Apropå missnöje med Läkarförbundet – Såga inte av den gren du sitter på
Specialitetsutredningen var till stora delar kontroversiell genom sitt förslag med bas-, gren- och tilläggsspecialitet. Lundqvist använda mycket tid att som det sades förankra förslaget genom dialog med specialitetsföreningarna framför allt genom enkäter.
Riktigt hur det var med det är oklart. Att specialitetsutbildningarna skulle komma att behöva förlängas till mellan 6,5 och 7,5 år bör ha varit helt klart, men nonchalerades nog av många.
När Läkarförbundet gick ut med en bred remiss för sitt samlade svar inkom inte ens hälften med något svar. Kanske en tyst protest eller varför bry sig om något som bara tycks drabba andra.
Nu är flertalet nya målbeskrivningar färdiga. Inom vissa områden stöter implementeringen på patrull som för exempelvis urologin. Vare sig Svensk urologisk förening eller Svensk kirurgisk förening vill finna sig i förslaget.
Hade man inte kunnat förutspå detta? Jo det gjorde vi.
När Gudmar Lundqvist träffade Läkarförbundets delegation för Forsknings- och Utbildningsfrågor tog jag upp just den frågan efter diskussion med mina vänner inom urologin, men vi talade för döva öron. Utredaren ville inte lyssna till sakargument och bevekelsegrunden var att garantera läkarförsörjningen på våra små sjukhus.
Bas och gren var vidare något som Läkarförbundet absolut inte ville ha och dåvarande förbundsordföranden Bernhard Grewin stred som en tiger emot förslaget.
Däremot verkade starka krafter inom Svenska Läkaresällskapet för.
När en kompromiss slutligen snickrades ihop så blev det gren och bas, där Läkarförbundet valde att inte ta ställning i frågan vilka som skulle få vara fullvärdiga specialiteter och vilka som skulle vara bihang.
I retrospektoskopet kan man nog säga att vi gjorde fel som inte tog fighten om gren och bas, men erfarenheten stärker mig i min tanke att dessa enmansutredningar är av ondo.
Mångfald ger merfald och man slipper mycket av dessa prestigfyllda låsningar och försök till implementering av ofta dödfödda projekt via nya modejobbet processledare.
***
Den 16-18 maj hade Sällskapet Äldre Läkare (SÄL) sitt vårmöte i Helsingborg. Programmet var minst sagt imponerande, såväl socialt som vetenskapligt. Förutom tennis och golf, välkomstpartyn i Helsingborgs Rådhus och på Sofieros slott blev det föredrag av Håkan Westling, Stefan Hofvendahl, Bo Eklöf, Bo Siesjö och Stig Bengmark.
På Sofiero hämtade jag SÄL:s vice ordförande Gunnar Sandberg och fru Märta. Den som varit med ett tag minns Gunnar från otaliga ledare i denna tidning. Bland gamla minnen talade vi även om de seniora medlemmarnas roll i förbundet.
Tvångsprenumerationen av Läkartidningen har uppenbarligen väckt mycket ont blod och frågan varför man över huvud taget skall vara med som pensionär i förbundet diskuteras.
Personligen tycker jag svaret är givet. I vårt land är man läkare tills man dör. Pensionsåldern är alltmer flexibel och även om man inte är yrkesverksam så är möjligheten att kunna skriva recept inte helt oväsentlig. I många andra länder förlorar man den rätten så snart man hänger av sig den vita rocken.
Hej!
Ang. äldre läkare
Bra att man tar upp nyttan av äldre läkare! Jag tycker dock att man även bör driva frågan att äldre läkare skall ha samma tilllgång tilll juridisk service som yngre läkare har. Läkarförbundet har nu avskaffat denna service för läkare över 70 år. SÄL har argumenterat mot detta men hittills utan effekt såvitt jag vet. Det kunde vara bra med stöd från annat håll också, t ex Sjukhusläkarföreningen.
Jag har inte sett någon förklaring till att sevicen tagits bort. Det trode väl inte röra sig om någon större kostnad.
Hälsn
Jerker Hanson
72