Adhd som affärsmodell – en lönsam marknad

Efterfrågan på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ökat kraftigt de senaste åren. Parallellt har en växande marknad etablerats där privata aktörer erbjuder NPF-utredningar, finansierade både med skattemedel och av patienter själva. Nu riktar Inspektionen för vård och omsorg (IVO) kritik mot branschen.

På uppdrag av regeringen har myndigheten granskat den snabbt expanderande marknaden gällande barn. Ett 40-tal aktörer identifierades och analyserades utifrån inkomna tips och olika markörer. Dessa omfattade bland annat marknadsföring med löften om snabba utredningar, gratis konsultationer, färdiga läkemedelspaket och distansbaserade bedömningar.

Kartläggningen kvalitetssäkrades av sakkunnig psykiatriker och kompletterades med bolagsdata. Verksamheter med låg eller obefintlig omsättning sorterades bort. Efter en samlad riskbedömning valde IVO ut tio vårdgivare för fördjupad granskning. Myndighetens samlade slutsats är tydlig: samtliga uppvisar brister, flera av dem allvarliga. Ingen av de granskade verksamheterna lever upp till kraven på god och säker vård i alla delar. Bristerna återfinns i hela vårdkedjan, från initial bedömning till utredning och behandling.

Ett av de bolag som granskats av IVO är Smart psykiatri. Myndigheten lyfter fram brister i vårdkvalitet, journalföring och patientdelaktighet. Det handlar bland annat om adhd-diagnoser som ställs utan fullständigt underlag och att läkemedel sätts in som första eller enda insats. Lotta Borg Skoglund, specialist i psykiatri, allmänmedicin och forskare, är en av bolagets ägare. Hon välkomnar granskningen och har tagit kritiken på största allvar.

– Det som framkom i granskningen av våra vårdprocesser är något jag känner igen att många, både privata och offentliga vårdgivare, jobbar kontinuerligt med. Jag tror att ungefär samma rutiner som vi behöver förstärka skulle komma upp om granskningen även hade innefattat offentliga BUP-enheter.

Lotta Borg Skoglund är en av landets mest profilerade röster i adhd-debatten. Hon är flitigt anlitad som expert och har bland annat gjort omfattande insatser för att uppmärksamma adhd hos flickor.

Förra året, 2025, blev Smart psykiatri utsett till ett av årets Gasellföretag av Dagens industri i kategorin Större bolag med en tillväxt på 214 procent mellan 2021 och 2024.

– Det är alltid roligt att få uppmärksamhet för saker som man gör och har gjort. Jag drivs ju väldigt mycket av de här större frågorna och hur man på systemnivå kan förändra och sprida kunskap, säger Lotta Borg Skoglund.

På din hemsida skriver du att vi har massor att vinna på att ta adhd på allvar i Sverige. Gör vi inte det tycker du?

– Nej, jag tycker inte riktigt det. Det är inte säkert att det är rätt patienter som får diagnos idag.

Ett centralt problem, menar hon, är avsaknaden av en tydlig vårdnivå för patienter med lindrig till måttlig adhd. Specialistpsykiatrin prioriterar de svårast sjuka, medan primärvården saknar uppdrag och kompetens att hantera neuropsykiatriska tillstånd i tillräcklig omfattning. Resultatet blir att patienter bollas runt – eller söker sig till privata alternativ.

– Vi finns ju för att behovet inte möts och det är en konsekvens av systemets brister, säger hon.

I avsaknad av en tydlig vårdnivå har en marknad vuxit fram. När patienten blir till kund riskerar förväntningarna på en diagnos att öka. Kan medicinsk objektivitet upprätthållas i ett sådant system?

Lotta Borg Skoglund medger problematiken.

– När det dyker upp privata bolag som ställer lättvindiga diagnoser och inte tar hand om själva behandlingen eller stödinsatserna, då riskerar patienterna att hamna mellan stolarna. Så, tyvärr finns de här avarterna som gör väldigt snabba, summariska bedömningar. Smart psykiatri tar ansvar för hela vårdkedjan och vi har alla kompetenser som krävs.

Hon kritiserar dock ett system som hon i allra högsta grad är en del av. Smart psykiatri tillhör en snabbt växande sektor där neuropsykiatriska utredningar blivit en lönsam affärsmodell.

Forskaren John Lapidus vid Handelshögskolan i Göteborg menar att höga vinster i privata vårdbolag riskerar att underminera den offentliga vårdens uppdrag. Han pekar särskilt på nischade aktörer, exempelvis inom adhd-utredningar, som kan uppvisa vinstmarginaler på upp till 30–33 procent. Enligt Lapidus innebär detta att betydande skattemedel lämnar vårdsystemet (läs intervjun i Sjukhusläkaren på sidan 35-36).

Genom avtal med Västra Götalandsregionen har Smart psykiatri mellan 2022 och 2025 fakturerat drygt 183 miljoner kronor för neuropsykiatriska utredningar. Avtalet löper till januari 2027 med möjlighet till förlängning. Under samma period har bolaget även fakturerat Region Norrbotten drygt 35 miljoner kronor och Region Dalarna 11,2 miljoner. Sammantaget rör det sig om intäkter på 230 miljoner kronor.

Liksom många andra privata vårdbolag erbjuder Smart psykiatri även personer att själva betala för att få en neuropsykiatrisk utredning med frågeställningen adhd eller autism. Smart psykiatris prislista ligger i nivå med många andra privata vårdbolag: 31 000 kronor för utredning. Bolaget vänder sig även till personer som vill ompröva och avskriva sin adhd-diagnos. Priset: 20 000 kronor.

Under 2024 hade Smart psykiatri en omsättning på nästan 119 miljoner. Mellan 2022 och 2024 gjorde bolaget ett resultat efter skatt på 33,4 miljoner. Under samma period gjordes en vinstutdelning på 37,4 miljoner kronor till Smart psykiatri.

Hur skulle du vilja motivera att ett privat vårdbolag kan göra stora vinster på en smal, standardiserad del av vården som till största delen är finansierad av skattemedel?

– Vi har, utifrån de delar av verksamheten som arbetar med offentlig upphandling, ett extremt avgränsat uppdrag som vi har fått förmånen att sköta väldigt isolerat och utanför det som den offentliga vården krävs på. Så jag tänker inte att det är så konstigt att vi har en annan omsättningsmodell än våra offentliga vårdgrannar.

– Vi har haft förmånen att kunna jobba fram en extremt effektiv metod som uppfyller de krav som den offentliga vården ställt på oss.

Kritiken mot etableringen av särskilda adhd-kliniker och att vården blir efterfrågestyrd snarare än behovsstyrd växer. Bland annat varnade Jonas Eberhard, ordförande för Svenska psykiatriska föreningen, i förra numret av Sjukhusläkaren för att adhd-vården har blivit ett parallellt vårdspår där efterfrågan, volym och marknadslogik styr mer än medicinska behov.

En bild som Lotta Borg Skoglund delvis delar.

– Men psykiatrin klarar inte sitt uppdrag. Då behövs välfungerande privata vårdgivare. Det vi har försökt att bygga är en form av vårdnivå mellan primärvård och första linjens psykiatri. Samhället har mycket att vinna på att ge den här gruppen av patienter stöd och insatser.

Lotta Borg Skoglund har många olika roller: docent, forskare, kliniker, opinionsbildare och företagare. Hon är en av experterna i Riksförbundet Attentions kunskapsråd, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och hon har tidigare varit expert i Läkemedelsverkets vetenskapliga råd. Det senare uppdraget fick hon lämna på grund av jäv. Hon har även kopplingar till läkemedelsindustrin och har själv uppgivit att hon fått arvode och/eller suttit i rådgivande kommittéer för bolag som Nordic Drugs, Evolan, DNE Pharma Novartis och Takeda.

Bland annat har Takeda, som producerar adhd-läkemedlet Elvanse, finansierat studien ”Time after time”, där Lotta Borg Skoglund varit huvudansvarig forskare. Studien drar slutsatsen att flickor och kvinnor riskerar att få otillräcklig vård till följd av sen diagnostik.

I samarbete med samma läkemedelsbolag har hon också tagit fram en utbildning om adhd med särskilt fokus på flickor och kvinnor som riktar sig till sjukvårdspersonal.

Hur ser du själv på dina olika roller och frågan om oberoende?

– När man rör sig mellan flera roller uppstår det alltid potentiella intressekonflikter. Det finns tydliga regler som alla kliniker och forskare behöver förhålla sig till och det är viktigt att följa de riktlinjer som samhället satt upp samt att vara medveten och transparent kring sina uppdrag.

Enligt Lotta Borg Skoglund kommer Smart psykiatri nu att ändra inriktning och gå åt ett annat håll med fokus på förebyggande insatser.

– Vi går från att vara en vårdgivare som främst fokuserar på adhd-utredningar och i stället fokuserar på breda psykiatriska utredningar, stöd och behandling oavsett diagnos.