Nyhetsarkiv

”Vi behöver veta mycket mer om hur lärandet går till”

Sjukhusläkaren träffade föreningens ordförande, Torgny Hallberg, till vardags mikrobiolog vid Universitetssjukhuset i Lund, för att höra om föreningens
aktiviteter och nyheter inom medicinsk
pedagogik.– Vi vill att föreningen ska fungera som en kontaktyta mellan Sveriges medicinska högskolor och den övriga sjukvården. Vi vill fungera som ett nätverk även om jag inte gillar ordet, säger Torgny Hallberg.

– Vårt andra mål är att kunna föra ut information om medicinsk pedagogik.

– Mycket av grundutbildningen sker idag utanför undervisningssjukhusen och de flesta av Sveriges läkare blir ju på ett eller annat sätt involverade i undervisningen av medicine kandidater eller kollegor på olika nivå i karriären.

– Eftersom vi är en sektion inom Läkaresällskapet så vänder vi oss ut mot hela läkarkåren och inte enbart till dem som arbetar vid universitetssjukhusen.

– Våra aktiviteter för vi i första hand ut på Riksstämman. I år har vi ett symposium med titeln: ”Hur introducerar vi de läkarstuderande till utbildningen?”.

– Här kommer professor Sven-Eric Liedman att tala om kunskap och kunskapsbildning. Vidare sprider vi information via vår hemsida som är ett kostnadseffektivt sätt att jobba på.

– Unga kolleger som engageras i undervisningen får idag pedagogisk utbildning i en omfattning som inte fanns tidigare. Det ser sannolikt olika ut vid de olika fakulteterna, men medvetenheten om betydelsen av medicinsk pedagogik i verksamheten har ökat under senare år.

– Medicinsk pedagogik och frågor om lärande berör all medicinsk verksamhet, det är inget man kan bryta ut som något helt fristående.

I Lund, liksom vid de flesta andra lärosätena, har vi en särskild enhet för medicinsk pedagogik inom fakultetens egen organisation.

– Ser du någon fara för grundutbildningens första år då allt färre medicinare är engagerade i forskning och undervisning vid prekliniska institutioner?

– Detta balanseras av ökade inslag av kliniska moment och olika typer av fördjupningsstudier tidigt i utbildningen. Min personliga uppfattning är att forskarstuderande utan medicinarbakgrund fungerar alldeles utmärkt som handledare i problembaserad undervisning.

– Föreningen har under åren mest jobbat med grundutbildningsfrågor. Vidareutbildning och fortbildning har mer legat hos specialitetsföreningarna, men föreningen är givetvis intresserad av allt lärande inom den medicinska sfären.

– Vi har nu etablerat en kontaktyta mot den europeiska organisationen för medicinsk undervisning AMEE (Association for Medical Education in Europe) och sedan januari i år är vi en delförening i den organisationen.

– Det innebär att alla våra medlemmar även har ett adjungerat medlemskap i AMEE och drar fördel av det genom att man får reducerat pris då man besöker dess årliga kongress eller vill handla föreningens undervisningsmaterial.

– Däremot får man inte tidningen Medical Teacher som ingår i det ordinarie medlemskapet.

– Viktiga frågor idag är att vi behöver veta mycket mer om hur studenter lär. Hur vi ska arrangera lärandesituationer, hur kunskap skapas, byggs upp och förändras och hur den sedan användes i olika situationer. Detta för att få en kunskap som fungerar i ett längre perspektiv och inte bara i en examinationssituation ett par veckor längre fram.

– För mig som mikrobiolog är en viktig fråga hur ”basic science” kommer in i den kliniska kompetensen. Hur skall vi skapa förklaringsmodeller som passar i kliniken för att kunna möta nya problem och frågeställningar? Idag duger det inte att bedriva handboksinlärning som kanske är oanvändbar om några år.

– Vi måste också titta mer på vår kommunikationsförmåga. Det är mycket lättare att examinera kunskap och vissa konkreta färdigheter. De kommunikativa färdigheterna är svårare att examinera och där jag tror vi har en otillräcklig träning av studenterna.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera