”Nedrustningen är en nationell katastrof”
Inrätta ett nytt kompetenscentrum för psykiatri, rensa psykiatrin på ovetenskapligt flum och låt rättspsykiatrin vara ett nationellt ansvar. Det är några frågor som läkaren och forskaren Finn Bengtsson (m), vill arbeta med i riksdagen.
Efter bara en mandatperiod som landstingspolitiker i Östergötland, valdes Finn Bengtsson i höstas in i riksdagen. Han stod som femte namn på riksdagslistan och fick platsen sedan förstanamnet Gunilla Carlsson blivit utnämnd till biståndsminister.
Det politiska intresset har varit starkt ända sedan 1970-talet då Finn Bengtsson var aktiv i det moderata ungdomsförbundet.
”Nedmonteringen av psykiatrin en nationell katastrof”
– Som läkare och forskare har jag jobbat nära verkligheten och känt mig alltmer förfärad över nedmonteringen av sjukvården och inte minst psykiatrin. Det är en nationell katastrof, säger Finn Bengtsson.
Under de senaste decennierna har det skett en dränering av resurser, menar han. På 30 år har landstingens investeringar i psykiatrisk vård minskat med två tredjedelar.
– Det är en enorm neddragning. Omdisponeringen av resurser har varit en tydlig signal från statsmakterna att psykiatrin inte har varit ett prioriterat område, säger Finn Bengtsson.
Han har ägnat de senaste 25 åren åt läkemedelsforskning och är specialist i klinisk farmakologi med inriktning på psykiatri. Sedan 2002 innehar han även en professur i psykiatrisk behandlingsforskning vid Linköpings universitet.
Han har disputerat i psykofarmakologi, det vill säga läran om hur signalsubstanser, läkemedel och droger påverkar nervsystemet.
– Mycket av min forskning har handlat om läkemedelssidan av psykiatrin och hur man ska kunna erbjuda patienter rätt och evidensbaserad behandling.
Den internationella forskningen inom psykiatrin har sedan upptäckten av exempelvis litium 1949 och neuroleptika 1952 varit framgångsrik och resulterat i utvecklingen av läkemedel med nya verkningsmekanismer.
Psykiatrin har idag helt nya möjligheter att effektivt behandla exempelvis psykostillstånd, depressioner, ångesttillstånd och bipolära sjukdomar. Sverige har på vissa områden gjort banbrytande insatser, inte minst genom Arvid Carlsson. Han fick Nobelpriset i medicin 2000 för sitt arbete med utvecklingen av läkemedel mot schizofreni och Parkinsons sjukdom.
– Under senare år har den psykiatriska forskningen i Sverige tyvärr hamnat i bakvattnet. Det beror på att hela ämnesområdet ringaktats av myndigheter och politiker, vilket har lett till en brain-drain av psykiatrin. Unga begåvade och kompetenta personer har lämnat psykiatrin till förmån för annan medicinsk verksamhet, säger Finn Bengtsson.
Under några år var han ansvarig för en specialistkurs i psykofarmakologi för ST-läkare som finansierades av bland andra Socialstyrelsen och IPULS.
Kursen var populär och hade över 100 sökanden till cirka 20 platser. Till Finn Bengtssons stora besvikelse ströps finansieringen och kursen lades ned utan förklarliga motiv, menar han.
Flummigt tyckande
– Det finns djup kunskap att hämta som behövs inom psykiatrin. Det råder ett vildvuxet och flummigt tyckande om psykiatrins förutsättningar att ställa korrekta diagnoser och vidta adekvata behandlings- och uppföljningsåtgärder. Ett exempel är synen på beroende, det finns fortfarande vanföreställningar om att människors missbruksproblematik är självförvållat. Man nonchalerar den stora kunskap som idag finns om bakgrundsmekanismerna till beroende, säger Finn Bengtsson.
En viktig uppgift för Alliansen blir nu, menar han, att återupprätta och stärka psykiatrins utvecklingsarbete på vetenskaplig grund.
– Vi har viktig kunskap idag som tyvärr inte kommer ut till klinikerna och till patienterna. Kunskapsnivån vad gäller till exempel läkemedelshantering är idag alldeles för låg.
Genom åren har det skett en enorm kapitalförstöring och det tar många år att återuppbygga fungerande forskningsverksamheter. Enligt psykiatrisamordnaren Anders Milton saknas det idag forskargrupper med tillräckligt hög kompetens som kan ta emot de forskningsanslag som finns att dela ut, säger Finn Bengtsson.
Den analys av psykiatrin som Anders Milton gjort, stämmer i sina huvuddrag väl överens med Alliansens beskrivning av psykiatrins problem och svårigheter, menar han.
”Inte fel på läkemedlen”
Många kritiker menar att den starka biologiska synen på människan har lett till en överförskrivning av läkemedel. Västsverige kallas ökänt för Valium- eller Mogadonbältet; många människor upplever att det sker en neddrogning av människor inom psykiatrin och att de i djupa livskriser ensidigt hänvisas till läkemedelsbehandling.
– I många fall stämmer dessvärre den bilden. Men det betyder ju inte att det är fel på läkemedlen, utan på hur man hanterar dem i psykiatrin. Rätt använda är de livräddande. Fel använda är de giftiga, säger Finn Bengtsson.
Genom ökad kunskap och satsningar på läkemedelsanalytiska laboratorier skulle patienter kunna få en bättre dosanpassad läkemedelsbehandling, menar Finn Bengtsson.
”Test för 1.000 kronor kan spara miljonbelopp”
– Tekniken och möjligheterna finns. Det finns en stor variation mellan individer hur läkemedel omsätts i kroppen. Alla patienter borde därför få genomgå en genetisk analys för att lägga grunden för en korrekt läkemedelsdosering. Kostnaden som är ett engångsbelopp på cirka 1 000 kronor per individ skulle i längden kunna bespara samhället mångmiljonbelopp, säger Finn Bengtsson.
Alliansens sjukvårdspolitiska program är en stegvis process. Resursförstärkningen med sammanlagt 1,2 miljarder de kommande åren, kan inte med ett penseldrag lösa de akuta problemen.
– Men på sikt hoppas vi att de åtgärder vi föreslagit ska stärka och utveckla psykiatrin, säger Finn Bengtsson.
