• 16 maj 2016
• 1
• AV: Eva-Maria Björk

Emma Seppälä, doktor i psykologi vid Stanford University i USA, blir väldigt förvånad när hon hör talas om det personlighetstest som använts vid rekryteringen av chefer till Nya Karolinska. Hon håller absolut inte med om att chefer som anses för empatiska ska ges minuspoäng. Det går emot all forskning, säger hon.

Emma Seppälä har lagt en hel del tid på forskning kring empati och ledarskap. Hon är Science Director på Stanforduniversitetets Center for Compassion and Altruism Research and Education. Hon är också en flitigt anlitad föreläsare och författare och hennes bok ”The Happiness Track” utkommer på svenska i höst. I den slår hon hål på många myter om framgång och snällhet och hon menar att det finns en övertro idag på att det krävs vassa armbågar och hårdhet för att nå framgång.

Personlighetstestet som ingår i Nya Karolinskas chefsrekrytering går alltså tvärtemot allt hon arbetat med de senaste tio åren.

– Forskningen visar att chefer som är mer empatiska, medkännande och ödmjuka får organisationer som är mer produktiva och inspirerande. De får medarbetare som är lojala, känner lägre stress och har ett bättre välmående, säger Emma Seppälä och fortsätter:

– Jag vet inte vad de letar efter i sina chefer, men om man inte låter empatiska chefer komma fram så skjuter de sig själva i foten. De kanske vill ha bestämda och inte snälla chefer, men det går rakt emot allt forskningen pekar på.

Emma Seppälä menar att det finns en alltför stark tro att den tuffa chefen, som pressar på sina anställda mer och mer också ökar produktiviteten. Men i själva verket ökar den typen av chef snarare stressnivån och det kan leda till ohälsa bland personalen. En empatisk arbetsplatskultur kan i stället leda till att anställda gör det där lilla extra och inte heller väljer att byta jobb så lätt.

Att det nu rör sig om ett sjukhus gör saken ännu värre, tycker hon.

– När vi pratar om hälsovård är empati ännu viktigare. Chefen sätter tonen för kulturen, så det handlar om vilken typ av organisation man vill bygga upp. När det gäller en vårdorganisation så finns det forskning som visar på att patienterna mår bättre när det finns en empatisk kultur på vårdplatsen*.

Anders Sjöberg, den konsult som gjort testet för Karolinska sjukhuset har berättat att tanken bakom att testets algoritm missgynnar personer med höga poäng inom området vänlighet, eller social stil, bygger på att en bra chef helt enkelt inte kan vara vän med alla. Något som Emma Seppälä inte alls håller med om.

– Det är helt fel. Som chef måste du inte vara bästa vän med alla och du måste inte umgås med dina anställda på helgerna. Men om du inte är en människa med medkänsla för de människor du arbetar med kan du inte sköta ditt jobb. Alla du arbetar med kommer någon gång ha problem i sitt privatliv till exempel och då måste du kunna möta det.

Finns det inte några problem alls  med att vara för snäll om man är chef?

– Jo, du vill inte bli tagen för given eller bli en dörrmatta. Och då krävs det att du har verktyg för att hantera de situationerna. Det går att lära sig också.  Vissa tror att en för snäll chef  inte kan ge feedback, men sanningen är att folk kommer att lyssna på feedback bättre om du har ett positivt klimat.

Hur skulle du själv ha rekryterat till en sådan här chefspost?

– Jag tycker det är bra att göra enkätfrågor, men problemet är att man inte vet om svaret är sant, ett formulär är väldigt subjektivt. Jag skulle också göra intervjuer och få referenser. Inte bara från människor som arbetat med, utan också personer som arbetat för de här personerna. Det är först då man vet, en person kan ha haft en väldigt bra relation till sin chef, men ändå varit en dålig chef till de som jobbar under.

Referenser:

*Barsade och O´Neill, 2015.

Övrigt: Emma Seppälä skrev 2014 en artikel i Harvard Business Review ”The Hard Data on Being a Nice Boss”. I artikeln finns länkar till den forskning Emma Seppälä refererar till. Notera att hon även refererar till forskning som bedrivits på Karolinska Institutet, som pekat på att ett samband mellan ledarskap på en arbetsplats och förekomsten av hjärtproblem hos personalen.