”Vi behöver mer resurser för att klara arbetsbördan”
Det är snart ett år sedan Socialstyrelsen tog över större delen av arbetsuppgifterna från HSAN, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Så här i efterhand visar det sig att arbetsuppgifterna har tagit betydligt mer tid än vad man förväntat sig. Regeringen har fått skjuta till extrapengar för att högarna av anmälningar ska minska. Och troligen blir man tvungen att göra det igen.
Just nu jobbar sju olika team vid de regionala enheterna bara med de 6000 ärenden som blivit liggande på Enheten för enskildas klagomål.
– Vår analys är att vi kommer att behöva fler handläggare också när vi kommer in i mer normala rutiner, säger Per-Anders Sunesson.
Fler handläggare behövs
Kombinationen ny lagstiftning och nya handläggare gör dock att det ännu så länge är svårt att avgöra hur många fler som behövs.
– Vi behöver jobba ett tag till innan vi begär mer resurser från regeringen, konstaterar han.
Vid årets början var planen att 27 handläggare skulle räcka. Det ändrades sedan till 35 men målet justeras vart eftersom. Idag vet man bara att man behöver bli betydligt fler för att man ska kunna hålla tidsramarna, att inte ha ärenden liggande längre än högst 6 månader.
Per-Anders Sunesson menar att det inte gått att ta hand om klagomålen på annat sätt än vad man hittills gjort.
– Vi har inte kunnat förhindra att klagomålen lagts på hög, säger han och hänvisar till de cirka 2.400 ärenden man ärvde från HSAN och de särskilda förfaringsregler som omfattar verksamheten, vilka kräver många turer fram och tillbaka mellan anmälare och den anmälde. Den omfattande kommunikationsplikten gör att varje ärende tar mellan 3-6 månader att utreda.
Kontakta den klagande
För att förklara det enkelt så är enheten skyldig att meddela den anmälde vilka klagomål som patienten riktar mot honom eller henne. Därefter måste man kontakta den klagande och berätta vad den anmälde har kommit med för faktauppgifter och sedan kan ärendet utredas.
Ett förslag till beslut ska därefter skickas till anmälaren och den anmälde som då får möjlighet att lämna synpunkter innan det slutliga beslutet kan tas.
Men granskningen ska inte bara riktas mot den enskilde yrkesutövaren utan också se på bakomliggande orsaker till varför den enskilde har gjort ett misstag.
– Det är det som är den stora skillnaden mellan hur vi granskar och hur HSAN granskade, säger Per-Anders Sunesson.
Men han poängterar samtidigt att riskindivider alltid ska utredas.
Ryggar inte för kritik av systemfel
Även om granskningen av så kallade systemfel kan vara känslig eftersom verksamheten vilar på politiska beslut så menar han att det inte är något man ryggar tillbaka för.
– Vi har inte bara möjlighet utan skyldighet att uttala oss om det brister när det gäller lokaler och bemanning, säger han.
Däremot menar han att man inte kan gå in och peta i detaljer som hur stor bemanningen är vid ett visst klockslag på morgonen.
– Men vi kan i efterhand påtala att bemanningen varit för låg vid upprepade tillfällen för att klara av jobbet.
Socialstyrelsens tillsynsverksamhet är hårt styrd via regleringsbrev från regeringen, men framför allt i Socialtjänstförordningen. Det gör att avdelningen har väldigt lite tid som den själv kan bestämma över.
Två myndighetskulturer
Den 1 januari 2010 tog Socialstyrelsen över tillsynen över all socialtjänst i landet och vid Statens Institutionsstyrelse. Det gjorde att tillsynsavdelningen växte från 170 anställda till närmare 500.
– Det innebar en gigantisk förändring där vi tog över personal från 21 olika myndighetskulturer som skulle smälta samman med den kultur som finns på Socialstyrelsen. Det har tagit tid och kraft, konstaterar Per-Anders Sunesson.
Ett av de mer omfattande uppdraget är tillsynen av landets 900 HVB-hem som ska besökas två gånger per år, varav en gång oanmäld.
– Då kan vi inte bara titta in. Vi är skyldiga att prata med de barn som finns i de här hemmen, konstaterar Per-Anders Sunesson.
Andra omfattande arbetsuppgifter är handläggningen av Lex Sarah och Lex Maria.
Till detta kom förra året enheten för enskilda klagomål.
Socialstyrelsens tillsyn kostar nu en halv miljard
Diskussioner pågår mellan Socialstyrelsen och regeringen om ytterligare resurser till enheten för enskilda klagomål, bekräftar Socialdepartementet.
De 44 miljoner kronor som Socialstyrelsen fick för att ta över HSAN:s arbetsuppgifter räcker inte. Redan i mars i år fick enheten ytterligare ett tillskott på fyra miljoner kronor för att klara av arbetsuppgifterna. Nu väntar ytterligare ett tillskott.
Men totalt står enheten för en liten del av kostnaderna för Socialstyrelsens tillsyn som totalt beräknas kostar 500 miljoner vilket motsvarar hälften av myndighetens hela budget.
Tanken med att föra samman all tillsyn till en stor enhet var bland annat att man vill ha en nationell överblick och tillgång till den expertis som finns på Socialstyrelsen.
