Nyhetsarkiv

5 av 20 landsting kompenserar resor med ledighet

I spåren av länsklinikernas framfart centraliseras inte bara verksamheter till andra orter, utan också många gånger läkares arbetsplatser. Sjukhusläkaren har kartlagt hur landstingen och regionerna kompenserar sina arbetstagare för resor mellan arbete på olika sjukhus. Flest fördelaktiga avtal finns i Norrland, men Norrbotten sticker ut. Här är det inte bara pendlingen som tär på läkarna, de ska också arrangera samåkning mellan orterna. – Man ska plocka upp flera kollegor på väg till arbetsorten och samma sak på vägen hem, vilket betyder att man ska vara en intern taxiservice, säger Peter Johansson, ordförande Norrbottens läkarförening.

Den delade arbetsplatsen blir i många fall en konsekvens vid omorganiseringar och länsövergripande verksamheter. Mottagning på den ena orten, operationer på den andra.

Hur arbetsgivaren väljer att kompensera läkarna för restiden mellan sjukhusen ser olika ut i landet. En kartläggning som Sjukhusläkaren gjort visar att drygt 25 procent av landstingen och regionerna erbjuder läkare möjligheten att ta ut restiden som ledighet. Vanligast är att restiden inte, eller delvis, det vill säga en av sträckorna, räkans som arbetstid. När resan inte sker på arbetstid är den vanligaste kompensationen färdtidsersättning enligt kollektivavtalets Allmänna Bestämmelser, AB.

I Skåne är resandet ett problem som sliter på yrkeskåren. Ann Hermansson, ordförande för Sjukhusläkarna Lund, pekar på att centralisering till länskliniker runt om i Skåne gjort att många läkare börjat resa mellan olika sjukhus.

– Det är ett problem, väldigt många har en delad arbetsplats. Men vad vi tycker är långa avstånd tycker kanske inte de uppe i norr. Här är ”långt” ett par mil, säger Ann Hermansson.

I Västerbotten, Västernorrland, Jämtland-Härjedalen, Västmanland samt Kalmar kan läkare ta ut restiden i ledighet. I Kalmar finns det både möjlighet att resa under och utanför arbetstid.

– Dels så är det viktigt att man återhämtar sig, även om man suttit i bilen, och gjort fler timmar extra, säger Helene Persson, HR-direktör i Kalmar.

Hon fortsätter:

– Exemplevis när man säger till en läkare att hen ska vara hos sin första patienten klockan sju en timme bort, det är ju inte så attraktivt utan svårare att motivera. Men att kunna åka i rimlig tid på sin arbetstid det är ju en förmån, säger Helene Persson.

Varför tror du att ni är de enda landstinget i södra Sverige som erbjuder detta?

– Jag vågar inte riktigt svara på det, för oss blir det en attraktivitetsfråga och det är också frågan om ett avlångt län så det blir en del långa resor, så det kan ju vara såna saker att det utvecklats hos oss, säger hon.

I Västerbotten reser man inte på arbetstid utan kompenseras enligt AB. Utöver den ekonomiska ersättningen får läkare ta ut restiden som ledig tid– läkaren får alltså dubbel ersättning för samma resa.

– Det här är ett gammalt avtal, så jag kan inte svara rakt ut varför det ser ut som det gör. Det är en extra kompensation. Det är ju ett sätt att naturligtvis bejaka att man ska jobba på andra ställen. Och det är ett sätt för oss att lösa bemanningsresurserna, säger Kia Ronnhed, HR direktör i Västerbotten.

Att det är överhängande de nordligaste landstingen och regionerna som erbjuder ledighet tror Kia Ronnhed har att göra med geografin och avstånden mellan sjukhusen.

– Det som skiljer oss är ju också våra avstånd här uppe, till skillnad från övriga Sverige. Vi har ju längre avstånd mellan sjukhusen, oftast i alla fall, säger hon.

Det dubbla ersättningssystemet är ingenting Västerbottens läns landsting använder för att aktivt locka till sig fler läkare, däremot tror Ronnhed att det hjälper dem på traven.

– Det är ingenting vi skyltar med, men det är en del i helheten för att behålla personal. Om det till exempel är så att vi ser att vi behöver resurser på andra orter. Det ä dock inte allt, men det är en del i hela kompetensförsörjningspaketet.

Peter Johansson, ordförande Norrbottens läkarförening.FOTO: Simon Eliasson

Norrbotten är den enda regionen eller landstinget i Norrland som inte erbjuder ledighet. Här får läkarna färdtidsersättning plus en extra rörlighetsersättning vid resor mellan arbetsplatser. Mestadels är det kirurger och gynekologer från Sunderby sjukhus som oftast reser till Gällivare, Piteå och Kiruna. Avstånden mellan sjukhusen varierar och är allt mellan 6 och 30 mil.

– Det blir det facto ganska långa arbetsdagar. Sen har ju vi vinterväglag ganska stor del av året, det vill säga dåligt väglag, så man kan inte åka lika fort och det tar längre tid, säger Peter Johansson.

Peter Johansson betonar att arbetsdagarna blir mycket slitsammare om de inkluderar pendling. Utifrån ett arbetsmiljöperspektiv tycker han att ledighet och arbetstidsförkortning borde prioriteras framför ekonomisk ersättning. HR-direktören Ulrika Sundquist medger att avstånden i Norrbotten är, precis som i andra län i Norrland, en svår utmaning samtidigt som sjukvården tampas med kompetensbrist.

– Det är självklart att det är en utmaning att kompetensförsörja på en fjärdedel av Sveriges yta. I en storstad har man hälsocentraler inom nån mils avstånd, det är lättare att samordna. Så det klart att avståndet medför konsekvenser här, säger hon.

Resandet mellan sjukhusen förklarar Sundquist beror på två orsaker. Framför allt är det ortopeder som flera gånger i veckan reser till Piteå för elektiva operationer. Johansson berättar att ortopederna förvisso är nöjda med verksamheten i Piteå, men som facklig representant är han orolig för deras hälsa.

– Jag har märkt på mina medlemmar att de är ganska slitna, även om de tycker om sitt arbete och är positiva till att åka till Piteå. Men det sliter och därför är jag orolig för dem, säger han.

Pendlingssituationen i regionen har lösts genom att kollegor samåker i bilar utlånade av Region Norrbotten.

– Man ska plocka upp flera kollegor på väg till arbetsorten och samma sak på vägen hem, vilket betyder att man ska vara en intern taxiservice, säger Johansson.

Han berättar att fler och fler istället börjat ta egen bil till jobbet, med milersättning som kompensation. Johansson medger att taxiservicen är en aning anmärkningsvärd.

– Men det är väl helt enkelt för att spara pengar, man har en bil som flera åker med, det är väl också ett miljötänk antar jag.

Ulrika Sundquist känner inte till att det pågår samåkning i den utsträckningen som Johansson talar om.

– Jag har inte riktigt den detaljkännedomen. Men om man ska åka så är det väl miljömässigt att samåka eller med kollektivtrafik, men det är inte alltid möjligt i vårt län.

En lösning på resor mellan arbetsplatser är enligt Sundqvist den digitala tekniken, samtidigt tror hon att den och nya arbetssätt kan bidra till att lösa kompetensförsörjningen. Avstånden i regionen har gjort att tekniska lösningar har prioriterats, hävdar Sundquist.

– Vi har jobbat mycket med att minimera resorna och istället använda teknik. En läkare kan sitta på ett annat sjukhus och med distansöverbryggande teknik göra konsultationer och undersökningar via videolänk. Det är snarare en sån utveckling som vi jobbar med i Norrbotten, sen går det ju inte inom alla specialiteter, men det är prioriterat för oss just eftersom vi har så stora avstånd, säger hon.

Men vill ni minska antalet resor mellan arbetsplatser för läkare?

– Förhoppningen är att med teknik kunna nyttja våra resurser på bästa sätt. Att också minska resandet är ju bra både för miljön och för alla, så självklart är det en förhoppning.

Många läkare inom er region är slitna på grund av samåkning och pendling. Kan ni tänka er att istället för ekonomisk ersättning erbjuda dem ledighet istället?

– Just nu följer vi Allmänna bestämmelser samt betalar rörlighetsersättning, det är det som finns i nuläget.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera