Är stopplagen Aristoteles fel?
Det handlar om helt andra argument, som har djupa rötter i historien, menar etikprofessor Hans De Geer.
– Vi är alla invävda i en kulturell väv som går långt tillbaka i tiden som vi sällan tänker på, men som starkt påverkar vårt sätt att tänka. När våra gamla mödrar nickar instämmande att vinst och välfärd inte går ihop beror det på att det finns en kulturell bakgrund som vi är präglade av, säger Hans De Geer.
Diskussionen om det ska tillåtas privata företag inom sjukvården och hur stora vinster de i så fall ska få göra är inte ny. Samma typ av konflikt förekom på 1200-talet, menar Hans De Geer.
– Då var det kyrkans ideologi som förbjöd ränta som debatterades eftersom förbudet inte fungerade i verkligheten när handel och städer växte.
I dag är det den socialdemokratiskt burna ”svenska modellen” med en tydlig ansvarsuppdelning mellan vad det offentliga ska göra och det privata näringslivet ska göra som inte stämmer med verkligheten, menar han.
Modellen säger att det starka samhället ska ta hand om allt som ligger före, vid sidan av och efter produktionen. Utbildning, vård och pensioner ska överlåtas åt det ”goda” samhället att sköta.
Det privata näringslivet ska enligt modellideologin ta hand om produktionen, där andra värdeskalor som effektivitet ska råda.
– Utmålar man verkligheten på det sättet så är det uppenbart att man inte kan tala om vinst och vård utan att det blir konflikt och sådana här idioteffekter som stopplagen, menar Hans De Geer.
”Skälig ränta” ett snilledrag
– På 1200-talet löstes konflkten av den italienske teologen och filosofen Thomas av Aquino som lanserade den fantastiska idén med ”den skäliga räntan” på sex procent på årsbasis som både kyrkan och näringslivet accepterade.
Tanken om den skäliga räntan blev dominerande under 600 år och gjorde det möjligt för näringslivet att växa, vilket med tiden lett fram till dagens välstånd.
– Nu behöver vi en ny Thomas av Aquino och en ny historisk kompromiss mellan ideologi och verklighet, menar etikprofessorn Hans De Geer.
– Det behövs någon som förmår att övertyga ”stopplagsförespråkarna” om den vinst som behövs för att kunna fortsätta och utveckla sjukvården.
Hans De Geer menar att den svenska modellen bröt ihop under 1970-80-talen.
Därefter skedde en privatisering av den offentliga verksamheten under 1990-talet.
– Privata företag tilläts sköta offentlig verksamhet. En lika stor privatisering, som inte problematiseras på samma sätt är att de offentliga organisationerna, exempelvis sjukvården, lånar arbetsmetoder och modeller från det privata näringslivet. menar Hans De Geer.
– Samhället har alltså ändrats de senaste årtiondena, men föreställningen om vem som ska göra vad grundar sig på teologier och filosofier som går långt tillbaka. Vi umgås hela tiden med historien, därför är det bra att veta i vilket sällskap vi är om vi vill förändra framtiden.
Hans De Geer menar att västvärlden har tre kulturella rotsystem; den grekiska filosofin, den judiskt kristna religionen och den romerska rätten som alla har en grundläggande misstänksamhet mot att det går att förena ett egenintresse eller vinstintresse med någonting som brukar kallas det allmänna goda.
Så här beskriver Hans De Geer kort synen på vinst genom historien.
Den grekiska filosofin:
Platon, som levde i en stad som blomstrade av internationell handel, menade att handelsmännen inte skulle vara med i stadens styrelse eftersom de aldrig skulle kunna kunna bortse från sitt egenintresse.
Aristoteles, Platons elev, gick längre och hävdade att handel och vinstmöjligheter korrumperar människan.
Den judiskt kristna religionen
I Gamla testamentet och Nya testamentet hittar vi samma tankar som i den grekiska filosofin.
Moses reagerade mot dansen kring guldkalven och Jesus säger i Bergspredikan att det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik man att komma in i himlen. Vad han talar om är en port i muren som var för trång för de fullastade kamelerna. Kamelerna tvingades knäböja och lastas av för att komma igenom porten. På samma sätt måste en rik man lyfta av sig sin rikedom och ödmjuka sitt sinne för att komma in i himlen.
Det bilden säger är att det finns en väsenskillnad mellan vinst, handel och produktion och någon slags annan högre målsättning.
Samma tema finns i den romerska rätten, menar Hans De Geer.
Ett nytt hierarkiskt tankesätt
På 400-talet efter Kristus knyter Augustinus ihop de tre rotsystemen till en stam, ungefär som ett bonzaiträd där de olika stammarna viras runt varandra, men Augustinus inför ett nytt hierarkiskt tankesätt där handel och produktion, som har med vinst att göra, är sämre än det som har med ideologi och religion att göra.
Medeltiden
Hierarkisk ideologi som placerar produktionen och vinstbegreppet och ekonomin långt ner i myllan. Bönder och borgare ska syssla med det vardagliga och producera. De kan drivas av vinst, men ansvaret och stryrningen vilar hos adeln och prästerskapet.
1200-talet
Thomas av Aquino löser konflkten mellan kyrkans ideologi att inte tillåta ränta och verkligheten när han kommer med den historiska kompromissen om ”skälig” räntan.
Reformationen
– Köpmännen kallade av Gud att sköta handeln
Kyrkans ideologiska makt bryts upp. Den mest tongivande är Calvin med sin nya ideologiska utgångspunkt som säger att de framgångsrika köpmännen har fått en av gud given kallelse att ta hand om köpenskapen.
Något som syns mycket tydligt i arkitekturen, menar Hans De Geer.
– I Brügge, N
ordsjöns Venedig, är det mesta kalt och vitt. Varför? Jo, för att köpmännen hade föreställningen att de skulle ta hand om det som Gud anförtrott dem och utvecka det. Köpmännen skulle inte längre ge bort vinsterna till allmänna ändmål. Tidigare då vinsten betraktades som ett problem var det nödvändigt för köpmännen att dela med sig av pengarna. Det är därför Florens och Venedig ser ut som de gör med vackra broar och palats, menar Hans De Geer.
Med Calvins synsätt läggs grunden för kapitalackumulation och grunden för den industriella revolutionen och det moderna samhället, menar Hans De Geer.
1700-talet och Adam Smith
Adam Smith utgår från att människan i grunden är god. Han menar att människan måste frigöras så att hennes inneboende godhet och sociala förmåga får fritt utlopp. Adam Smith hävdar att om var och en jobbar på i något slags upplyst egenintresse och specialiserar sig och blir duktigare på sin sak så ökar produktiviteten och utbytet mellan människor.
Och simsalabim, som genom en osynlig hand blir det till det allmännas bästa, menar Adam Smith. För honom är egenintresset inte i första hand en fara utan en tillgång för samhället.
1800-talet och Karl Marx
100 år före Adam Smith hade Thomas Hobbes utgått från att människan är ond och måste hållas i herrans tukt och förmaning av samhället annars skulle det gå åt fanders.
Karl Marx knöt an till Hobbes framförallt när det gällde disciplinen och ordningen.
Karl Marx var materialist. För honom var det produktionen som skapade välstånd och lycka. Han lanserade begreppet mervärde, med vilket han menade den ”vinst” som uppstod av arbetarnas produktion.
Kampen om mervärdet och välståndet är en kamp mellan arbetarklassen och kapitalisterna (överklassen) menade han.
Det industrialiserade samhället
Genom Adam Smith och Karl Marx kommer västvärlden in i det industrialiserade samhället med två grundideologier, liberalism och socialism. Liberalism bygger på föreställningen om människans godhet och behov av frihet och den osynliga handens funktion. Socialismen på en Hobbsartad och kristen tradition. Det är mycket mer kristendom i socialismen än i liberalismen, menar Hans De Geer.
Det moderna Sveriges framväxt
I det tidiga 1900-talets Sverige var det socialliberalism och socialkonservatism som drev igång det svenska välfärdssamhället, inte liberalism och socialism.
På den grunden kommer vi i Sverige fram till ”den svenska modellen”, där det görs en väldigt tydlig ansvarsuppdelning mellan vad det offentliga ska göra och vad det privata ska göra. 1950-60-talen är den svenska modellens paradperiod.
De flesta som är uppvuxna i den svenska modellen har en uppfattning att det offentliga är varmare och mer tillåtande än det företagsekonomiska, som anses kallt och hårt.
Hans De Geer menar dock att den svenska modellen bröt samman under 1970-80-talen och att vi behöver en ny historisk kompromiss, liknande den på 1200-talet
– Vi behöver en ny Thomas av Aquino.
