Akutsjukvård en basspecialitet i 17 europeiska länder
– Olika länder har tagit olika mycket hänsyn till särintressen. I Turkiet och Polen fattade politikerna redan i mitten på 90-talet, beslut om att akutssjukvård skulle vara en basspecialitet.Dessa länder utgör positiva exempel på en snabb kunskapsutveckling, både vad gäller patientomhändertagande och utbildning och forskning, säger Gunnar Öhlén (bilden), president i EuSEM (European Society for Emergency Medicine), samt verksamhetschef för akutkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge.
Även Holland och Italien har nyligen fattat beslut om att akutsjukvård ska vara en basspecialitet.
I Spanien pågår en långdragen debatt, politikerna tvekar och beslutet hänger i luften.
– Belgien har gått den långa vägen. I mitten på 90-talet beslutades att akutsjukvård skulle vara en tilläggsspecialitet och 2005 fattades ett nytt beslut som även gjorde det till en basspecialitet. Men Belgien har inte fått förändringen godkänd av EU då man ifrågasätter att det i ett och samma land finns möjlighet att ha akutsjukvård som en tilläggsspecialitet och basspecialitet vid samma tidpunkt, säger Gunnar Öhlén.
I september antog ett tjugotal europeiska länder ett gemensamt ”core curriculum” för akutsjukvård vid EuSEM (European Society for Emergency Medicine) i München.
Oavsett om akutsjukvård är en bas- eller tilläggsspecialitet finns nu en gemensam europeisk definition på vad som krävs för att uppnå kraven till specialistläkare i akutsjukvård.
– Bakom dokumentet står 14 000 läkare från ett 20- tal länder, varav Sverige är ett av dem,
För närvarande arbetar EuSEM aktivt för att akutsjukvård ska kunna bli en sektion i European Union of Medical Specialists (UEMS), de europeiska specialitetsföreningarnas organisation. UEMS har 35 medlemsländer och 38 specialitetssektioner.
Sverige, menar han, behöver följa den europeiska trenden, och göra akutsjukvård till en egen basspecialitet. Det behövs även en vidareutbildning i ämnet för legitimerade sjuksköterskor.
– Det krävs för att vi ska kunna få en stabilitet i bemanningen på landets akutkliniker, och kunna öka patientsäkerheten, samtidigt som kostnaderna reduceras, säger Gunnar Öhlén.
