Yvonne Norrman flyttade över regiongränsen, men hennes närmaste sjukhus ligger fortfarande i Södertälje. Dit vill inte ambulansen köra. ”Det händer att jag inte orkar bråka, utan ber min man om skjuts i stället, trots att det är riskfyllt”, säger hon.

• 19 juni 2023
• 0
• AV: red

Yvonne Norrman har i många år haft återkommande magproblem, som visat sig bero på divertiklar på tarmen. Hon har genomgått flera stora operationer, varav den sista år 2015. Alla utförda ingrepp hade då resulterat i ett stort bråck, som fick magen att puta ut. För att hålla tarmarna på plats, lades därför ett nät innanför bukhinnan.

– Nu finns det så mycket ärrvävnad på tarmen att den inte går att operera flera gånger. De bråck som bildats där, orsakar tarmvred i genomsnitt två gånger per år och då måste jag söka vård akut, vilket skapar onödigt stora problem för mig, säger Yvonne och förklarar att när hennes magproblem startade, bodde hon i Enhörna som ligger i region Stockholm.

Hennes närmaste sjukhus då var Södertälje och så är det fortfarande, trots att hon nu bor i Mariefred, som ligger i region Sörmland. När hon fick tarmvred första gången, åkte hon själv in till sjukhuset i Södertälje och blev väl mottagen. Samtidigt blev hon uppmanad att i stället ringa en ambulans nästa gång, eftersom situationen kan vara livshotande ifall tarmen går sönder.

Efter att ha fått det rådet, ringer Yvonne numera 112 när hon får tarmvred och säger att hon vill ha en ambulans till Södertälje sjukhus. Svaret hon får är antingen att ”det får du ta med ambulansen som kommer” eller ”nej, du ska till Eskilstuna, eftersom du bor i region Sörmland.”

– Men jag vill ju till Södertälje! Anledningen är att där finns min journal, där känner de mig och litar på mig direkt när jag säger att jag har tarmvred. Dessutom vet jag att jag alltid blir inlagd. Södertälje är också mitt närmaste sjukhus. Dit har jag bara 39 kilometer, medan jag har 51 till Eskilstuna, säger Yvonne.

Sist hon åkte ambulans, kom den från Strängnäs och föraren meddelade att ”vi kör till Eskilstuna”. Men Yvonne stod på sig och sa att hon ville till Södertälje och förklarade varför. Då ringde ambulansföraren för att undersöka om det var ok att han körde henne dit, men blev nekad. ”Men du kan ju själv beställa en sjuktransport dit,” sa han, vilket Yvonne gjorde, med påföljd att hon med svåra smärtor fick vänta i ytterligare 45 minuter.

– En annan gång när jag åkte ambulans, märkte jag tydligt hur irriterad sjuksköterskan var. Han tittade inte på mig en enda gång, ägnade ingen tid åt mig och tog inget blodtryck, trots att jag hade tagit morfin för att dämpa smärtorna. När vi var framme i Södertälje, sa han bara att ”nästa gång vi ses, åker vi till Eskilstuna!”.
Yvonne förstår att ambulanspersonalen har sina regler att följa, men hon tycker att de drabbar henne väldigt hårt.

– Det händer att jag inte orkar bråka. Jag har ju inte LITE ont heller så det är ingen lätt situation att befinna sig i. Min man blir så stressad av att höra mig tjafsa med ambulanspersonalen att han ibland kör mig, trots de risker som finns. Jag har haft tarmvred cirka 15 gånger nu och känner så väl igen symptomen, så vi försöker åka så tidigt vi kan, säger hon.
Som patient har man rätt att välja vård var man vill, så länge det inte är akut. Men i Yvonnes fall är det alltså transporten till sjukhuset som skapar problem, inte vårdplatsen. Hennes hemregion Sörmland har inga synpunkter på var hon vårdas.

– Jag fick exempelvis ”godkänt” för att operera gallan i Södertälje, i hopp om att minska risken för tarmvred, säger hon.
Yvonne tycker att hon gör allt hon kan för att inte drabbas av tarmvred. Hon tänker mycket på vad hon äter; maten får inte vara hårdsmält eller innehålla fibrer. Hennes man, som lagar all mat, är väldigt noggrann.

– Men ibland spelar det ingen roll. Där en stomi en gång suttit, är tarmen nu ihopkopplad. Passagen är trång och när den blir ännu trängre av mat som fastnat, bildas en inflammation som orsakar tarmvred. Då måste jag snabbt in på sjukhus. Där får jag en slang i näsan som går ner till magsäcken. Kontrastvätskan som fylls på, löser upp maginnehållet och smärtan avtar. Det brukar ta knappt två dygn. Sedan ska jag ju hinna börja äta lite försiktigt också för att se att magen fungerar.
När det är kväll dygn två är det dags för Yvonne att skrivas ut och åka hem. Då kommer nästa problem.

– Jag ska ha tur om jag får en sjuktransport sent på kvällen. Men ifall jag inte lyckas, kan jag alltid övernatta i Södertälje hos något av mina barn. Om jag däremot varit inlagd i Eskilstuna, kommer jag inte därifrån på natten, ifall inte min man kommer och hämtar mig, vilket innebär dryga tio mil tur och retur för honom.

Yvonnes önskan är att få välja vård även i akuta situationer.

– Ifall gränsen mellan regionerna inte vore så stark, kunde de skicka en ambulans från Södertälje i stället; den ska ju ändå tillbaka dit med mig i. Det skulle betyda mycket för mig att slippa oroa mig varje gång jag får tarmvred.

Sjukhusläkaren kontaktade SKR för att få svar på hur de ser på Yvonne Norrmans bekymmer med ambulanstransporter. Olle Olsson, handläggare på avdelningen för vård och omsorg, ville inte bli intervjuad på telefon, men svarade i ett skriftligt mejl, att han beklagade att ”den aktuella patienten upplevt sig illa behandlad” och tillade att det för sjukvården alltid är av central betydelse att tillhandahålla god vård. Sedan lämnade han ett sammanfattande svar på de frågor som finns i riktlinjerna för utomlänsvård.

– Där finns inget nationellt stöd vad gäller transport från hemmet till aktuell vårdenhet i Stockholm.​ Här får man i stället utgå från de lokala/regionala rutinerna och den lokala/regionala vårdplaneringen för den enskilda patienten. Jag har ingen kännedom om de lokala rutinerna för ambulansdirigering och prioritering i Region Sörmland, men en utgångspunkt är att utgå från patientens bästa. Det kan dock ibland uppstå situationer där aktuellt läge på sjukhusen gör att man tvingas göra en dirigering till den vårdenhet som har bäst möjlighet att ge patienten god vård, skriver Olle Olsson.

Efter rekommendation från Olle Olsson kontaktade vi Region Sörmland. Carina Axén, tillförordnad verksamhetschef för ambulansvården, svarade att hon bara kan uttala sig generellt och inte i det enskilda fallet. Men om patienten har önskemål om att åka till annat sjukhus som ligger i ett intilliggande län (rimligt avstånd) kan ambulansbesättningen ställa frågan till sjukvårdens larmcentral för att undersöka om så är möjligt. Hon påpekar att om ambulansen åker in i en annan region är den resursen, ambulansen, inte tillgänglig för nästa uppdrag, vilket leder till sämre beredskapstäckning för hela Region Sörmland.

– Det är alltid en resursfråga för sjukvårdens larmcentral att ta ställning till om man vid det aktuella tillfället kan tillmötesgå patientens önskemål och ”avvara” resursen, men vi försöker alltid om det är möjligt. Och denna möjlighet kan så klart se helt olika ut vid olika tillfällen. Så vi säger aldrig generellt nej till önskemål om att transporteras till annat sjukhus, utan är beroende av beredskapstäckning i hela Sörmland, säger Carina Axén.

Text: Ingemo Orstadius