Nyhet

1000-tals patienter har fått livet tillbaka tack vare ARTIS-projektet

ARTIS (Anti Reumatisk Terapi i Sverige) startades 1998 i samband med lanseringen av de nya biologiska läkemedlen. Oron och otryggheten bland förskrivande läkare var stor. De nya biologiska läkemedlen hade testats fram under relativt korta studier och på få patienter.

– I början var det säkerhetsfrågorna som stod i fokus och som drev igång projektet. EU-myndigheten EMEA (European Medicines Agency) hade godkänt läkemedlen, men med villkoret att de måste följas upp. Det fanns också en nationell önskan om kontroll och uppföljning, säger Nils Feltelius (bilden), docent i reumatologi vid Läkemedelsverket och Karolinska Institutet.

Även ett förskrivarstöd idag


Han är en av upphovsmännen bakom ARTIS som idag fungerar som ett kvalificerat kvalitetsregister med hög täckningsgrad (87 procent), men också som ett dagligen uppdaterat elektroniskt förskrivarstöd. Den förskrivande läkaren får snabbt feedback på inrapporterade data och kan ta del av de senaste resultaten i landet.

– En av våra många styrkor är patienternas delaktighet. De kan själva lägga in sina data direkt i registret, endera på sjukhuset eller hemifrån, om de är IT-kunniga. Så rapporteringen till ARTIS kommer från flera olika håll, från patienterna, labbet och från själva läkarbedömningen, säger Nils Feltelius.

Förra året gjorde han tillsammans med apotekaren Björn Wettermark en genomgång av alla 109 kvalitetsregister i Sverige. Syftet var att kartlägga hur många som hade uppgifter om läkemedelsbiverkningar i sina register.

– Det var endast åtta stycken, vilket är väldigt nedslående om man anser att läkemedelssäkerhet är viktigt, säger Nils Feltelius.

Det unika med ARTIS, menar han, är förutom den höga täckningsgraden och det starka engagemanget från reumatologer, det nära samarbetet med läkemedelsmyndigheter.

– Vi är ett av få register som har en direkt myndighetssamverkan när det gäller läkemedelssäkerhet. På Läkemedelsverket arbetar till exempel en forskningssjuksköterska som är en direkt länk mellan ARTIS och biverkningsenheten.

Staffan Lindblad, överläkare vid reumatologiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset, samt initiativtagare till Svenska reumatoid artritregistret, menar att ARTIS ger en ”i ett internationellt perspektiv exceptionellt god beskrivning av hur de nya biologiska läkemedlen används i klinisk praxis”.

Dokumenterar läkemedelssäkerhet


– Vi har ett populationsbaserat register, det vill säga utan urval som i de flesta andra länder. Dessutom är användningen inte begränsad av några statliga eller nationella restriktioner. Det gör att skevheter i användningen eller resultatrapporteringen, helt kan undvikas, säger Staffan Lindblad.

– Vioxx-katastrofen hade kunnat undvikas med de samkörningar som man kan göra inom ARTIS.
Fler terapiområden har inspirerats av ARTIS-modellen. Det bästa exemplet, menar Nils Feltelius, är MS-registret som arbetar med samma IT-system som ARTIS.

– Inom MS-området har det kommit många nya läkemedel och behovet av kvalitets- och säkerhetsuppföljning har varit stort. MS-registret har förfinat vår modell och utvecklat en modernare version. Förhoppningen är att fler terapiområden ska följa efter och att läkemedelssäkerheten ska dokumenteras mycket bättre än vad som görs idag, säger Nils Feltelius.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra /

Prenumerera