”Varningsropen om pensioner är en kamp om pengarna”
Han tycker inte att vi ska överdramatisera de pensionsskulder som kommuner och landsting har, men menar att det är rimligt att de lägger undan en del av de senaste årens vinster för att klara av den puckel som 40-talisterna utgör och som kostar mycket pengar.
Mikael Nyman förutspår att kommuner och landsting både kommer att behöva höja skatten och ta mer betalt för vård och omsorg i framtiden för att klara av sina kostnader. Men jämfört med den stigande ålderskurvan och de välfärdskostnader det innebär i är pensionsskulden inte något stort problem, menar han.
– De gamla ofonderade pensionerna kommer att kosta i framtiden och de kommer att betalas direkt över landstingens resultaträkning, säger han.
”Försäkringsbolagen vill förvalta pengarna”
De återkommande varningsrop om pensionsskulderna är en del i kampen om vem som ska förvalta det kapital, pensionsskulden på cirka 350 miljarder kronor, som nu finns ute i kommuner och landsting.
– Det här är pengar som försäkringsbolagen vill ta hand om och förvalta och naturligtvis har de lobbyister som talar för sin sak, säger Mikael Nyman.
Kampen står mellan om pengarna ska låsas in hos försäkringsbolagen eller om de ska samlas i ladorna hos kommuner och landsting. Men då handlar det om man törs lita på sina politiker. Om man till exempel väljer att lösa in skulderna i försäkring så bakbinder man politikerna så att pengarna inte kan gå till något annat. Då går det inte att använda dem till sjukhusbyggen och ishallar.
Notan till framtida generationer
Han förklarar att den pensionsskuld som beskrivs i olika rapporter och i media är den totala summa som skulle behöva betalas ut om alla går i pension samtidigt, i dag. När man talar om pensionsskulden handlar det om det om pengar som ska betalas ut på 20-40 års sikt.
– Snittpersonen beräknas ta ut sin person om 20 år, konstaterar han.
Han betonar att det är viktigt att dela upp pensionsskulden i olika delar.
– Så fort man anställer en person och lovar betala pension uppstår det en pensionsskuld i framtiden. I kommuner och landsting har man tidigare noterat vad man är skyldig och skickat notan vidare till framtida generationer utan att reservera eller spara några pengar.
Ingen valfrihet över taket
Men nu har man börjat avsätta pengar till de framtida pensionerna, men inte till riktigt allt eftersom man förväntar sig att de pengar man avsätter ska förränta sig. I dagsläget får de anställda själva bestämma över vilket försäkringsbolag som ska hantera de pengar som de tjänar in till pensionen, men för till exempel läkare, som snart sagt alltid har pension över taket på 7,5 inkomstbasbelopp så har man där ingen valfrihet utan den pension som överskjutande lönedelar ger går till en förmånsbestämd pension. Det innebär att den i pengar ska motsvara en viss procentsats av slutlönen, givet att man jobbat de 30 år som krävs för full förmån.
– Det blir allt vanligare att både kommuner och landsting väljer att försäkra bort dessa pensioner vilket betyder att man tar kostnaden när den uppstår, inte när pengarna ska betalas ut. Om kommunen väljer att försäkra bort den skulden, sätts det av riktiga pengar, som sedan förvaltas av försäkringsbolaget. Då är avkastningen på just det kapitalet oväsentlig för den framtida pensionären. Det är arbetsgivarens sak att se till att fylla i pengar om det fattas om försäkringsbolagets pengar inte räcker i slutänden, säger han.
Räntan för låg
Men försäkringsbolagen och särskilt livbolagen har varit under debatt på senare tid. Det har ifrågasatts om de kan klara sina åtaganden i förhållande till de skulder och tillgångar de har idag.
– Räknat i dagens marknadsvärde är det några som inte har tillräckligt med pengar, konstaterar Mikael Nyman.
Beräkningarna görs genom att man tar det ekonomiska läge vi har i dag och drar ut det 30-40 år framåt och använder det som ett riktmärke för att se om bolagen är solventa och kan uppfylla sina förpliktelser i framtiden.
– Med den mycket nedpressade ränta som vi har i dag är det många som har problem. Räntan som de kan få på sina placeringar är lägre än vad de ”måste” ha för att uppnå det som de garanterat sina kunde, konstaterar han.
Minskar risken
Men samtidigt menar han att man måste vara mycket svartsynt för att oroas av dessa siffror i perspektiv av när pengarna ska betalas ut.
För att minska sin risk säljer livbolagen nu av aktier och satsar pengarna i obligationer.
– För dem som har förmånsbestämd pension, alltså de delar som ligger över taket på de 7,5 inkomstbasbeloppen, spelar det här ingen roll. De har sin förmån säkrad. Det är arbetsgivarens problem, inte de anställdas, konstaterar han.
Privatanställdas pensioner påverkas av den finansiella utvecklingen
Men för dem som jobbar på den privata sidan i den avgiftsbestämda ITP 1-planen, påverkar utvecklingen på de finansiella marknaderna pensionsnivån direkt, varnar han.
– Om börsen går ned strax före pensioneringen kommer pengarna att räcka kortare tid eftersom man fördelar ut dem i förhållande till den återstående livslängden.
Men pengar som kommuner och landsting sätter av till framtida pensioner påverkas också av ränteläget och gör att de inte växer så mycket som beräknat. Helt nyligen räknades pensionsskulden upp med cirka 25 miljarder när SKL aviserat att den diskoteringsränta som landstingen beräknar sina pensionsskulder mot med ska sänkas från 4,5 procent till 3,75. Det får effekten att pensionsskulden växer eftersom man inte längre får anta en lika hög ränta som tidigare.
Dyrare sjuk- och äldrevård det största hotet
Det största hotet mot sjukvårdspersonalens pensioner kommer från en allt dyrare sjuk- och äldrevård som står för en allt större del av den offentliga notan och hotar att tränga undan annat. Nya läkemedel, dyra behandlingar och äldrevård väntas på sikt öka välfärdskostnaderna rejält. Och i jämförelse med den prognostiserade ökningen av dessa kostnader är den ofonderade pensionsskulden i landets kommuner och landsting ett mindre problem.
– Välinformerade patienter som ställer krav på de senaste medicinerna och behandlingarna kommer att innebära stora etiska problem och växande kostnader för kommuner och landsting, konstaterar Mikael Nyman.
