”Pascal är djävulens verktyg”
Nyheter
”Pascal är djävulens verktyg”, ”Det kan omöjligt vara utformat av läkare”. Njurmedicinaren Bengt von Zur-Mühlen har hört många hårda omdömen från kolleger om det nya ordinationsverktyget Pascal.
– En sa ”Nämn inte det ordet vid matbordet!” när Pascal kom upp som samtalsämne, berättar han.
Måndagen den 4 juni i år infördes ordinationsverktyget Pascal över hela landet. Det ersatte det tidigare använda systemet för dosförpackade läkemedel, e-Dos, som hade stängt ner helt fredagen före helgen.
Lex Maria-anmälningar
Redan några dagar senare var läget kaotiskt i många landsting. ”Gigantiska problem” skrev fyra överläkare i Uddevalla i en debattartikel i IT i vården. Samtliga chefläkare i Kalmar län Lex Maria-anmälde systemet och fler följde efter. Långsamt, svårbegripligt och patientfarligt, löd domen.
Till raden av kritiker sällade sig Västerbottens dåvarande landstingsdirektör Jonas Rastad, som vid ett seminarium om Pascal i Almedalen i somras sa att: ”Det är ett allvarligt läge på golvet i sjukvården, man kan tala om ett uppror mot Pascal.”
Njurmedicinaren Bengt von Zur-Mühlen på Akademiska sjukhuset känner igen sig i kritiken.
– Första gången jag skulle använda Pascal lyckades jag inte ens logga in i systemet med SITHS-kortet, berättar han. Jag satt där med en patient i rummet och en annan som väntade utanför dörren, som vanligt några minuter försenad och försökte kanske fem gånger, men åkte ur systemet hela tiden. Till slut gav jag upp.
Fruktansvärt segt
Vid det andra tillfället då Bengt skulle använda Pascal gick det faktiskt att komma in i systemet, men det gick så långsamt att det var helt omöjligt att arbeta i det.
– Det var så fruktansvärt segt. Det stod och hackade och man kom ingen vart. Jag skulle utföra en handfull manövrer, ändra några doseringar, men till slut gav jag upp.
För att patienterna skulle få sina dosläkemedel under den kaotiska första tiden tog Bengt och många andra reservrutiner i bruk och faxarna gick varma på sjukhusen. Något som ökar på den administrativa bördan och i sig kan innebära en patientsäkerhetsrisk eftersom ordinationen sällan hinner utföras under mottagningstid utan skjuts till ett senare tillfälle.
– I mottagningsarbetet ligger man nästan alltid lite efter. Man vill inte låta patienter vänta ännu längre eller tvingas ställa in besök för att man ska sitta och skriva ändrade doseringar för hand på listor och ringa eller faxa in dem.
Sju sekunder per klick
Efter uppdateringar av systemet har Pascal blivit lite mindre långsamt. Men det är fortfarande plågsamt trögt, enligt Bengt von Zur-Mühlen. Om patienter har många läkemedel måste man scrolla upp och ner i listan för att få överblick. Något som är hopplöst när scrollningen är seg.
– Man drar i listen, och absolut ingenting händer. Så då drar man en gång till, och efter en stund börjar det hoppa och hacka och sedan får man upp en helt annan vy än den man tänkt sig.
När Sjukhusläkaren är på plats i slutet av oktober klockar Bengt hur lång tid det tar innan systemet reagerar. Från det att kan klickar på ett läkemedel tar det sju sekunder innan det syns på skärmen att det är markerat. Resten av arbetet går lika segt. Ändå upplever han att det nog går lite mindre långsamt än tidigare.
Inte anpassat för sjukvårdens behov
Långsamheten i systemet är inte det enda problemet.
– Det är enormt svårt att lägga in nya patienter i systemet eftersom man måste ange var deras närmaste apotek ligger, alternativt vilket särskilt boende de bor på. Jag har varit med om att det har varit helt omöjligt att hitta uppgifterna, och då går man tillbaka till reservrutinen igen.
Besvärligt är också att det inte går att ändra doseringen.
– Alla andra uppgifter stämmer, jag ska bara ändra från 100 till 150 mg. Då måste jag först sätta ut läkemedlet och sedan sätta in det igen, och då måste jag ange all information igen, produktnamn, läkemedelsform, när på dygnet medicinen ska tas och så vidare. Det är otroligt tidsödande.
– Dessutom finns ett visst inslag av trial and error. Jag väljer preparat i en rullista, där det inte går att se läkemedelsstyrka, typ och så vidare utan jag måste chansa och välja ett alternativ, för att få se all information om det. Var det då inte rätt så måste jag börja om från början igen.
”En massa bjäfs”
Layouten är utformad så att det inte får plats så mycket information på skärmen, vilket leder till mera scrollande upp och ner.
– Det är en massa bjäfs på bekostnad av god översikt. En 10-12 preparat borde kunna rymmas på en skärmbild och det gör det inte. Särskilt besvärligt är det när det tar så lång tid att scrolla.
Bengt vill gärna kunna göra en utskrift över alla läkemedel och gå igenom den tillsammans med patienter och anhöriga.
– Men de utskrifter man gör från Pascal vill man inte lämna till patienterna. Texten är jätteliten och flyter liksom ihop.
Många har gett upp
Enligt Bengt är det många överläkare som helt gett upp om Pascal. Man försöker inte ens, utan överlåter till underläkare att sköta dosförskrivningen.
– Ingenting fungerade när Pascal togs i drift. Det är klart att man undrar hur många aktivt förskrivande läkare som varit med och tagit fram det här systemet.
Trots allt kan Bengt se vissa fördelar med Pascal. Framförallt att systemet inte ”låser” en ordination, vilket gamla e–Dos gjorde, så att det var omöjligt att ändra i en ordination när den var ivägskickad. En annan fördel är att det går att ordinera med större precision, till exempel att en högre dos ska ges en viss tidpunkt på dygnet och lägre doser vid andra tidpunkter.
Alla ordinationer genom Pascal
Nästa år ska Pascal axla rollen som gränssnitt när NOD, den nationella ordinationsdatabasen, ska kunna anslutas och integreras mot journalsystemen, vilket i förlängningen innebär att alla läkemedel i framtiden kan komma att ordineras genom Pascal. På så sätt kan en nationellt tillgänglig läkemedelslista bli tillgänglig, som visar alla ordinationer, förskrivna produkter och expedierade läkemedel för den aktuella patienten.
– Rent principiellt tycker jag att ju mer samlad information vi har tillgång till som förskrivare, desto bättre är det. Men det förutsätter att man har en driftduglighet som vida överstiger dagens. Och det måste vara klart långt innan man sjösätter det.
[…] all information om det. Var det då inte rätt så måste jag börja om från början igen.” Pascal är djävulens verktyg (2 nov […]
Kära Pascal support – vilket ovanligt för- och efternamn, förresten! – tack för din kommentar. Ni hittar alltså 7 ”felloggar”, whatever that is, när ni granskar mina mellanhavanden med Pascal?
Ingår gångerna då jag inte ö h t kom in? Ingår gångerna då jag inte hade tid att vänta på att komma in? Ingår novemberdagen då jag hittade ett recept för en veckas behandling av UVI insatt av kollega i primärvården i augusti, inte i samlingen ”Historiska recept” utan bland de aktuella, så att jag funderade på om den arma damen fortfarande åt Furadantin? Ingår gångerna då jag försökt nyinsätta patienter på Apodos och efter oändlig tidsutdräkt givit upp, försökt faxa, fått en faxad ordination accepterad och nästa samma dag returnerad till närliggande VC med beskedet ”Blanketten ogiltig sedan 1/10”?
Hur många felloggar hittar ni sammantaget på samtliga ordinerande doktorer? Vilka feltyper rör det sig om? Vad har det medfört för patienterna?
Det är nog möjligt att informationen på min arbetsplats om hur man felrapporterar Pascal har varit knapp. Det kan hänga ihop med att min arbetsplats inte har som huvuduppgift att felanmäla illa fungerande ordinationssystem. Det råkar sig så att vi är anställda för helt andra arbetsuppgifter. Det vi förväntar oss av de s k processtöden är att de skall fungera.
Ursäkta – men Pascal fungerar inte tillräckligt bra tillräckligt ofta. kan vi få en genomgång av vilken typ av fel, hur många, med vilka konsekvenser?
Jag vill inte vara ohövlig och jag ber om ursäkt om jag verkar irriterad. Men det förefaller mig helt osannolikt att så många av oss har försatts i en situation där vi inte kan lita på ett ordinationssystem, inte lätt överblicka vilka ordinationer som är aktuella och vilka som inte är det, inte på ett enkelt sätt nyinsätta patienter på Apodos, inte snabbt och smidigt komma i kontakt med supporten, inte få acceptans för skrivna och faxade apodosordinationer när it-vägen är en hopplöst och tidskrävande hinderbana – etc.
Alla vi som jobbar inom vården har ett ansvar för vad vi gör och inte gör. Vi förväntas se vad vi kan klara av och genomföra det nödvändiga inom rimlig tid. Genomför samma princip för de som ansvarar för vårdens möjligheter att leverera! Varför premiera it-inkompetens?
Tänker Läkarförbundet agera?
Hej,
Vi som jobbar med supporten kan inte gå in på en sådan diskution tyvärr.
Nu vet jag inte hur mycket man har informerat er på din arbetsplats hur ni kan gå tillvägga för felrapportering gällande Pascal.
Jag hänvisar dig till länken http://www.inera.se/Vardtjanster/Pascal/Pascal-synpunkter/ där du alltid är välkommen att skicka dina synpunkter på Pascal. Det uppskattas högt alla synpunkter/förbättringsförslag som kommer till Inera.
En snabbt koll på felloggarna gällande din användning av Pascal hittar vi enstaka fel, nämligen 7 st.
Antingen kan detta tolkas så att du inte använder Pascal så ofta eller helt enkelt inte haft upprepande problem med anvädningen.
Vi hitar inga ärende hos oss rapporterat/registrerat på dig heller.
Här kan du också skicka felanmälan:
http://www.inera.se/kundservice/Felanmalan/Pascal-support/Webbformular-for-supportanmalan/
Du kan alltid ringa oss på 0771-41 40 00 eller mejla till pascalsupport@inera.se
MVH/
Nationell Pasclsupport
Tack för förslaget! Vilket av problemen löser det?
Ett ödmjukt förslag till Pascal súpprt. se till att altid ha 100% kompetens på era systembyggare….
Att ha 100% zoom-inställning löser segheten med scrollingen och det gör att det går fortare att bälddra i pascal.
En tips från Nationell Pascal supporten:
Se till att alltid ha 100% på Internet Explorer gällande zoom-inställningen. Ta gärna hjälp av din lokala it-support för detta.
Vad var detta för slags ”tips”? Zoom-inställningen i Internet Explorer är som standard inställd på 100%, den mer tekniskt kunnige användaren kan givetvis zooma ut för att tillfälligt komma runt begränsningen med oöverskådligheten i Pascal, men då med risk för att den tunga grafiken buggar när man ska fylla i de olika ordinationsfälten. Detta i väntan på att landstinget ska ersätta alla arbetsmonitorer med 27-tums bildskärmar som har stöd för hög widescreen-upplösning vilket tycks vara rimligt enligt Ineras vd Ellen Hyttsten som anser att möjligheten till översikt beror på hårdvarusituationen!
Benno, det löser inte något verkligt problem. Vi tänker oss att jag debiterar övertid med 40 min/dag (och kräver ersättning för mina utgifter för omeprazol) – systemet blir varken snabbare, överskådligare eller mer tillförlitligt för det! framförallt blir det ju inte mera patientsäkert. Om jag är försenad och mina patienter får vänta medan jag kämpar med Pascal, om min arbetsdag kommer i oordning redan från första början därför att Pascal möter mig med skylten ”server error”, OM JAG ÄR OSÄKER PÅ ATT UTSATTA PREPARAT PÅ SKÄRMEN VERKLIGEN ÄR UTSATTA I LEVERANSERNA…
…så löser övertidsdebitering ingenting. En kollektiv, fackligt uppbackad vägran att hantera Pascal annat än via fax kanske lyckas!
Fråga till Läkarförbundet: vad gör ni åt det här??? Har vi som läkare ö h t rätt att använda ett system som vi tror kan utsätta pat för risker?
Nu kan vi börja räkna dagarna som PASCAL inte har driftstopp. När det ligger nere som idag och igår och i förrgår och varje dag förra veckan och veckan innan dess, då kan jag inte jobba. Mina patienter på äldreboendena som är doskunder får inga läkemedel, mina ordinationer kan inte skrivas in, felaktiga ordinationshandlingar kommer i omlopp. Stopptider passeras, akutleveranser av dosdispenserade läkemedel fördröjs. Och i övermorgon sjösätts nya versionen, kommer den att fungera??? Hur länge har ett datasystem barnsjukdom, det är inte tre dagars feber precis. Där jag arbetar drabbades vi 11 juni, ett halvår sedan.Och i morgon sätter jag en krona på att det kommer ett nytt SMS från Inera att felsökning pågår. Varje dag skriver jag avvikelser på PASCAL, det hinner jag numera med, eftersom jag inte kommer i det berömda djävulens verktyg. Hälsar SÄBO läkaren Lena Hjelmérus
Det är för oss självklart att arkitekten som ritar sjukhus, likväl
läkaren som ordinerar läkemedel, har rätt utbildning. När det gäller utveckling
av statens IT system har det inte varit självklart med rätt utbildning och
erfarenhet, trots att systemen ska användas på hundratals sjukhus, av tusentals
läkare, för miljontals patienter. Vi måste ställa högre krav eftersom misstag får allvarliga konsekvenser.
Varför vi har den här tortyren i vårt arbetsliv. Pascal fungerar inte alls. Väldigt långsamt och ej produktiv och mycket irriterande .
Detta ta väldigt lång tid att skriva en vanligt recept.
Dagen innan jag arbetar inom äldre hemmet jag har alltid svår att sova på natten då skulle detta ta väldigt lång tid att arbeta med den Dumma pascal för att fixa bara några recept.
Programmet är verkligen Kass.
Om ni vara överens med mig , Var snäll och rösta med mig för att ta bort den tortyren från vårt arbetsliv.
Hälsningar
Islah Habib
Vad kan vi göra helt konkret – personerna som är ansvariga för Pascals införande är för långt ifrån vårdarbetet för att verkligen förstå vad de har ställt till med. Om sjukhusläkarföreningen ställer sig bakom ett upprop att t ex att alla medlemmar som tvingas arbeta med Pascal avsätter 15-30 minuter extra per apodospatient, eller skriver övertid i motsvarande omfattning, då skulle problemet bli mera synligt, även för administratörerna. Välskrivna artiklar räcker inte.
… tror jag
Benno Krachler, Kalix sjukhus benno.krachler
Vad man ska skriva ? I alla fall ingen makthavare bryr sig om det som läkare säger, många hatar läkarna som om de varit folkets fiende nr 1 (”de läkarna !”). Resultat: mindre och mindre läkare i Sverige , men det finns lösning : vårdförbundets Anne Berndt har en recept för att korta cancerköer:”Trots att många biomedicinska analytiker är specialutbildade,används deras kompetens inte fullt ut..” (TT efter Sydsv.) JAg förstår att läkarna har , i så fall , inte något special utbildning och de j….a kan ersättas och allt kommer att vara till fröjd !
Jag tror att Pascal och dylik är precis en av delar av sådan tänkande.
Hälsningar
Kalle Svarts