Nyhetsarkiv

”Pascal är djävulens verktyg”

”Pascal är djävulens verktyg”, ”Det kan omöjligt vara utformat av läkare”. Njurmedicinaren Bengt von Zur-Mühlen har hört många hårda omdömen från kolleger om det nya ordinationsverktyget Pascal.

– En sa ”Nämn inte det ordet vid matbordet!” när Pascal kom upp som samtals­ämne, berättar han.

Måndagen den 4 juni i år infördes ordinationsverktyget Pascal över hela landet. Det ersatte det tidigare använda systemet för dosförpackade läkemedel, e-Dos, som hade stängt ner helt fredagen före helgen.

Lex Maria-anmälningar

Redan några dagar senare var läget kaotiskt i många lands­ting. ”Gigantiska problem” skrev fyra överläkare i Uddevalla i en debattartikel i IT i vården. Samtliga chefläkare i Kalmar län Lex Maria-anmälde systemet och fler följde efter. Långsamt, svårbegripligt och patientfarligt, löd domen.

Till raden av kritiker sällade sig Västerbottens dåvarande landstingsdirektör Jonas Rastad, som vid ett seminarium om Pascal i Almedalen i somras sa att: ”Det är ett allvarligt läge på golvet i sjukvården, man kan tala om ett uppror mot Pascal.”

Njurmedicinaren Bengt von Zur-Mühlen på Akademiska sjukhuset känner igen sig i kritiken.

– Första gången jag skulle använda Pascal lyckades jag inte ens logga in i systemet med SITHS-kortet, berättar han. Jag satt där med en patient i rummet och en annan som väntade utanför dörren, som vanligt några minuter försenad och försökte kanske fem gånger, men åkte ur systemet hela tiden. Till slut gav jag upp.

Fruktansvärt segt

Vid det andra tillfället då Bengt skulle använda Pascal gick det faktiskt att komma in i systemet, men det gick så långsamt att det var helt omöjligt att arbeta i det.

– Det var så fruktansvärt segt. Det stod och hackade och man kom ingen vart. Jag skulle utföra en handfull manövrer, ändra några doseringar, men till slut gav jag upp.

För att patienterna skulle få sina dosläkemedel under den kaotiska första tiden tog Bengt och många andra reservrutiner i bruk och faxarna gick varma på sjukhusen. Något som ökar på den administrativa bördan och i sig kan innebära en patientsäkerhetsrisk eftersom ordinationen sällan hinner utföras under mottagningstid utan skjuts till ett senare tillfälle.

– I mottagningsarbetet ligger man nästan alltid lite efter. Man vill inte låta patienter vänta ännu längre eller tvingas ställa in besök för att man ska sitta och skriva ändrade doseringar för hand på listor och ringa eller faxa in dem.

Sju sekunder per klick

Efter uppdateringar av systemet har Pascal blivit lite mindre långsamt. Men det är fortfarande plågsamt trögt, enligt Bengt von Zur-Mühlen. Om patienter har många läkemedel måste man scrolla upp och ner i listan för att få överblick. Något som är hopplöst när scrollningen är seg.

– Man drar i listen, och absolut ingenting händer. Så då drar man en gång till, och efter en stund börjar det hoppa och hacka och sedan får man upp en helt annan vy än den man tänkt sig.

När Sjukhusläkaren är på plats i slutet av oktober klockar Bengt hur lång tid det tar innan systemet reagerar. Från det att kan klickar på ett läkemedel tar det sju sekunder innan det syns på skärmen att det är markerat. Resten av arbetet går lika segt. Ändå upplever han att det nog går lite mindre långsamt än tidigare.

Inte anpassat för sjukvårdens behov

Långsamheten i systemet är inte det enda problemet.

– Det är enormt svårt att lägga in nya patienter i systemet eftersom man måste ange var deras närmaste apotek ligger, alternativt vilket särskilt boende de bor på. Jag har varit med om att det har varit helt omöjligt att hitta uppgifterna, och då går man tillbaka till reservrutinen igen.

Besvärligt är också att det inte går att ändra doseringen.

– Alla andra uppgifter stämmer, jag ska bara ändra från 100 till 150 mg. Då måste jag först sätta ut läkemedlet och sedan sätta in det igen, och då måste jag ange all information igen, produktnamn, läkemedelsform, när på dygnet medicinen ska tas och så vidare. Det är otroligt tidsödande.

– Dessutom finns ett visst inslag av trial and error. Jag väljer preparat i en rullista, där det inte går att se läkemedelsstyrka, typ och så vidare utan jag måste chansa och välja ett alternativ, för att få se all information om det. Var det då inte rätt så måste jag börja om från början igen.

”En massa bjäfs”
Layouten är utformad så att det inte får plats så mycket information på skärmen, vilket leder till mera scrollande upp och ner.

– Det är en massa bjäfs på bekostnad av god översikt. En 10-12 preparat borde kunna rymmas på en skärmbild och det gör det inte. Särskilt besvärligt är det när det tar så lång tid att scrolla.

Bengt vill gärna kunna göra en utskrift över alla läkemedel och gå igenom den tillsammans med patienter och anhöriga.

– Men de utskrifter man gör från Pascal vill man inte lämna till patienterna. Texten är jätteliten och flyter liksom ihop.

Många har gett upp

Enligt Bengt är det många överläkare som helt gett upp om Pascal. Man försöker inte ens, utan överlåter till underläkare att sköta dosförskrivningen.

– Ingenting fungerade när Pascal togs i drift. Det är klart att man undrar hur många aktivt förskrivande läkare som varit med och tagit fram det här systemet.

Trots allt kan Bengt se vissa fördelar med Pascal. Framförallt att systemet inte ”låser” en ordination, vilket gamla e–Dos gjorde, så att det var omöjligt att ändra i en ordination när den var ivägskickad. En annan fördel är att det går att ordinera med större precision, till exempel att en högre dos ska ges en viss tidpunkt på dygnet och lägre doser vid andra tidpunkter.

Alla ordinationer genom Pascal

Nästa år ska Pascal axla rollen som gränssnitt när NOD, den nationella ordinationsdatabasen, ska kunna anslutas och integreras mot journalsystemen, vilket i förlängningen innebär att alla läkemedel i framtiden kan komma att ordineras genom Pascal. På så sätt kan en nationellt tillgänglig läkemedelslista bli tillgänglig, som visar alla ordinationer, förskrivna produkter och expedierade läkemedel för den aktuella patienten.

– Rent principiellt tycker jag att ju mer samlad information vi har tillgång till som förskrivare, desto bättre är det. Men det förutsätter att man har en driftduglighet som vida överstiger dagens. Och det måste vara klart långt innan man sjösätter det.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera