne på vårdavdelningarna är i de flesta falla ganska svårt sjuka. Det ökar pressen och stressen och leder till en betungande arbetsmiljö.När vi diskuterar arbetsmiljöfrågor och ökande sjukskrivningstal på ledningsmöten är det ändå produktionstakten som hamnar i fokus. Hos oss har det varit omfattande diskussioner om hur vi ska få ned antalet årsarbetare och samtidigt öka produktionstakten. Det går helt enkelt inte ihop, säger Yvette Andersson