NYHET

Ambulansbolag klarar inte målen – får fortsatt förtroende

Målet är att 90 procent av patienterna ska få ambulanssjukvård inom 20 minuter – men i större delen av Skåne tvingas ungefär var femte patient vänta längre än så. Trots att Samariten Ambulans AB gång på gång noterar siffror långt under målet har den privata lösningen fått fortsatt förtroende. Nu nalkas en ny upphandling – och kritiker kräver att politikerna börjar ta siffrorna på allvar.

Driften av ambulanssjukvården i Skåne är indelad i fyra ambulansdistrikt. Ansvaret är fördelat mellan Region Skåne (distrikt 1 och 3, Malmöområdet respektive Helsingborg och nordvästra Skåne), Premedic AB (distrikt 4, Kristianstad och östra Skåne), samt Samariten Ambulans AB (distrikt 2, Lund-Landskrona-Mellanskåne).

Trots att Samariten Ambulans AB under avtalstiden gång på gång har varit långt ifrån att klara centrala målsättningar gav politikerna förra året bolaget fortsatt förtroende. Avtalet om att sköta ambulanssjukvården i distrikt 2 förlängdes och gäller nu i ytterligare ett år.

En central målsättning, det så kallade 90 procentsmålet, innebär att minst 90 procent av invånarna i Skåne ska nås inom 20 minuter vid ett Prioritet 1-uppdrag, det vill säga ett uppdrag som handlar om akut livshotande symtom som kräver undersökning, vård och behandling på hämtplats och under transport. Men under förra årets tre första kvartal nådde Samariten denna målsättning endast i cirka 80 procent av fallen, enligt SOS Alarms verksamhetsrapport för Skåne och den aktuella perioden.

Inte på en enda ort i distriktet nådde Samariten 90 procentsmålet. Orter som Höör (60 procent), Svalöv (64 procent) och Sjöbo (68 procent) ligger särskilt lågt i statistiken. Även Kävlinge ligger lågt (77 procent) – trots att bolaget har fått extra miljoner för att klara målet i just Kävlinge och Svalöv.

– Allting är ett skrivbordsupplägg, både från regionens och ambulansens sida. Alla vet exempelvis att ingen är hemma i Kävlinge och Svalöv på dagarna. Det är främst nattetid som man får larm. Men man har inte anpassat och fördelat fordonsflottan för det, säger en ambulanssjuksköterska verksam i distrikt 2 som vill vara anonym.

Om var fjärde eller var femte patient inte får den vård som den behöver kan man själv räkna ut konsekvenserna. Ambulanssjuksköterska

Regionen klarar inte heller målen i sina distrikt, men ligger bättre till än Samariten. Premedic, som har ett avtal som sträcker sig fram till 2023, noterar de svagaste siffrorna i statistiken.

– Om var fjärde eller var femte patient inte får den vård som den behöver kan man själv räkna ut konsekvenserna. En person med hjärtstopp som inte får hjälp inom 20 minuter får inte en rimlig chans. Det är uppenbart att politikerna känner till att man inte når målen – men de bryr sig inte om det, säger ambulanssjuksköterskan.

En annat centralt mål handlar om så kallad anspänningstid, det vill säga tid från utlarmning till uppdragets starttid. Vid prioritet 1-uppdrag ska anspänningstiden vara som mest 90 sekunder. Här är det tydligt att många stationer återkommande inte lyckas att nå målet, däribland i Lund, Ystad, Löddeköping, Hörby, Sjöbo, Svalöv och Ven.

Åke Neman, Vårdförbundet. Foto: Privat

– Men det målet säger inte särskilt mycket, egentligen. När man kvitterar ut säger ingenting om när bilen faktiskt rullar iväg, säger Åke Neman, huvudskyddsombud för Vårdförbundet i distrikt 2.

I de fall ambulanserna inte kommer fram i tid kan larmcentralen ta hjälp av räddningstjänstpersonal, som åker ut till den sjuke eller skadade personen för ett första omhändertagande. Räddningstjänstpersonalens förutsättningar är dock, som bekant, begränsade.

Ulf Kanfjäll, verksamhetschef på Samariten, säger att de låga siffrorna främst beror på de yttre förutsättningarna. Distrikt 2 består till stor del av glesbygd.

– Siffrorna för distriktet har inte försämrats i någon högre grad än andra områden, om man tittar på de senaste tjugo åren. Det spelar ingen roll vilken leverantör du sätter i dessa områden, säger han.

Samtidigt kände ni ju till både målsättningarna och att det var glesbygd i samband med upphandlingen. Varför lovar ni att ni ska klara en sak, när ni inte gör det?

– Man måste se till helheten. Jag kan inte svara mer än så. Vi strävar hela tiden efter att vara så snabba som möjligt.

Turerna kring ambulansdriften i Skåne har varit många. Socialdemokraterna gick till val 2014 med ett löfte om att ta tillbaka all ambulansverksamhet till Region Skåne. Partiet vill se ett mer sammanhållet system med mindre sårbarhet, har man meddelat.

Mot bakgrund av det tog regionen 2018 över driften i Malmöregionen som tidigare sköttes av Falck. Och samma år beslutade det dåvarande rödgröna styret, med stöd från Sverigedemokraterna, att även distrikt 2 skulle tas tillbaka. Det skulle ske den 1 februari 2020.

Det krävs realistiska mål som faktiskt mäts och följs. Politikerna måste ta det här på allvar. Åke Neman, Vårdförbundet

Men i början av förra året sköt regionen dock fram övertagandet, och avtalet med Samariten förlängdes till februari 2021. Hälso- och sjukvårdsnämnden motiverade, med hänvisning till att övergången i Malmö hade präglats av en del problem, beslutet med att man ville ge regionens verksamhet mer tid att ta över driften på ett planerat sätt.

Turerna stannar dock inte där. I somras stod det klart att regionen inte kommer att ta över driften överhuvudtaget. Sverigedemokraterna hade ändrat sig, och i stället valt Alliansens linje.

– Det har varit enklare med bemanningen, till exempel under semestern, i de upphandlade distrikten. Det är bra med en blandning av privat och offentlig verksamhet. Har man allt i egen regi är det svårt att jämföra, säger regionrådet Niclas Nilsson (SD).

Men varför tar ni inte siffrorna på större allvar?

– Givetvis är tanken att man ska nå målen, men regionens verksamhet når inte heller alla. Vi tar siffrorna på allvar. Sen får vi se vem som vinner upphandlingen. Det vet vi ju inte i dagsläget.

En ny upphandling är alltså på gång. Ambulanspersonal som Sjukhusläkaren har varit i kontakt med beskriver en osäkerhet kring framtiden. De anställda får arbetsro under ett antal månader, men de relativt korta och otydliga upphandlingarna ger varken trygghet eller långsiktighet, något som bekräftas av Åke Neman på Vårdförbundet.

– Det är av yttersta vikt att man gör ett så detaljerat upphandlingsunderlag som möjligt. Ju mer flytande kraven är, desto sämre blir det ju. Det har länge varit luddiga krav som har varit föremål för mycket tolkning, säger han.

– Det krävs realistiska mål som faktiskt mäts och följs. Politikerna måste ta det här på allvar. Men det krävs också att man har förutsättningar att nå målen, inte minst utanför storstäderna. Här finns det mycket att göra i fråga om inte minst dimensionering, transportlogistik och dirigeringslogistik. På sikt behövs en centraliserad ambulanssjukvård, men fram till dess behövs mer tydlighet.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-06

Tema: Ledarskap / ”Att bli verksamhetschef var som att kliva in i en snöstorm” / Forskare: Detta gör en ledare bra / Hälso- och sjukvårdsdirektören som kom utifrån och fick lämna efter bara åtta månader / Så arbetar Läkarförbundet för att läkare ska kunna bli chefer / Politikernas våra drömmar: Visioner och värdegrunder / Så gick Västerbotten från ”världsbäst” till ”från fjäll till kust / November 2019 blev en svart månad för den svenska landstingssjukvården

Prenumerera