”Administrativa pålagor har skapat kaos”
Enbart en fördel, enligt ordföranden i Stockholms privatläkarförening Crister Öhlund. Helst skulle han se att nya vårdval infördes först efter att ha provkörts i pilotprojekt.
Stockholmarna har i många år kunnat välja att gå till en privatläkare för specialiserad vård, framförallt inom specialiteterna gynekologi och öron-näsa-hals.
År 2011, innan vårdvalet infördes för gynekologi, var 115 gynekologer verksamma i egna eller andras privata mottagningar. Merparten av dessa hade vårdavtal med landstinget. Inom öron-näsa-hals fanns vårdavtal som omfattade totalt 46 läkare år 2011 och 11 arbetade på nationella taxan.
Nytt ersättningssystem
Den 1 oktober 2011 infördes vårdval för specialiserad ögonsjukvård och den 1 januari i år stod tre nya specialiteter på tur; öron-näsa-hals, gynekologi och specialiserad hudsjukvård. För redan verksamma privatläkare innebar förändringen främst en övergång till ett nytt ersättningssystem.
– De som har gått över till vårdvalssystemet är de som tidigare haft vårdavtal med landstinget, eftersom den ersättningsformen försvunnit. Det finns en möjlighet för dem som arbetar på nationella taxan att gå över till vårdvalsmodellen på prov, men det har inte många nappat på, säger Crister Öhlund.
Även om de flesta läkare som ingår i de nya vårdvalen redan tidigare drivit egen verksamhet och enbart bytt ersättningsform, finns det även ett nettotillskott med nystartade verksamheter. Riktigt hur stort det är dock svårt att veta eftersom äpplen och päron blandas i statistiken – antal läkare och antalet mottagningar.
– Vår bedömning är att det är relativt få helt nya verksamheter. Vi kan också konstatera allra flesta som ansökt har fått godkännande, för det fåtal som inte blivit godkända har det ofta hängt på att lokalen inte varit tillgänglig för funktionshindrade.
Kaotiskt införande
Crister Öhlund beskriver införandet av vårdvalet den 1 januari i år som kaotiskt.
– Framförallt på grund av alla nya administrativa krav. Det handlar om regler för fakturering, rapportering, bevakning och korrigering som är svåra att hinna med att hantera för en ensampraktiker. Det är en stor administrativ kostym som gynnar de stora aktörerna på marknaden.
– En annat stort problem med de detaljerade ersättningssystem vi har i Stockholm är att de styr verksamheten hårt. Det går ut över både innovationsmöjligheter och vad patienterna efterfrågar.
Lördagsöppet täcks inte
Som exempel ger han kraven på öppettider, som reglerar vilka timmar mottagningen ska vara öppen, måndag till fredag. Lördagsöppna mottagningar, som säkert skulle uppskattas av patienterna, täcks inte in. Förfrågningsunderlaget för hudsjukvård är inriktat mot kirurgiskt inriktad hudsjukvård och fungerar betydligt sämre för medicinska hudsjukdomar.
– Specialister med mottagning på stan har ofta nischat sig under många år, det kan till exempel vara inom medicinsk hudsjukvård. Men det passar inte in i landstingens mall och ersättningssystem. Det är betydligt svårare att ställa om sig som nischad specialist än det är för exempelvis Aleris, som kan starta helt nya mottagningar inriktade efter vad vårdvalet premierar.
Ortopedi prioriteras
Även landstinget verkar ha insett att det kan skapa problem att breddinföra vårdval för flera breda specialiteter samtidigt. Vårdvalen för allergologi, reumatologi och specialiserad obesitasbehandling, som skulle ha införts under 2012, skjuts upp till 2013, med tillägget att de inte ska införas förrän vårdvalet för ortopedi är i hamn.
– Bäst hade det varit om nya vårdval sjösattes först efter pilotprojekt där ersättningsmodellerna kunde justeras fortlöpande i samråd mellan läkarrepresentanter och landstinget. Då skulle man kunna rätta till fel, och prova innovativa lösningar, säger Crister Öhlund.