Södersjukhuset pressas av överbeläggningar och personalbrist. När Iréne Lindblad åkte till sjukhusets akutmottagning med sin 83-åriga mamma fick hon under 13 timmar se ett kaos på nära håll. Tora Borén, ST-läkare i akutsjukvård på sjukhuset och andra vice ordförande i Sveriges yngre läkares förening (SYLF), säger att situationen den senaste tiden har varit helt övermäktig.

• 09 januari 2020
• 3
• AV: Adam Öhman

Under storhelgerna har det varit ett pressat läge på Södersjukhusets akutmottagning i Stockholm, i likhet med på andra håll.

Iréne Lindblad fick i helgen under 13 timmar se situationen på nära håll. Hennes mamma, som är 83 år, fick svårt att andas och de åkte till en närakut. Personalen misstänkte att mamman hade fått en blodpropp i lungan, och hon remitterades därför till Södersjukhuset. Väl där möttes de av ett kaos. I ett uppmärksammat Facebook-inlägg beskriver hon hur sängar stod utmed varenda vägg i korridorerna, men även bredvid varandra i rader mitt på golvet.

– Patienter fortsatte strömma in, gamla med hjärtproblem, unga med andningsproblem, någon som stått på näsan på fyllan. Självmordsförsök, knarkare med psykoser, någon som fått ett epilepsianfall och slagit sig sönder och samman, en förmodat dement man som vandrade runt och försökte lägga sig på alla andras britsar.

En bidragande orsak till situationen var att Karolinska i Huddinge, som var i stabsläge, skickade akutfall till andra sjukhus, vilket i stor uträckning påverkade Södersjukhuset. Iréne Lindblad hörde hur en läkare sa att bristningsgränsen var passerad – det gick inte att ta emot fler patienter.

– Som personalen slet! Trots ett tryck som skulle fått vem som helst att bryta ihop, lägga sig i fosterställning på golvet och gråta så bemötte de varenda människa med vänlighet, värdighet, kunnighet och respekt.

Iréne Lindblad framhåller att arbetssituationen med alldeles för hög belastning var ovärdig.

– Det är omöjligt att bli arg på några som sliter så hårt som personalen gjorde dessa timmar. Vi fick på nära håll se hjältar och hjältinnor som arbetade under förhållanden som mest påminde om förhållanden i en krigssituation.

Tora Borén, ST-läkare i akutsjukvård på sjukhuset och andra vice ordförande i Sveriges yngres läkare förening (SYLF), jobbade på akuten i helgen. Hon håller med om bilden som Iréne Lindblad ger.

– Det var ett mycket ökat inflöde som sammanföll med den sista av storhelgerna. Utflödet från vårdavdelningarna var litet, och patienterna på akuten kom inte vidare till vårdavdelningarna, säger hon och fortsätter:

– Situationen i helgen var övermäktig. Vi har alldeles för lite personal på akuten för att mäkta med alla arbetsuppgifter. Vi skulle behöva vara nästan dubbelt så många i omvårdnadsstyrkan, både sjuksköterskor och undersköterskor.

Vi måste bli fullbemannade på omvårdnadssidan, och måste få ett fungerande avflöde från akuten. Tora Borén, SYLF

Tora Borén säger att situationen är fortsatt pressad, men att den nu är mer ”normalt ansträngd”, vilket är långt ifrån optimalt.

– Vi har en sommarbemanning som aldrig blev en ordinarie bemanning. Vi vet ju inte hur det blir med varslen än, men det är sannolikt många som vikarierar som inte får fortsätta. Och blir man färre kommer det ju att bli tyngre, säger hon.

– Vi måste bli fullbemannade på omvårdnadssidan, och måste få ett fungerande avflöde från akuten.