Nyhet

Arbetar du på lunchen? Här är tre jämtländska framgångstips

För att lösa problem med att läkare är tvungna att vara tillgängliga och i praktiken jobba på lunchraster har Jämtlands läns läkarförening tillsammans med regionen tagit fram tre alternativa varianter.

Artikeln ingår i temat Övertider

– När vi pratar om övertid och liknande pratar vi oftast bara om när man kommer och går från jobbet. Men har man haft en riktig lunchrast? Eller har man smygjobbat på lunchen, säger Sara Sehlstedt, styrelseledamot och tidigare under många år ordförande i Jämtlands läns läkarförening.

I arbetstidslagen står det tydligt att raster är ”avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället”. Tanken är att en rast ska vara just en rast, en tid för vila. Många läkare har dock, som bekant, i praktiken en arbetssituation som gör att de inte kan lämna arbetsplatsen för att exempelvis äta lunch på stan eller ha ett möte med banken. Tvärtom kräver arbetet i praktiken att de är tillgängliga, exempelvis via bakjourssökare.

– Vi måste ha en diskussion nationellt om hur man löser luncherna. Man måste kunna ha lunchrast. Vi uppmuntrar att man tar en paus på dagen. När det inte funkar, vilket det ju inte gör på alla positioner, ska man i alla fall få en kompensation för det, säger  Sara Sehlstedt, som till vardags arbetar som röntgenläkaren.

– För tjugo år sedan var detta inte ett stort problem. Det var inte lika stort tryck. På röntgen gick exempelvis alla läkarna på lunch samtidigt. Vi stängde i princip en timme, men i dag är det fullständigt otänkbart. I dag är patientflödet större och det är mer bråttom.

De lokala kollektivavtalen kring lunch skiljer sig åt runt om i landet. För att lösa problemet har Sara Sehlstedt och hennes kollegor i Östersund fört diskussioner med arbetsgivaren, och tillsammans landat i tre alternativ som facket lyfter fram som goda exempel:

Det första alternativet, som bland annat används på just röntgen på Östersunds sjukhus, bygger på att läkarna helt enkelt löser av och täcker upp för varandra. Det blir en del trixande med schemat, men det fungerar efter omständigheterna bra.

Det andra sättet är att läkarna tar en schablonlunch. Enkelt uttryckt har man reglerat att man ska ha lunchrast i 30 minuter. Lunchrasterna blir i praktiken som en form av samvetsflex – vissa dagar är det lite lugnare och man kan ta en längre lunch, andra dagar blir det en kortare rast.

– Man lovar att vara tillgänglig på sjukhuset med sökare. Det säger egentligen emot intentionerna, men det är ändå mindre dåligt än det var förut. Det är en mellanvariant, som framför allt passar de opererande specialiteterna bra. Dessutom finns möjligheten kvar att lugna dagar stämpla ut på lunchen för att exempelvis göra ärenden utanför sjukhuset, säger Sara Sehlstedt.

Den tredje varianten är att det inte dras någon lunchrast alls, formellt, vilket exempelvis tillämpas för primärjour och bakjour på psykiatrin dagtid. Läkarna måste vara nåbara och i tjänst hela tiden, de jobbar rakt av hela dagen, men har ett måltidsuppehåll.

Det här måste diskuteras i hela landet. Sara Sehlstedt, styrelseledamot i Jämtlands läns läkarförening.

– Kruxet med detta är att man rör sig i gråzonen för vad som är tillåtet. Men både vi i facket och arbetsgivaren anser att det är en bra lösning, säger Sara Sehlstedt.

Ett dilemma, sett ur ett fackligt perspektiv, är emellertid att många läkare ju vill bli störda på lunchen, fastän de inte har jour, vilket inte minst hänger ihop med ansvarskänslan för patienterna. Men Sara Sehlstedt betonar ändå vikten av att aktivt arbeta med frågan.

– Min övertygelse är att Sveriges doktorer har jobbat för ofta och för mycket på sina lunchraster. Det här måste diskuteras i hela landet.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-05

Tema: Övertider / Tema: Vem satsar på intermediärvårdsplatser? / Vårdcentraler kan tvingas betala tillbaka miljonbelopp / Sverige och Storbritannien har gjort omvända resor / Så ska den digitala läkarassistenten Alma hjälpa läkare / Porträttet: Camilla Starck

Prenumerera