• 03 december 2010
• 1
• AV: Helene Thornblad

– Ibland går mer än halva arbetsdagen till att sitta vid datorn. Det tar tid från patientkontakterna. Systemen ger ett överflöd av information i svåröverskådliga system. Vi har färre läkarsekreterare till stöd, vilket innebär att allt mer administration åläggs läkarna. Ovanpå det kommer de sjukintyg som returnerats från försäkringskassan, med krav på kompletteringar och förtydliganden.

Mattias Lundquist, ung läkare på Kungälvs sjukhus, inledde Medicinska riksstämmans symposium om IT-lösningar och den goda vården med denna tydliga bild av en läkares IT-problem i vardagen.

Han skickade med flera förslag till beslutsfattarna i panelen: Det ska gå att hämta rätt information för uppgiften ur journalerna, utan onödiga detaljer. IT-systemen behöver även ta hänsyn till ”patient empowerment” – möjligheter för patienten att själv rapportera in i systemet, hämta recept etc. Sist men inte minst ställde Mattias Lundquist frågan om inte resultatet hade blivit bättre om de stora resurser som satsats på individuella vägar och system för IT-lösningar i vården istället hade satsats på en gemensam väg.

16 % av Lex Maria-ärendena IT-relaterade

Carina Forsberg på Socialstyrelsens tillsynsenhet berättade att ett antal lex Maria-ärenden analyserats, och resultatet visade att 16 procent av de undersökta ärendena berodde på problem med IT-systemen. Några exempel var överbelastade servrar som gjorde det omöjligt att logga in i journalsystemet, en dator som togs över för virusrensning under pågående hjärtkateterisering och EKG-övervakning som inte fungerade. I det senare fallet avled patienten.

Statssekreterare Karin Johansson på Socialdepartementet svarade genom att understryka att det kommer att ställas större krav på vårdgivarna i och med den nya patientsäkerhetslagen. Hon menade att det i dag finns flera bra IT-lösningar som inte används som de borde på grund av motstånd och låsningar.

– Vi har på nationell nivå utvecklat många bra system, men implementeringen är trög. Vårdgivarna måste nu gräva ner stridsyxorna och börja använda de nya systemen med fokus på patientnyttan. Låt oss gemensamt leverera en positiv lösning, där det bästa inte blir det godas fiende.

Gemensam plattform för kvalitetsregistren

Karin Johansson syftade tydligt på apotekssystemet EES, som genom ett regeringsinitiativ anpassats till att fungera som ett förskrivarstöd i sjukvården och nu provas på flera akutmottagningar i landet, och förhållandet till landstingens gemensamma initiativ Pascal och SIL. Men även arbetet med kvalitetsregistren fick en tydlig hänvisning:

– Jag vill utmana er som representerar läkarprofessionen. Många av kvalitetsregistren har för låg täckningsgrad i dag och de har inga ensartade tekniska plattformar. Lova mig att ert engagemang i kvalitetsregistren inte står och faller med tekniska lösningar. Vi måste få upp driften av kvalitetsregistren på central eller regional nivå med dygnetrunt-drift och en gemensam teknisk plattform, så att vi kan garantera informationsflöden mellan journalsystemen och kvalitetsregistren.

Även Lars-Erik Holm, Socialstyrelsens generaldirektör, talade om vårdgivarnas ansvar för fungerande IT-lösningar.

– Vårdgivarna måste bli bättre som kravställare. Om det förtydligar vi lagstiftningen så att det blir tydligt att man ute i vården ska kunna nå all information genom journalsystemet. Men alla problem är inte av teknisk natur. Mikael Rolfs i Läkarförbundet berättade för mig att det bästa exemplet på en journal som ger rätt information utan dokumentationshysteri är förlossningsjournalen, som har minimerat behovet av fritext. Vi behöver successivt gå igenom specialiteternas specifika behov och på motsvarande sätt anpassa journalerna.

All mjukvara ska CE-märkas

Läkemedelsverkets generaldirektör Christina Åkerman berättade att verket har initierat ett projekt för att ta fram en kravspecifikation för ett förskrivarstöd för läkemedel.

– Vi måste lägga bort prestigen och enas om vilken väg vi ska gå.

Hon påpekade även att datorprogram i sjukvården räknas som medicintekniska produkter och därmed måste certifieras och CE-märkas. Detta underströks även av Ann Lefevre Skjöldebrand, vd i branschföreningen Swedish Medtech.

– Certifieringen syftar till att göra systemen säkrare och stabilare. Vi arbetar för att öka kunskapen om kravet på CE-märkning, både inom industrin och i vården. Även vårdgivares egenutvecklade system omfattas av systemkraven, betonade hon.

Flera system

Åke Rosandher från Center för e-hälsa sa att den nuvarnade strategin bygger på att det under överskådlig tid kommer att finnas flera journalsystem i vården. Därav satsningen på den nationella patientöversikten, som bygger på att information om patienterna extraheras ur flera journalsystem, för att sedan göras tillgängliga över hela landet.

– De system som redan finns tillgängliga, till exempel läkemedelsinformationen i SIL, bromsas i praktiken av floran av journalsystem. I VAS och Melior kan de bli tillgängliga först när de nya versionerena kommer, under 2011.

Diskussionen avslutades med raka frågor från Mikael Rolfs, Läkarförbundets Råd för läkemedel, IT och medicinteknik, och SBU-chefen Nina Rehnqvist.

Först ut var Mikael Rolfs, som frågade när användarna på allvar får vara med och testa systemen innan de tas i drift, exempelvis genom betatester.

Ann Lefevre Skjöldebrand medgav att det tidigare mest varit engagerade individer i läkarkåren som testat systemen, snarare än breda tester med flera användare.

– Enskilda individer som testar nöjer sig ofta när systemen är optimerade för deras egen användning. Men sedan fungerar de inte ute i verksamheten. Nyckelfrågan är att beställaren vill satsa på funktionaliteten, och också beställer grundliga tester.

Vem betalar för testerna?

Mikael Rolfs påpekade att chefer i vården sällan ser positivt på att läkare avsätter tid för IT-utbildningar och tester, med tanke på den pressade arbetssituationen.

– På central nivå betalar vi dem som är med och testar. Men det kan se annorlunda ut på landstingsnivå, svarade Åke Rosandher.

Nina Rehnqvist ville ha besked om hur mycket regeringen är beredd att satsa på kvalitetsregistren.

– Inte 500 miljoner per år, vilket är det begärda beloppet. Men i det nuvarande läget kanske det inte handlar om att skruva på kranen, utan om att komma överens om strukturer, svarade Karin Johansson.

Mikael Rolfs frågade hur deltagarna såg på den långa tid som har gått till att skapa fungerande IT-system, och Nina Rehnqvist lade till, att med toppstyrning händer det i varje fall något.

Symbios

Karin Johansson vädjade åter igen om att de olika parterna ska gräva ner stridsyxorna.

– Vi har många bra lösningar, men ytterst är man inte i harmoni med varandra, trots att staten satsat stora summor pengar. Låt de olika systemen leva i symbios med varandra.

Åke Rosandher menade att läkemedels-IT är den viktigaste delen i ett fungerande system:

– Den gemensamma nationella läkemedelslistan är på gång, och den ger både besked om vad läkaren skrivit ut och vad patienten faktiskt hämtat ut.

Gamla strukturer

Ann Lefevre Skjöldebrand frågade om dagens journalsystem ens kommer att existera om tio år.

– De är redan nu gamla system, med gamla strukturer. Vi måste ta ett kliv framåt i den tekniska utvecklingen, men för att kunna göra det behöver vi ha ordentliga standarder för vård-IT. Får vi det, finns det många leverantörer som kan skapa goda dellösningar.