”Vi vill inte bli ett sjukhus i sjukhuset”
I Malmö togs de första stegen mot ett akutläkarsystem 2004. Sjukhusledningen beslutade på försommaren att skapa en sammanhållen akutklinik med egna läkare. Vid den tiden saknades dock en konkret innehållsbeskrivning och en genomförandeplan. Det fanns inte heller någon ordinarie verksamhetschef och rekryteringen av läkare till akutkliniken hade inte påbörjats.
– Under ganska lång tid saknades det förutsättningar för ett akutläkarkoncept. Det rådde oenighet om ledning och styrning av verksamheten och det fanns heller ingen samstämmighet om samarbets- och utvecklingsplaner. Man visste inte riktigt vart man skulle gå, säger Sven Lethvall.
Fyra år senare är akutläkarkonceptet på väg att förverkligas.
– Vi befinner oss fortfarande i en uppbyggnadsfas och har startat en satsning på lång sikt. Det finns en mycket försiktig inställning bland många högre chefer när det gäller synen på hur snabbt man kan bygga ett fungerande akutläkarkoncept, säger Sven Lethvall.
Han är specialistläkare i anestesi och internmedicin och lämnade på våren 2006 sin tjänst på akutmottagningen på SU/Sahlgrenska i Göteborg. Han var en av de två första specialistläkarna som anställdes som akutläkare på sjukhuset 2005.
– Efter drygt ett år gick jag tillbaka till min tjänst på anestesikliniken. På den tiden fanns det i Göteborg ingen grund att stå på för akutläkarprojektet, säger Sven Lethvall.
I dag har akutkliniken vid UMAS sex fast anställda ST-läkare i akutsjukvård. De har valt basspecialiteter inom anestesi, medicin, infektion, allmänmedicin och kirurgi.
I Malmö satsar man på ST-läkare med olika basspecialiteter.
– Jag tror att det är ett klokt beslut som på sikt leder till mycket bredare kompetens i akutläkargruppen, säger Per Björgell.
Han är en av Sveriges 15 specialistläkare i akutsjukvård och har sin basspecialitet i allmänmedicin. Han har under många år arbetat på Helsingborgs lasarett, men arbetar sedan april i år vid akutmottagningen på UMAS. Tillsammans med Sven Lethvall är han medicinskt ledningsansvarig för akutmottagningen.
– Det här är ett stort sjukhus med stort patientinflöde. Här finns också ett intressant upplägg för framtiden och det är en spännande arbetsmiljö med en strukturerad arbetsform, säger Per Björgell.
Fyra parallella spår på akuten
Det finns idag fyra parallella spår på akutmottagningen där ortopeder, kirurger, internmedicinare och infektionsläkare arbetar sida vid sida tillsammans med akutläkare. Det fjärde spåret heter ”Se och behandla”. Här handläggs öppenvårdspatienter av akutmottagningens vikarierande fem underläkare med stöd av äldre kollegor.
– En akutläkare kan arbeta i samtliga spår och hanterar de akuta symtomen i samråd med läkare från de olika specialiteterna.
Specialistläkarna kan sätta ramar och riktlinjer för hur vi akutläkare ska handlägga deras patienter, medan vi står för själva utförandet.
Vi har inte tagit över processerna från respektive klinik utan vi arbetar tillsammans över specialitetsgränserna. Det tror jag är väsentligt för att lyckas med akutläkarkonceptet, säger Per Björgell.
Som akutläkare arbetar han dels i de olika linjerna, dels i processtriage och sorterar alla typer av patienter enligt ADAPT- metoden (Adaptiv process triage).
Från och med november kommer en ledningsläkarfunktion att skapas; en akutläkare som ansvarar för att flödet och vårdprocesserna blir så effektiva och smidiga som möjligt på akutmottagningen.
Per Björgell arbetar dagtid mellan 08.00 och 17.00. Än så länge är antalet akutläkare för få för att bemanna en jourlinje. De ST-läkare som är anställda randar ännu dessutom större delen av sin tid på andra kliniker.
– Just nu är det bara en ST-läkare på akutmottagningen och en ST-läkare som bemannar en av regionens fyra akutbilar. De övriga utbildar sig i sin basspecialitet, säger Per Björgell.
ST- utbildningen i akutsjukvård är integrerad; akutkliniken skriver kontrakt med varje enskild läkare som varvar utbildning inom basspecialiteten med tjänstgöring på akutkliniken under handledning av erfarna specialister.
I Malmö ges ingen förtur till ST-blocken om man väljer akutsjukvård.
– När man blivit färdig specialist i akutsjukvård kan 25 procent av tjänstgöringen bytas ut mot tjänstgöring inom egen specialitet eller i annan fortbildande verksamhet. Vi vill att våra akutsjukvårdsspecialister ska vara en kunskapsbank och föra in spetskompetens till akutmottagningen, säger Sven Lethvall.
Finansieringen av akutläkarkonceptet sker inom ”befintliga ramar”. För att klara kostnaderna omfördelas budgeten.
Under 2007 gjordes en genomgång av samtliga läkares arbetstid på akuten; analysen visade att den samlade arbetstiden motsvarade cirka 44 heltidstjänster.
”Akuten sköttes på marginalen”
Analysen visade också att läkarbemanningen från medicin- kirurgi och ortopedklinikerna totalt sett var låg; akuten sköttes ofta på marginalen.
För att finansiera akutläkarsatsningen fördes i ett första steg halva budgeten för respektive läkarinsatser över till akutkliniken.
– Det blev en del diskussion, men i längden förlorar de inte så mycket på detta eftersom vi nu köper in tjänsterna istället, säger Sylvia Resch, specialistläkare i ortopedi och fram till 1 oktober chef för akutdivisionen.
Efter tio år på olika chefspositioner går hon nu tillbaka i klinisk tjänst vid Universitetssjukhuset i Lund.
Det skjuts alltså inte till några externa medel till akutmottagningen för att täcka de ”puckelkostnader” som följer av ett omfattande utbildningsansvar. Innebär inte detta en stor fallgrop för akutläkarprojektet?
– Jo det kan det göra. Men vi har tyvärr inte lyckats utverka extra medel. UMAS har en budget på 4,5 miljarder kronor och att satsa extra på akutläkarkonceptet skulle på lång sikt löna sig.
Tyvärr tänker politiker och hårt pressade sjukhus- och regionledningar alltför kortsiktigt och inser inte att detta är ett effektiviseringsprojekt, säger Sylvia Resch.
