Nyhetsarkiv

1,5 miljarder satsas på rehabilitering

Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har kommit överens om en satsning på 1,5 miljarder för att sänka sjuktalen. Den har ett ökat fokus på hälso- och sjukvårdens roll för att få människor tillbaka i arbete efter sjukskrivning.

Den nya satsningen ersätter den nuvarande rehabiliteringsgarantin.

Anna Östbom, utredare på Sveriges Kommuner och Landsting, förklarar hur det ska gå till.

– Det handlar om en tydligare samverkan mellan vård och arbetsgivare. När en behandling pågår vid psykisk ohälsa eller långvarig smärta, ges en extra ersättning till landstinget om sjukvården etablerar kontakt med arbetsgivaren för att diskutera rehabilitering och återgång i arbete. På så sätt stimuleras bättre sjukskrivning och rehabilitering inom hälso- och sjukvården.

Den största enskilda delen av de 1,5 miljarderna går till att finansiera behandlingen vid lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa eller långvarig smärta. En skillnad mot i dag är att behandlingen inte är lika styrd till vissa metoder, utan även ersätter användning av andra evidensbaserade metoder. En stor del av pengarna öronmärks för att finansiera den extra ersättningen, på 3 000 kr, och till att utveckla koordinatorsfunktioner. Som koordinatörer mellan vård och arbetsgivare fungerar framför allt sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer och även sjuksköterskor.

– Det är inte vårdens sak att jaga sjukskrivningar, men de ska vara rätt, säkra och anpassade till behoven. Det nya är att vården har ett ökat samarbete med arbetsgivarna för att på vis stödja människor att återgå i arbete, säger Anna Östbom.

Läkarna behöver fortsatt kompetensstöd för att kunna göra ett bra arbete, betonar hon. Landstingen ska säkerställa att det finns en kompetensförsörjningsplan inom försäkringsmedicin för all sjukvårdspersonal liksom under AT- och ST-utbildningarna.

Regeringens och SKL:s överenskommelse om de 1,5 miljarderna, vilar på sju villkor. En av dem är en jämställd sjukskrivningsprocess. Det innebär, enligt Anna Östbom, att ha ett genusperspektiv vid sjukskrivningar och kunna ”tänka tvärtom”.

– Man måste kunna ställa tvärtomfrågor och inte utgå från att det inte kan ligga psykisk ohälsa bakom mäns ryggproblem eller alkoholism bakom kvinnors psykisk ohälsa, till exempel.

Genusperpektivet ska integreras i utbildning i försäkringsmedicin, för AT redan under 2016, för ST fortlöpande, enligt planerna.

Övriga villkor, eller punkter, i satsningen är bland annat utökat elektroniska informationsutbyte, en teknisk plattform för stöd och behandling och utvecklingsmedel för rätt till sjukskrivning.

Hit går det mesta av pengarna:

  • Jämställdhet, 30 miljoner kr
  • Kompetenssatsning försäkringsmedicin, 150 miljoner kr
  • Utveckling av koordineringsfunktion, 360 miljoner
  • Insatser för behandling av lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta, 500 miljoner
  • Utökat elektroniskt informationsutbyte, sammanlagt drygt 250 miljoner kr
  • Plattform för stöd och behandling, 20 miljoner kr

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera