Nyhetsarkiv

2017 ska alla landsting ha infört journal på nätet

På vissa håll går man ut hårt och brett och gör i princip all information tillgänglig för alla patienter – på andra håll är man försiktigare. 

Sofie Zetterström.

Två landsting som startar lite tuffare än andra är Västerbotten och Sörmland som öppnar upp för att patienten ska kunna ta del av informationen direkt och själva göra valet om de vill ta del av informationen.

Västerbotten visar även historisk information, som är något som efterfrågas av patienter. Anteckningar från psykiatrin är det endast Region Skåne och Kronoberg som visar. Men även här skiljer det sig åt då Region Skåne har ett ”rådrum” på 28 dagar  inom slutenvården, medan öppenvårdens anteckningar visas direkt, även osignerade*. Kronoberg visar signerade anteckningar direkt och osignerade efter 14 dagar.

– Idealet hade ju varit att alla gjorde likadant, men det här är en process där vi hoppas att samtliga landsting och regioner så småningom kan närma sig varandra.Vi tog ju fram en rekommendation till ett nationellt regelverk för några år sedan och remisssvaren då blev så otroligt varierade så vi bedömde att det inte fanns underlag för ett obligatoriskt regleverk. Men min uppfattning är att det börjar finnas en mognad för mer gemensamma regelverk nu. Jag hoppas att vi ska lyckas få fram ett gemensamt förhållningsätt innan det här året är slut. Vi har haf två stora hearings med en bred publik och nu jobbar vi ihop med SKL på ett utkast till ett sådant regelverk, säger Sofie Zetterström, vice vd på Inera.

Enligt den gemensamma handlingsplan som landstingen och regionerna har kommit fram till är målbilden att samtliga patienter i landet ska ha fullständig tillgång till sin journal via 1177 Vårdguiden senast år 2018.

Sofie Zetterström tycker att det är ett problem att vissa landsting är väldigt försiktiga i starten.

– Resultatet kan bli en stor besvikelse för den patient som hoppas kunna ta del av det som står i journalen. Har personen i fråga sedan sökt vård på olika ställen blir skillnaden väldigt uppenbar och i slutändan blir det ingen jämlik vård. Vissa visar osignerat, andra bara signerat, andra har en frivillig fördröjning. Ytterligare andra har en obligatorisk fördröjning på 14 dagar.

Även möjligheten att se information bakåt skiljer sig mycket mellan landstingen och regionerna, berättar Sofie Zetterström. På några håll går det bara att ta del av information från den dagen tjänsten öppnades, andra visar journal – anteckningar sex månader tillbaka i tiden och ytterligare några ger patienten tillgång till allt digitalt material som någon gång noterats.

Det har varit mycket diskussioner från läkarhåll om huruvida nätjournal är något bra eller dåligt, men enligt Sofie Zetterström har oviljan mot att göra journaler tillgängliga på nätet successivt börjat minska i kåren.

– Nu pratar de flesta läkare jag möter snarare om ”hur” nätjournal ska införas på bästa sätt än ”om” det bör införas, vilket diskuterades mycket för något år sedan.

– I mångt och mycket tror jag att motståndet har berott på en genuin omsorg av patienterna från läkarnas sida. Man vill skydda dem och inte riskera att oroa dem i onödan. Många diskussioner har handlat om risken för att få felaktiga besked den här vägen och den synpunkten förstår jag helt och fullt. Men att journalen läggs ut på nätet är också en ny situation för många läkare där man kan uppleva sig obehagligt granskad i sin yrkesroll, tror Sofie Zetterström.

–Men forskning visar tvärtom att förtroendet för vården och läkaren ökar när man som patient känner sig inbjuden att ta del av det som skrivs. Och när man tittar på de mejl vi får från användarna kan man också hitta tendenser som tyder på att det blir en ökad efterlevnad av de medicinska råden på det här sättet.

Mejlen till Inera från användarna visar också att många patienter känner sig bätte informerade och att kvaliteten på vården förbättras tack vare nätjournalen, berättar Sofie Zetterström. Det patienten inte förstod under mötet med läkaren kan hen gå tillbaka och läsa hemma i lugn och ro för en bättre överblick och förståelse.

– Det har även forskats en hel del på cancerpatienter och hur den som lever med en svår sjukdom upplever nätjournalen. Där har resultatet pekat på precis detsamma – man har lättare att förstå sin behandling och kan snabbt ta del av sina provsvar, vilket upplevs som något väldigt positivt.

Men det här med att få cancer – besked online – hur ser du på det?

– Patienterna verkar föredra att få veta snabbt framför att gå i veckor med ovisshet. Vi har tagit del av berättelser från patienter som menar att de hellre får ett svårt besked hemma där de kan gråta ut med sin familj i lugn och ro och därefter få ett lugnt och bra möte med doktorn. Det kanske låter hemskt men det finns personer som har sagt så och för vår del är det viktigt att poängtera att det är frivilligt att gå in och läsa sin journal och när man går in har man ett eget ansvar. Det som skrivs kan vara osignerat och det innebär att det kan finns information som inte är kvalitetssäkras. Nätjournalen ska därför ses som ett komplement till den information man får av sin läkare.

Vad hoppas du på från läkarhåll framöver?

– Att fler läkare ska kliva fram och bidra till den här diskussionen på lokal nivå och medverka till hur man väljer att använda den här tjänsten. Det är viktigt att läkarna är med och diskuterar det här med sina kollegor och de som ansvarar för e-hälsoutvecklingen i landstingen och understödjer att den här utvecklingen görs på ett så bra sätt som möjligt.

*uppgifter om rådrummet ändrade efter kommentar nedan från psykiatrin i Skåne.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera