”Vårdvalsreformen genomförs i fel ordning”
Det menar Richard Bergström, VD för Läkemedelsindustriföreningen, som tycker att vårdvalsreformen görs i fel ordning.
– Målet kan inte vara att medborgarna ska vara glada för att sjukvården får upp antalet besök i primärvården med 10 procent. Om inte hälsan förbättras i populationen, vad spelar det då för roll?
Richard Bergström är förvånad att problemet definierats så snävt eftersom vårdvalsreformen är den stora reformen för hälso- och sjukvården och kommer att påverka svensk sjukvård under lång tid framöver.
Den stora framtidsutmaningen är att klara av att ge den dramatiska ökningen av kroniskt sjuka en acceptabel vård, menar han.
– Idag sker en fantastisk utveckling av tekniken, nya medicinska metoder och läkemedelsterapier för många grupper av kroniskt sjuka. Den stora frågan för sjukvården på lång sikt är faktiskt inte tillgängligheten till primärvården, utan hur sjukvården ska kunna få ut specialistkompetens till öppenvården.
Richard Bergström menar att många inte förstått att behandlingen av stora patientpopulationer, som exempelvis kroniskt sjuka, och den framtida öppenvården inte går att separera från de vårdvalssystem som nu byggs upp.
– Allt hänger ihop, därför borde Toivo Heinsoos utredning om patientens rätt och framtida vårdvalssystem först diskuterat kvalitet och hälsomål och hur man får ut de specialister som behövs i öppenvården och sedan diskuterat hur sjukvården ska stimulera den utveckling man vill ha.
Föråldrade modeller stimuleras
– Nu betalar man för att stimulera modeller från 70-talet eller till och med ännu äldre, som bygger på gammaldags gatekeeper-tänkande, som inte kommer att klara av framtidens problem.
Richard Bergström menar att den borgerliga alliansen säkert vill släppa loss entreprenörer inom sjukvården, men inte förstått att om man låter det ske inom ett gammaldagts centralplanerat system med en gammaldags syn på primärvård så kommer det att leda till svängdörrar på vårdcentralerna.
– Som systemen konstrueras nu så kommer Carema, Capio och andra privata alternativ att lägga sina resurser där pengarna finns och bygga nya stora vårdcentraler.
Bra lösningar finns att hämta utomlands
Richard Bergström tycker att det är märkligt att beslutsfattarna inte hämtar mer kunskap från utlandet när de nya vårdvalsmodellerna nu byggs upp.
– Det finns mängder av alternativa lösningar utomlands som skulle kunna prövas i Sverige. I USA går utvecklingen bort från att betala för besök. Man har insett att betalar man för besök så får man besök, men nödvändigtvis inte bra sjukvård. Idag går utvecklingen mot att uppfylla kvalitetsmål och att betala fasta ersättningar för att ta hand om patientgrupper. Samma utveckling sker nu med stor kraft i en rad länder där sjukvården inte är centralplanerad.
– Primärvården i Kungsbacka skulle kunna göra som man gör på vissa mindre orter i USA. De beslutande skulle kunna fråga sig hur många diabetiker som finns i Kungsbacka och låta vårdgivare konkurrera om att ta hand om dem för en klumpsumma. Det skulle kunna leda till nya och bättre vårdformer, menar han.
Läkemedelsindustriföreningens VD menar också att det finns flera goda exempel på hur det går att använda Internet utomlands.
– Vårdorganisationen Group Helath Cooperative of Puget Sound på USA:s västkust har visat hur det går att effektivisera vården med hjälp av elektroniska journaler och Internet.
”Grouphealth” som är en spjutspets när det gäller att involvera patienten i vården tar emot över en halv miljon patienter årligen, har cirka 850 läkare” och ett eget vårdforskningsinstitut.
– Idag sker var fjärde kontakt mellan patienten och Grouphealths vårdgivare via nätet. Det handlar om allt från labsvar till läkarkonsultationer och patienterna får dela hela sin journal med läkaren, även riskbedömningar och prognoser.
”Grouphealth” är också drivande när det gäller att få fram kvalitetsjämförelser av sjukhus i Seattleområdet. Kaiser-systemet, California Healthcare Foundation och The Leapfrog Group är några andra exempel. Så varför inte lära av dem innan vi inför gammaldags lösningar för framtida problem, menar Richard Bergström.
Han vill också göra något åt sekundärpreventionen.
– På vissa ställen råder mörkrets tid. Trots att primärvården vet att uppföljande behandling behövs för många kroniker görs inga uppföljningar. Patienterna lämnas åt sitt öde. Så länge de inte själva hör av sig så tycker primärvården att det är bra. Här finns stora förbättringar att göra för patienternas hälsa, som dessutom skulle löna sig ekonomiskt för sjukvården eftersom patienterna ofta kommer tillbaka till sjukvården i ett mycket sjukare tillstånd än nödvändigt.
Christer Bark
Richard skriver man ersättning till vårdgivare borde ges efter de kvalitetsmål som uppnås. Jag tycker att det är ett mycket bra förslag. Vi borde börja med alla nya läkemedel. Läkemedelsbolagen borde bara få betalt utifrån de hälsovinster som deras läkemedel ger. Kan vi få till ett sådant system så har vi löst problemet med den framtida kostnadsutvecklingen för hela sjukvården!