Nyhetsarkiv

Ledningen: Frustrationen en varningssignal

– Det ligger i vårt ansvar som ledning att alla känner till vilka rutiner och vilka möjligheter som finns.

Det säger Henrik Svensson, divisions­chef för medicinska specialiteter vid Centralsjukhuset i Karlstad.

– Frustrationen som den här bakjouren kände var en väldigt tydlig varningssignal att så ska det inte behöva vara, utan här finns det faktiskt en organisation bakom som kan träda i funktion om det behövs.

Bakjouren kunde inte gjort mycket mer

Henrik Svensson menar inte att bakjouren egentligen kunde ha skakat fram några vårdplatser utan att extra platser borde ordnats innan han gick på sitt pass, eftersom man redan då visste att det fanns för få vårdplatser.

– Ju senare på dygnet man agerar desto svårare blir det, därför är det väldigt viktigt att man är proaktiv.

Henrik Svensson säger att rutinerna nu har skärpts och ledningen har också ökat informationen om rutinerna. Man har också börjat ha regelbundna avstämningstillfällen med fokus på inflöde av patienter och tillgång på platser för att slippa ett fullbelagt sjukhus.

– Då finns det något man kan göra. Men om klockan är mitt i natten så är det förstås svårare. Det kommer fortfarande kunna hända.
Efter händelsen i januari 2013 lovade medicinkliniken att utöka antalet vård­platser. Det har dock inte gått att genomföra på grund av bristen på sjuksköterskor. Dessutom har platser stängts på de två andra sjukhusen i Värmland. Tobias Kjellberg, hälso- och sjukvårdschef i landstinget i Värmland medger att platserna just nu är för få.

”Som vi jobbar nu räcker vårdplatserna inte till”

– Så som vi jobbar nu så räcker de inte till. Vi har ett för hårt tryck på våra vård­platser, men vi strävar efter att förbättra vårt arbetssätt. Det handlar både om kedjan till kommunen och framförallt om vår egen uppföljning av patienter som har vårdats i slutenvården. Får vi till det, då tror jag att vårdplatserna räcker.

Anders Gustavsson, bakjouren som skickade hem fyra patienter, är inte riktigt lika säker:

– Jag tror att vi ligger alldeles för nära gränsen idag. Hur väl man än organiserar och koordinerar så går det till slut inte om man samtidigt ständigt skär lite i vårdplatserna.

Öppna fler platser

Precis som den dåvarande verksamhetschefen skrev i sitt yttrande till IVO påpekar också både Henrik Svensson och Tobias Kjellberg att vårdplatsbristen inte får tvinga läkaren till beslut mot vetenskap och beprövad erfarenhet. Tobias Kjellberg säger att man då istället måste fatta beslut om att öppna fler platser.

– Den makten har man som bakjour.

Men det tar väl flera timmar att administrera sig igenom?

– Jag uppfattar att du problematiserar på ett sätt jag inte känner igen. Vi har länets alla vårdplatser tillgängliga. De allra flesta gånger när vi hamnar i vårdplatsbrist mellan klockan två och tre på natten så är det för att inte allting är inventerat. Det finns vårdplatser att tillgå, men det kanske inte är inom bakjourens hägn.

– När du har stått där i problematiken och värderat så kan det vara att du som bakjour känner att du orkar inte ringa runt till alla. Då följer man kanske inte fullt ut den rutin som är, för att man är trött och sliten. Det är enkelt att förstå.

Arbetsgivarens stöd har brustit

Tobias Kjellberg framhåller att Anders Gustavsson är en klok och duktig läkare och att arbetsgivaren har brustit i sitt stöd till honom som bakjour.

– Jag tolkar signalen från hans sida att han var så trött och överbelastad att han valde att, kanske mot vad han uppfattade som medicinskt säkert, skicka hem patienter. Så kan vi inte ha det, säger Tobias Kjellberg och fortsätter:

– Det behövs en tydligare genomgången rutin så att man inte väljer att fatta den typen av beslut.

När nu bakjouren ändå kände sig tvingad att skicka hem fyra patienter, i strid med sin medicinska bedömning, menar Tobias Kjellberg att det är jättetydligt att vårdgivaren har ansvaret för situationen som uppstod.

Kände inte till IVO:s beslut

När Sjukhusläkaren tog kontakt med Anders Gustavsson kände han inte till beslutet från IVO, trots att det då var mer än två månader sedan det togs och skickades till sjukhuset.

– Det är inte acceptabelt, säger Anders Gustavsson men tror ändå att det var ett undantag.

– I vanliga fall går verksamhetschefen igenom lex Marior. Detta berör ju oss och jag förutsätter att man på kliniknivå på något möte med oss läkare går igenom detta.

Fortfarande vid denna tidnings pressläggning, mer än tre månader efter beslutet hade emellertid ingen kallat till ett sådant möte.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera