I slutet av september arrangerade Svenska Läkaresällskapet ett Berzelius symposium om planetär hälsa. Framstående klimat-, miljö- och hälsoforskare från hela världen belyste hur nära sammankopplat klimatförändringarna är med människors liv och hälsa.

• 16 december 2022
• 0
• AV: Eva Nordin

För bara några år sedan väckte frågan om klimat och hälsa och en hållbar utveckling inte lika stort intresse i läkarkåren som den gör idag, menar Tobias Alfvén, ordförande för Svenska Läkaresällskapet.

– Det finns ett stort och växande intresse för klimatfrågan och hotet mot människors hälsa i Sverige och i världen. Starten på vårt Berzeliusmöte började 2019 med en motion till vårt fullmäktige då ett stort antal kollegor lyfte upp klimatfrågan högt på agendan. Vi tillsatte då en arbetsgrupp kring klimat, hälsa och hållbar sjukvård, som i ett första uppdrag tog fram en klimatpolicy för Svenska Läkaresällskapet.

Berzeliussymposiet är ett tydligt exempel på hur hälsoforskning är en del av klimat- och miljöforskning och omvänt.

– Global uppvärmning och utsläpp av växthusgaser är inte bara en fråga om smältande isar och isbjörnars överlevnad, utan i högsta grad en fråga om vår och kommande generationers hälsa och planetens möjligheter att överleva. För cirka fem år sedan fanns knappt hälsa med i diskussionerna om klimat och miljö och en hållbar utveckling. På Berzeliusymposiet och på många andra konferenser, är det uppenbart hur viktigt det är med breda perspektiv och samarbeten mellan hälso-, klimat- och miljöforskare.

Tobias Alfvén är barnläkare och docent i global hälsa på Karolinska institutet. Under de senaste 20 åren har han kombinerat forskning, undervisning och kliniskt arbete. Han har lång erfarenhet av internationellt arbete och arbetade en tid för UNAIDS i Genève där han representerade organisationen i FN:s expertgrupp för milleniemålen. I dag leder han gruppen för global barnhälsa och globala målen på Karolinska institutet.

– Våra forskningsprojekt handlar bland annat om att hur samhälleliga fenomen påverkar barns hälsa i en globaliserad värld, men också om att implementera forskningsresultat i olika folkhälsoåtgärder.

Tobias Alfvén är även involverad i flera forskningsprojekt som rör tvärvetenskapligt arbete kring klimatförändringarnas effekter på barns hälsa och välbefinnande. Utsläppen av växthusgaser och ökande temperaturer medför sjukdom och ohälsa. De mest utsatta och sårbara drabbas hårdast, inte minst barnen.

– Mer än fem miljoner barn dör fortfarande innan de fyller fem år. Vi behöver hitta strategier för att minska dödlighet och sjukdom och hur man når barn som inte har tillgång till det formella hälso- och sjukvårdssystemet.

Effekterna av klimatförändringarna blir allt tydligare. Även om det är bråttom finns det fortfarande en möjlighet att påverka utvecklingen, menar Tobias Alfvén.

– Vi behöver bli bättre på att visa vinsterna med en klimatomställning och vad det ger, både för samhället i stort och för sjukvården och folkhälsan, miljön och vår planet.

Den första pristagaren var Sofia Hammarstrand, ST-läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon belönades 2020 för sitt övergripande engagemang för en hållbar hälso- och sjukvård. Hon har också varit delaktig i framtagandet av Västra Götalandsregionens miljöhälsorapport och arbetar aktivt för att integrera hållbarhetsfrågan i det nya läkarprogrammet.

Förra året gick priset till Peter Bentzer, överläkare och professor i anestesiologi och intensivvård vid Lunds universitet. Han har kartlagt klimatpåverkan av anestesigaser i Sverige, vilket resulterat att man i Helsingborg slutat använda den mest klimatpåverkande anestesigasen (Desfluran).

– I år gick priset till Ulrika Nyhammar, distriktsläkare och hållbarhetsstrateg som bland annat varit drivande i projektet Hållbar vårdcentral i Region Värmland.

Vi behöver bli bättre på att visa vinsterna med en klimatomställning och vad det ger… Tobias Alfvén, ordförande Svenska Läkaresällskapet

Ulrika Nyhammar har tagit fram en modell för hur vårdcentraler kan minska sin klimatpåverkan och bidra till en mer hållbar sjukvård med lägre kostnader och bättre hälsa. Det handlar bland annat om att prioritera sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser, kontinuerligt utvärdera läkemedelsförskrivning, minska användningen av flergångs- och förbrukningsmaterial samt sänka verksamhetens energiförbrukning.

– Det finns i regel ofta vinster med en omställning, både för den enskilda patienten som för miljön och klimatet. Sjukvården har en betydande påverkan på klimatavtrycket. Med tydliga åtgärder kan vi både sänka utsläppen av växthusgaser, skapa hållbara sjukhus och vårdcentraler, och samtidigt arbeta mer övergripande för mer hållbara och hälsosamma samhällen. Det kräver engagemang och gemensamt arbete, säger Tobias Alfvén.