Att specialisterna på landets universitetssjukhus är uppdaterade på den senaste forskningen och behandlingsmetoderna är något de flesta ser som självklart. Men nu visar Sjukhusläkarens granskning att hela 5 av 7 universitetssjukhus har valt att begränsa läkarnas fortbildning i den ansträngda ekonomins fotspår. Fackliga representanter på ytterligare ett vittnar om att det tuffa ekonomiska läget gör att fortbildningen får stryka på foten även där.

• 30 oktober 2023
• 1
• AV: Malin Gavelin och Anna Sofia Dahl

Sjukhusläkaren har pratat med fackliga företrädare vid de universitetssjukhus där fortbildningen har fått stå tillbaka.

Såhär ser restriktionerna ut på landets universitetssjukhus:

Hanna Kataoka, Sahlgrenska Universitetssjukhuset:

”Vad lägger man i begreppet nödvändiga?”

Hanna Kataoka som är överläkare i psykiatri och ordförande i Västra Götalands läkarförening, sektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset, berättar att det redan under våren gick ut tydliga signaler från sjukhusledningen om att ”endast nödvändiga utbildningar ska ges”.

– Det är ett oerhört problematiskt sätt för ledningen att uttrycka sig på – för vad lägger man i begreppet nödvändiga? Och vilka utbildningar som vi går idag är onödiga? Det vi ser är att det ute i verksamheterna skärs ner på många av de utbildningar, kurser och fortbildningar som vi från fackets sida definitivt ser som nödvändiga. När det gäller fortbildning för specialister så finns nästan inget att skära ner på.

Som det är nu har det lämnats utrymme för cheferna att själva tolka begreppet nödvändiga vilket har fått som konsekvens att till exempel redan betalda konferenser har dragits in, berättar Hanna Kataoka.

Hanna Kataoka har fått höra att läkare uppmuntras att söka fondmedel om det ska få gå en särskild kurs eller uppmanas att gå en kurs under förutsättningen att de kan bo hos familj och vänner. Varenda kurs och utbildning vägs på guldvåg – och detta alltså på ett universitetssjukhus där utbildning, fortbildning och forskning är så centralt.

– Det rimmar inte alls med ambitionen att bli Europas ledande universitetssjukhus, som sjukhusdirektören Boubou Hallberg säger att vi har som mål att bli. Jag vill yrka på en ökning av fortbildning istället om vi ska kunna leva upp till detta.

Hanna Kataoka har även fått signaler om att nödvändigheten av vissa fackliga utbildningar har ifrågasatts.

– Det ser vi givetvis väldigt allvarligt på från fackets sida. Ingen arbetsgivare kan bedöma om en facklig utbildning är nödvändig eller inte. Detta kommer vi undersöka närmare.

Svar från regionen:

Diana Swolin-Eide, tillförordnad FoUUI-direktör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, berättar att sjukhuset befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge där helheten behöver ses över och där ingår även utbildningsdelarna.

– När det gäller specialistläkare finns det fortbildningsmöjligheter både lokalt, nationellt och internationellt. Men på grund av det ekonomiska läget är det viktigt att vi vågar ifrågasätta och att vi vågar tänka nytt. Det kan handla om val av utbildningar, hur en utbildning genomförs samt arbeta med att utveckla utbildningsarenan utifrån vårdens omställning, exempelvis digitaliseringen, säger hon.

Hur ser du på att ”nödvändiga utbildningar” lämnas öppet för tolkning av respektive chef?

– Sahlgrenska Universitetssjukhuset är en stor och komplex förvaltning och det är svårt för någon annan än närmaste chef att fatta den typen av beslut. Vilka utbildningar som anses nödvändiga måste bedömas av varje chef, och då ofta i samråd med exempelvis studierektor, då det är de som vet vad just den specifika medarbetaren och individen behöver i sin utvecklingsplan. Närmaste chef vet också vilka behov som finns på arbetsplatsen.

Lars Edling, Universitetssjukhuset i Örebro:

”Det finns förståelse för det tuffa ekonomiska läget”

I Region Örebro aviserade ledningen att man ett fortbildningsstopp är en del av de besparingsåtgärder som från och med 15 september gäller för samtliga sjukhusspecialister. Lars Edling, överläkare i infektionssjukdomar vid Universitetssjukhuset Örebro, är ordförande i Örebro läns läkarförening. Han menar att beslutet är olyckligt. Inte minst eftersom specialistläkarnas fortbildning under många år varit eftersatt, vilket man från fackligt håll påtalat upprepade gånger. Också för att möjligheterna var väldigt varierande i olika verksamheter redan innan fortbildningsstoppet.

– Vissa verksamheter har tagit frågan på allvar och försökt sätta av tid och medel medan andra inte gjort det. Från fackligt håll har vi arbetat för att få till ett avtal som ska reglera specialistläkares fortbildning, just för att det inte ska vara så stora skillnader, men arbetsgivaren har hittills förhållit sig kallsinnig till det.

Samtidigt som han tror att besparingen som fortbildningsstoppet är av mer symbolisk art, beskriver han att det finns en förståelse för det tuffa ekonomiska läget och att regionen behöver ”skära i allt som går”. Samtidigt. menar han att vården blir dyrare om man inte ”har lärt sig tillräckligt mycket, utöver att en sämre utbildad läkarkår inte ger lika god vård.

– Fler och fler talar om konceptet ”Kloka kliniska val” som en väg mot att bedriva en mer ändamålsenlig vård, men det förutsätter att läkarna är välutbildade. I slutändan är det ju tyvärr patienterna som blir lidande.

– En risk är också att vi blir mer exponerade för det som kommer från industrin, som oftast inte kostar något, när inte regionerna betalar för mer oberoende utbildning.

När man har ”ridit ut den här krisen” efterlyser Lars Edling en diskussion om fortbildningens värde och att den får den centrala plats den förtjänar för att kunna erbjuda en god, säker och ekonomiskt hållbar vård.

– Möjligheter till fortbildning är ju också något som kan attrahera kompetenta specialistläkare till en verksamhet – en rekryteringsfördel. Det tror jag att många arbetsgivare inte tänker på. Vi vill vara välutbildade!

Svar från regionen:

Det råder ett generellt utbildningsstopp för all personal i Region Örebro län. Anledningen stavas helt enkelt besparingar.

– Vi står mellan att inte kunna betala ut lön, varsla personal. Då måste vi titta över allting utifrån vad som är nödvändigt, vad som är angeläget och vad som är önskvärt, säger Jonas Claesson, hälso- och sjukvårdsdirektör, och fortsätter:

– I nuläget måste vi vara mer restriktiva, men vi vill vara kloka i de val vi gör så att vi upprätthåller patientsäkerheten.

2024 kommer att bli ett tufft år, menar Jonas Claesson, och som det ser ut nu finns det inget slutdatum för den restriktiva hållningen. Samtidigt som varje önskemål om fortbildning kommer att granskas noggrannare, säger han att man ”inte kommer att tumma på det som är direkt verksamhetskritiskt”.

Thomas Zilling, Skånes Universitetssjukhus:

”Vi har inte fått några tydliga svar”

En ren panikåtgärd från regiondirektören på grund av det ekonomiska underskottet. Så beskriver Thomas Zilling, ordförande i Läkarförbundet Skåne, det påbud om restriktivitet avseende utbildningar och konferenser som lades ut på Region Skånes intranät i början av september i år.

– Det största bekymret här är att beslutet inte är samverkat. Vi i Läkarförbundet Skåne har tagit upp det på vår regionala samverkan men inte fått några tydliga svar. Det finns inte heller något slutdatum som berättar hur länge det här ska gälla, vilket också är ett stort problem.

Lyckligtvis är de flesta konferenser och utbildningar för läkarna i regionen redan bokade och betalda för en lång tid framöver och någon signal på att dessa kommer att bromsas har man inte fått, menar Thomas Zilling.

– Så frågan är vilken effekt det här idiotiska stoppet verkligen kommer att få ute i verksamheterna. En regiondirektör är väldigt långt ifrån verksamheten och för att den ska kunna fungera måste man ligga i framkant. Annars är vi inte konkurrenskraftiga i ett nationellt perspektiv. Så även om det här dokumentet finns så tror jag ändå att verksamheten kommer att hantera det hela på ett pragmatiskt sätt.

Svar från regionen: 

Louise Montgomery som är HR-chef i region Skåne berättar att bakgrunden till beslutet om ”stor restriktivitet avseende utbildningar och konferenser” i regionen är det ekonomiska läget.

– Alla måste hjälpas åt för att åter få en ekonomi i balans.

Hur ser du på riskerna med att införa ”stor restriktivitet” kring något så viktigt som vårdpersonalens fortbildning?

– Restriktivitet är inte detsamma som förbud och självklart ska vi genomföra de utbildningar som behövs för personalens fortbildning. Det vi kan fundera är om det är nödvändigt att de genomförs fysiskt eller om man kan hitta andra former, till exempel digitalt.

Varför saknar detta påbud ett slutdatum?

– Ingen kan i dagens oklara ekonomiska läge veta när RD-beslutet inte längre behövs.

Niklas Theorin, Universitetssjukhuset i Linköping: 

”Vi har flera exempel på läkare som har fått nej”

I Region Östergötland har man inte fått något rakt och tydligt besked från arbetsgivaren om att det ska råda restriktivitet kring fortbildning – men budskapet har succesivt läckt ut ändå via verksamhetscheferna under senvåren och sommaren, berättar hematologen Niklas Theorin som är ordförande i Östergötlands Läkarförening.

– Det har fått till följd att de som redan hade bokat fortbildning i form av konferenser och liknande innan dess har fått åka men vi har flera exempel på läkare som har fått nej efter att detta har börjat gälla. Eftersom budskapet har gått ut i hela regionen omfattas både universitetssjukhuset i Linköping och Vrinnevisjukhuset som också har universitetssjukvårdsenheter.

Otydligheten och oklarheten är ett stort problem i sig och något som gör det svårare för facket att argumentera mot arbetsgivaren i de här frågorna, menar Niklas Theorin.

– När vi påtalar dumsnålheten i det här påbudet får vi väldigt generella svar om att ”man vänder på alla stenar och måste titta på alla möjligheter till besparingar”. Det är ingen som direkt säger emot oss utan det blir en slags ickesvar vilket skapar en väldigt stor frustration och osäkerhet kring vad som egentligen gäller, säger han.

Men att läkare nekas fortbildning är givetvis enbart av ondo för alla inblandade, betonar Niklas Theorin.

– Det är ett väldigt kortsiktigt tänk som snarare riskerar att både fördyra för arbetsgivaren och gå ut över patientsäkerheten i det långa loppet. Dels gör det att vi inte använder våra resurser rätt och till exempel får oss att använda onödigt dyra läkemedel och behandlingar i onödan. Dels leder det till minskad arbetsglädje om man inte har möjlighet att komma i väg och hålla sig uppdaterad utan förminskas till en schemarad som ska jobba på utan utveckling.

På halvlång och lång sikt är även patientsäkerheten hotad eftersom läkarna inte kommer att besitta de senaste kunskaperna inom sitt område, anser Niklas Theorin.

– Detta gäller framför allt inom smala specialiteter där man har svårt att hitta kunskap på nära håll och är helt beroende av att kunna inhämta kunskap internationellt och åka utomlands på den där dyra konferensen. Framför allt på universitetssjukhusen kan ju det här få oerhört stora konsekvenser eftersom den här smala spetskompetensen förekommer där i betydligt högre grad.

Svar från regionen: 

Vårddirektör Jessica Frisk känner inte igen att ledningen ska ha gått ut med något regionövergripande påbud om restriktioner avseende fortbildning i region Östergötland. Däremot fattades ett beslut 2022 om “restriktivitet kring konferenser och tjänsteresor” som går ut på att man ska vara i de egna lokalerna så långt det är möjligt.

– Vi har ett uppdrag att spara pengar och det gör verksamhetscheferna såklart på olika sätt. Men självklart måste det rymmas fortbildning för de anställda inom de ramarna, säger hon.

Yvonne Dellmark, Karolinska Universitetssjukhuset:

”Svårt att se hur det går ihop med sjukhusets ambition”

Yvonne Dellmark som är facklig sektionsordförande på Karolinska universitetssjukhuset tycker att det är väldigt olyckligt att ledningen nu väljer att göra kortsiktiga besparingar genom att dra in personalens fortbildning även på landets största universitetssjukhus.

– Farorna med detta är många. För ST-läkarna handlar det om att de riskerar att bli försenade i sin utbildning eller blir klara utan att ha fått med sig någon viktig del. När det gäller den högspecialiserade verksamheten så kan ett fortbildningsstopp fram till årsskiftet mycket väl innebära att man missar den där viktiga kongressen som kanske inte ges varje år, säger hon.

För många av specialisterna med spetskompetens är den här typen av kongresser den enda möjligheten att få direktkontakt med de som jobbar med motsvarande arbetsuppgifter i andra länder, menar Yvonne Dellmark.

– Om man då förhindras i det så är det svårt att utvecklas vidare. Det blir också omöjligt att förmedla den forskning och kompetens som finns här till andra. Jag har svårt att se hur det går ihop med sjukhusets ambition att vara ett ledande universitetssjukhus. En god kvalitet på vår utbildning och fortbildning är otroligt viktig för att upprätthålla medicinsk kompetens över tid. Om man gör den här typen av idiotstopp av fortbildningen så kan det bli svårt att hämta hem i ett senare skede.

Frågetecknen kring beslutet är dessutom fortfarande många, tycker Yvonne Dellmark.

– Vi har till exempel inte fått någon återkoppling på om det här verkligen gäller alla. De som har en utbildningstjänst ska få följa sin utbildningsplan, där det kan ingå både externa kurser och resor. Om de också omfattas så är det verkligen inte okej. Då bryter arbetsgivaren mot de förutsättningar som anges när man ingår en anställning som utbildningsläkare. Man får inte göra besparingar som äventyrar den utbildning som Universitetssjukhuset har hela ansvaret för.

Svar från regionen:

Marcus Ståhlberg, verksamhetschef på Kardiologen på Karolinska universitetssjukhuset, bekräftar att det har fattats ett centralt beslut som fortbildningsrestriktioner på Karolinska universitetssjukhuset.

– För att kunna leverera den vård som krävs för patienternas bästa har Karolinska under återstoden av året extra stort fokus på vårdproduktion. Därför gäller tillfälligt och under resten av året stor restriktivitet för resor, konferenser och externa utbildningar för medarbetare som behövs i patientarbetet.  Exakt hur restriktiv man ska vara med kongresser och utbildningar måste varje verksamhet bedöma själv.

Vad är anledningen till att ni inför restriktivitet i det här sammanhanget?

– Sjukhuset är i en kärv ekonomisk situation och har ett underskott på 709 miljoner kronor efter årets första nio månader. En sak alla verksamheter kan bidra med är att vara extra noggranna med våra utgifter. Samtidigt måste vi öka produktionen och vårda och operera fler patienter för att inte köerna ska växa och patienternas väntetid förlängas. Det kräver att varje resurs vi har måste användas så klokt som möjligt.

Hur ser ni på att det införs restriktivitet gällande fortbildning på ett stort universitetssjukhus som Karolinska?

– Karolinska Universitetssjukhuset är ett utbildande sjukhus och vi kommer inte att sluta utbilda eller fortbilda våra medarbetare. Detta rör sig om tillfällig restriktivitet för att säkra att våra patienter får vård i tid.

Jonas Holm, Norrlands universitetssjukhus:

”Detta drabbar patienterna”

På Norrlands Universitetssjukhus, NUS, har man på de flesta kliniker begränsat möjligheten till deltagande i kongresser och utbildningar på annan ort för all personal. I ett flertal verksamheter har man dock föreslagit att läkare får åka för ”egna pengar” – det vill säga forskningsmedel eller de 15  000 kronor som läkare i regionen årligen kan använda till fortbildning och resor.

Jonas Holm, ledamot i Sjukhusläkarnas styrelse samt ordförande för Västerbottens läns läkarförening, är till vardags överläkare i kirurgi vid Skellefteå lasarett. Han menar att det är kontraproduktivt att minska läkares möjlighet till fortbildning och att det riskerar att ”skapa ett kunskapsglapp, som medför att kliniken, sjukhuset och regionen hamnar på efterkälken”.

– En begränsad fortbildning påverkar direkt vårdkvalitén och kan även medföra ökade kostnader, eftersom man som läkare blir omedveten om nya rön som kan ge en effektivare vård. Detta drabbar patienterna i förlängningen och medför även i det långa loppet en försämrad vårdkvalité.

Jonas Holm poängterar att sjukvården är en kunskapsorganisation som kräver ett kontinuerligt lärande där personal deltar och tar till sig information om nya behandlingar och förändrade riktlinjer. Också att det internationellt anses att en kunskapsorganisation ska återinvestera mellan fem och åtta procent av personalkostnaderna i vidareutbildning av personalen för att kvalitén ska kunna upprätthållas.

– Sjukhusläkarna har som första mål att alla läkare ska erbjudas minst tio dagars vidareutbildning per år som en absolut nedre gräns. Om man tänker att mellan åtta och tio procent av arbetstiden återinvesteras i vidareutbildning, kurser, kongresser så borde 15-20 dagar per år vara ett mål för framtiden, menar han.

Svar från regionen:

Magnus Hedström, områdeschef för bland annat Norrlands Universitetssjukhus: ”Region Västerbotten har inte gått ut med specifika restriktioner eller begränsningar avseende extern fortbildning. Däremot är det så att basenheternas budgetmedel för detta är begränsade, dvs de medel för fortbildning och resor som finns är de som finns budgeterade. I klartext betyder det att det är mycket viktigt att internt prioritera vilka utbildningar/kurser som är viktigast för verksamheten och på individnivå.

Min bedömning över tid är också att önskemål om fortbildning, deltagande på kurser och konferenser mm alltid är större än vad de ekonomiska ramarna medger.

Vi som arbetsgivare tycker att det är av yttersta vikt att vi säkerställer att vi har adekvat kompetens för den verksamhet vi bedriver och ska bedriva. Något motsatsförhållande råder alltså inte men den begränsande faktorn är ekonomin.”