Nyhetsarkiv

Äldreexplosionen ger fler multisjuka och dementa

De närmaste åren kommer ökningen av 80-åringar och äldre att ske gradvis, men från och med 2020 sker en dramatisk ändring. Antalet dementa i Sverige beräknas i dag till 150 000, 2020 stiger antalet till 170 000 och 2030 till 215 000.

Det berättar Anders Wimo, allmänläkare och adjungerad professor i geriatrisk allmänmedicin med hälsoekonomisk inriktning, vid Karolinska Institutet med placering vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

Han deltar i den tvärvetenskapliga forskningssatsningen Swedish Brain Power och deltog i Socialstyrelsens arbete med riktlinjer för demenssjukdomar.

Hälsoekonomisk forskning

Anders Wimo jobbar i primärvården i Nordanstigs kommun, norr om Hudiksvall sedan 1991.
I området bor 10 000 invånare som inte bara är presumtiva patienter utan också en del i Anders Wimos forskning som är inriktad på epidemiologiska och hälsoekonomiska aspekter på demenssjukdomar i synnerhet och i viss utsträckning på hela gruppen äldre.

Hans forskning ingår i SNAC-studien, Swedish National study on Ageing and Care, där äldre i Nordanstig, Stockholm, Skåne och Blekinge studeras. Den hälsoekonomiska forskningen är inriktad på metodutveckling för att analysera resursutnyttjande, kostnader och kostnadseffektivitet, speciellt inom demensvården.

– Jag tror att min forskning gör att jag har ett kritiskt förhållningssätt till nya behandlingsmetoder och läkemedel i mitt jobb som allmänläkare, säger han.

Det kliniska arbetet ger samtidigt en daglig och kontinuerlig insikt i åldrandet.

Hela spektrat av åldrande

I sitt arbete som allmänläkare möter han hela spektrat av åldrande och vissa patienter får han följa under hela demensprocessen.

– Just nu utsätts pensionssystemet för hårda påfrestningar eftersom många går i pension. Men om 10 år kommer vi att se de verkligt stora effekterna av att en större del av befolkningen är äldre, säger han.

Förutom att åldersexplosionen ger fler dementa i befolkningen ökar också andelen patienter med mer eller mindre kroniska obotliga sjukdomar, åldersdiabetes, artros, hjärtsvikt och stroke.

Samma riskfaktorer

Enligt en nyligen genomförd finsk epidemiologisk studie tyder mycket på att riskfaktorerna för Alzheimer är desamma som för hjärt-kärlsjukdomar till exempel högt blodtryck och höga blodfetter, berättar Anders Wimo.

– Det här innebär att sekundärprevention blir viktigt för sjukvården när det gäller att minska riskerna för demens senare i livet. Göteborgsstudierna visade tidigt att ett dåligt behandlat blodtryck i medelåldern ökar risken för demens, konstaterar han.

Idag utgör Alzheimer 60-70 procent av demenssjukdomarna, resten handlar i huvudsak om vaskulära störningar.

– Mycket tyder på att livsstilsfaktorer som bra mat, motion och sociala nätverk i medelåldern påverkar möjligheten till en bra ålderdom, säger Anders Wimo.

Lovande forskning

En viktig uppgift för sjukvården, när allt fler insjuknar i demens, blir att ställa diagnos och hjälpa patienterna till en dräglig tillvaro.

– Idag finns ingen medicin som kan stoppa demens. De läkemedel vi har minskar bara symtomen, säger Anders Wimo.

Men en del forskning inom området är lovande och upptäckten att nya nervceller bildas också i hög ålder ger hopp för framtiden, både när det gäller demenssjukdomar och Parkinsons sjukdom, menar Anders Wimo.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera