Vad är det viktigaste för Läkare för Miljön? Hälsokopplingen. Föreningens ordförande Maria Wolodarski anser att allt miljöarbete som görs inom sjukvården måste ha patienternas välmående som riktlinje och mål. Och det innebär också en satsning på förebyggande arbete, så att färre blir sjuka och behöver behandlingar så klart.

• 19 december 2022
• 0
• AV: Kristina Wallin

Koldioxidutsläpp och klimatförändringar, läkemedels förorening av miljön, hur man kan äta för att minska trycket på miljön. Detta är frågor som Maria Wolodarski, överläkare i onkologi på Karolinska Sjukhuset, tänker på i princip dagligen. Att vilja förbättra planetens miljö och bromsa klimatförändringarna anser hon vara djupt förenat med att vara läkare.

– Miljöfrågor är hälsofrågor eftersom det som är bra för hälsan allt som oftast är bra för miljön också, konstaterar hon.

Hon är ordförande för Läkare för Miljön som har medlemmar över större delen av Sverige och de har en stor ledstjärna. Allt ska ha vetenskaplig grund.

– Vi vill också lyfta fram hälsofördelarna med en omställning. Vi vill också uppmärksamma att vi i vården har en nyckelroll i detta, eftersom sjukvården i sig har en stor miljöpåverkan.

Maria Wolodarski tar fram tre principer som hon anser är viktiga att ta hänsyn till i det kliniska arbetet. Det första är att verka sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande.

– Det är klart att ju färre som blir sjuka, ju mindre miljöpåverkan blir det. Här är det viktigaste att främja mer växtbaserad kost och arbeta för mer aktiva transporter, vilket är positivt både för hälsan och miljön, förklarar hon.

– Det innebär inte att alla ska sluta att äta animalier! Däremot bör vi dra ner på konsumtionen ordentligt och arbeta för att människor äter mer vegetabilier. Fetma är dessutom vanligare än svält i världen och ohälsosamma kostvanor är en av de viktigaste orsakerna till sjukdom och för tidig död i Sverige.

Den andra principen är att minska onödiga utredningar och behandlingar.

– Här finns det mycket att göra för att förbättra situationen. Det finns rapporter som visar på att upp emot en tredjedel av det som utförs i sjukvården inte gör någon nytta och en del kan till och med försämra patienternas hälsosituation eller bidra till lidande. Vi måste alltid sätta patienternas välmående i första rummet, poängterar Maria Wolodarski.

Hon konstaterar också att det finns regioner där användandet av datortomografi och magnetröntgen nästan fördubblats på ett decennium.

– Långt ifrån alla dessa undersökningar är nödvändiga och detta skapar onödigt långa väntetider för de som verkligen behöver dem.

Miljöfrågor är hälsofrågor eftersom det som är bra för hälsan allt som oftast är bra för miljön också. Maria Wolodarski, ordförande Läkare för Miljön

Den tredje principen är den som de flesta verksamheter i Sverige arbetar efter i dag, att ha en mer effektiv energi- och resurshantering. Det innebär inte bara färre resor, utan även att man tittar på hur resurserna inom sjukhuset används.

– Ett bra exempel är matsvinnet. Där finns mycket att göra. Jag arbetar på en sluten avdelning, och jag såg under ronder att mycket av maten blev orörd. Våra cancerpatienter har ofta dålig matlust och svårt att äta, så vi tittade över vad vi kunde göra för att förbättra situationen, berättar hon.

Resultatet blev mindre portioner med mer energirik mat för frukost och mellanmål. Svinnet gick ner med 60 procent och patienterna fick ett bättre näringsintag och kände sig mindre stressade av att inte orka äta upp allt.

– Detta är ett bra exempel på hur miljöarbetet kan bli en win win-situation, konstaterar Maria Wolodarski.

Hon försöker få med sig miljötänket i sitt dagliga arbete på sjukhuset. De frågor hon ställer sig inför behandlingar och tester är ”varför” och ”vad ska det leda till”. Det viktigaste för henne att förstå om det kommer att gagna patienten och om de svårt sjuka och sköra människorna klarar av det.

– Det måste finnas ett syfte med det vi gör. Visst är det svårt att ta modiga beslut om att inte överbehandla sköra patienter, men jag försöker göra det. Då konfronterar jag mig alltid med kollegor, så att beslutet är väl genomtänkt och diskuterat, säger hon.

Hon försöker ha med sig miljötänk även utanför jobbet.

– Jag är inte perfekt, utan det händer så klart att jag köper saker som inte är bra vare sig för miljön eller hälsan, konstaterar hon och skrattar.

– Däremot försöker jag fundera på vad som är bäst att handla och vad jag kan undvika. Jag känner att det finns en personlig vinning av att göra rätt saker, det ger en stor tillfredställelse.

Hon tycker att mycket har förbättrats när det gäller miljötänk inom sjukvården de senaste åren. Det finns flera bra projekt på gång runtom i Sverige. Det handlar om allt från att minska användningen av engångsartiklar till att minska utsläppen av koldioxid under laboratorieanalyser. Hon rekommenderar Svenska läkaresällskapets handbok ”Hållbarhetsguiden” som alla kan ladda ner för den ger en massa praktiska tips på vad man kan göra i sitt dagliga arbete.

– Det händer mycket hela tiden på många områden. Det viktiga är att inse att vi alla kan göra något, och att man måste börja någonstans.