Anmälningarna till arbetsmiljöverket om arbetssjukdomar ökade med 30 procent mellan 2023 och 2024 på grund av organisatoriska och sociala faktorer. Anmälningarna handlar främst om hög arbetstakt och hög arbetsbelastning och har särskilt ökat inom skola, vård och omsorg.

• 14 oktober 2025
• 0
• AV: Eva Nordin

Höga ohälsotal i hälso- och sjukvården leder till kompetensflykt, personalbrist och svårigheter att rekrytera. Förutom medarbetare riskerar även patienter att drabbas på grund av långa vårdköer och svårigheter att bemanna vårdplatser.

Även om Arbetsmiljöverket gör återkommande inspektioner för att tillse att lagar och regler efterföljs, tycks den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i vården inte bli bättre.

– Arbetsgivare har ett ansvar att implementera föreskriften i organisationen, det är ett viktigt verktyg för att reglera arbetsmiljön och minska riskerna för ohälsa bland medarbetare. Om man inte har bra rutiner, system och strukturer för ett sådant arbete får man inte den robusthet som krävs i organisationen, säger Ulrich Stoetzer, forskare och expert på Arbetsmiljöverket.

Det tar tid och resurser att bygga upp robusta strukturer för ett organisatoriskt arbetsmiljöarbete. Ett arbete som sedan kräver kontinuerlighet, menar Ulrich Stoetzer. Men många gånger står den pressade verkligheten i vägen och arbetsmiljöfrågorna hamnar långt ned på dagordningen.

Så hur ska man komma till rätta med bristande arbetsmiljöer och höga ohälsotal?

– Det finns flera goda exempel på arbetsplatser där man har jobbat systematiskt och målmedvetet med OSA-frågor och lyckats vända nedåtgående spiraler. Det är viktigt att följa alla delar av föreskrifterna och ha ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete och involvera alla beröra, inte minst ledningen. Vi ser inte att det behövs några ändringar av föreskrifterna idag, men vi gör hela tiden analyser av läget för att se vad vi utifrån vårt uppdrag kan göra, säger Ulrich Stoetzer.