Nyhet

”Vi har inte råd att fokusera på medicinskt lågprioriterad vård”

I Sveriges Kommuner och Landstings senaste sammanställning av väntetidsläget i landet, hamnade Dalarna på sista plats, både vad gäller nybesök och operation.

Bara 54 procent av patienterna i vårdkön blev opererade inom vårdgarantin och 71 fick en besökstid hos en specialist inom vårdgarantin (90 dagar).

– Över tid har vi haft bekymmersamma vakanser inom vissa specialiteter som kirurgi och neurologi.

Inom kirurgin har det varit särskilt svårt inom vissa subspecialiteter som urologi, gastroenterologi och kärlkirurgi. Och vakanser inom dessa områden får stort genomslag vad gäller köer och väntetider.

En annan förklaring är att det inte längre går att ställa patienter i en frivillig-kö utanför statistiken. Numera ska även den kö av patienter som har valt att vänta på behandling, räknas in statistiken. Vi har en stor andel äldre som inte vill åka iväg för att genomgå höft- och knäoperationer, säger Sven Nilsson.

Kömiljarden tar inte hänsyn till landstingens skilda förutsättningar, menar han. Förutom bemannings- och rekryteringssvårigheter, har Dalarna också en större andel äldre; sjukligheten är därför högre än riksgenomsnittet.

– Så som kömiljardsystemet är utformat premierar man landsting med de bästa förutsättningarna som når bra resultat. Glesbygdslandsting med demografiska och ekonomiska problem missgynnas. Även om vi kompenseras genom det så kallade kommunala utjämningsbidraget, så täcker inte det de extra kostnader som vi har.
Ett sätt är att höja skatten, vilket vi har gjort, vi ligger jämförelsevis högt i landet, men det räcker inte, säger Sven Nilsson.

Tveksam tävling som leder till kortsiktigt tänkande

Han ser vårdgarantin och konkurrensen om kömiljarder som en tveksam tävling som resulterar i ett ryckigt och kortsiktigt tänkande.

– Det leder också till en uppgivenhet att ständigt hamna sist, tävlingsmomentet får inte den effekt den ska ha. I dag fokuserar man på statistik och viktar inte betydelsen av att arbeta med organisationsförändringar och patientflöden, säger Sven Nilsson.
En omfattande del av sjukvården är akut eller halvakut, och den delen måste prioriteras. Även den del som rör återbesök och uppföljning vid kroniska sjukdomar.

Vi kan inte prioritera medicinskt lågprioriterad vård

– Vi måste alltid göra en avvägning. Och i svåra och pressade situationer har vi inte automatiskt försökt att leva upp till vårdgarantin eftersom den i regel fokuserar på medicinskt lågprioriterad sjukvård, säger Sven Nilsson.

Så vad ska ni göra för att komma tillrätta med långa köer och dålig tillgänglighet?

– Nu görs flera satsningar. Ett exempel är en förstärkning av den egna kapaciteten, framförallt inom knä- och höftoperationer. Vi har ökat antalet vårdplatser och operationssalar. Vi köper också vård externt för cirka 20 till 25 miljoner, det är en ökning med cirka fem miljoner kronor.

När kommer ni att klara kraven i vårdgarantin?

– Vi gör många olika åtgärder för att det ska bli en bättre kösituation, det är ett långsiktigt arbete. Vårt främsta incitament är inte kömiljarden, utan att skapa en bättre väntesituation för berörda patientgrupper och enskilda patienter, säger Sven Nilsson.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-04

Tema: Intensivvård / De riskfyllda flyttarna har mer än fördubblats på tio år / Studie visar: Ökad risk att dö efter förflyttning på grund av resursbrist / Intensivvårdsregistrets ordförande efterlyser fler intermediärvårdsplatser / Läkare på Huddinge: Vi behöver dubbelt så många IVA-platser / Flytten av patienter ska minskas drastiskt - men problemen kvarstår / Pressat läge på Sveriges största intensivvårdsenhet / Sjukhusläkaren har pejlat läget från norr till syd

Prenumerera