Nyhetsarkiv

”Vården av äldre jämförbar med lobotomeringen av psykiskt sjuka på 50-talet”

– När vi tittar tillbaka kan vi med förskräckelse se hur vi på 50-talet lobotomerade människor med psykiska sjukdomar. Jag tror att vi år 2050 på ett liknande sätt kommer att blicka tillbaka på den tid vi lever i och betrakta läkare som kemiska lobotomister av äldre.

Det finns en stor avsaknad av kunskap och respekt för hur läkemedel måste hanteras i praktisk klinisk vardag, säger Finn Bengtsson.
Han är moderat politiker och den ende yrkesverksamme läkaren i riksdagen. De senaste 25 åren har han ägnat sig åt läkemedelsforskning och är specialist i klinisk farmakologi med inriktning på psykiatri. Sedan 2002 innehar han en professur i psykiatrisk behandlingsforskning vid Linköpings universitet.

Han har disputerat i psykofarmakologi, det vill säga läran om hur signalsubstanser, läkemedel och droger påverkar nervsystemet.
– Mycket av min forskning har handlat om läkemedel och hur man ska kunna erbjuda patienter rätt och evidensbaserad behandling, säger Finn Bengtsson.

En av hans doktorander heter Maria Chermá; hon är läkare och specialist i klinisk farmakologi, verksam vid Laboratoriemedicinskt Centrum i Östergötland. Hon gjorde sin läkarutbildning i Valencia i Spanien och flyttade 1994 till Sverige och till Universitetssjukhuset i Linköping där hon fick en ST-tjänst i klinisk farmakologi.

I augusti i år publicerades hennes studie om antidepressiv behandling av äldre i särskilda boenden i Östergötland. Studien som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Clinical Psychopharmacology, omfattar 71 patienter (80 procent kvinnor och 20 procent män) vid åtta särskilda boenden, framförallt i Norrköping.

Resultaten visar att 38 procent av de äldre behandlades med minst ett antidepressivt läkemedel, främst citalopram.
– Det är i och för sig inte så konstigt, många äldre lider av depressioner och siffran är jämförbar med vad som visats i andra studier. Men förvånande är att 70 procent inte visste att de behandlades med antidepressiva medel. Och hos 73 procent var läkemedelshalten som vi mätte med blodprov mycket högre än vad vi förväntade om man ser till de administrerade doserna, säger Maria Chermá.
Studien visar kort sagt att patienterna är neddrogade och att läkemedelsbehandlingen inte är anpassad till rätt patient och i rätt dos.

– Det är patetiskt att man i debatten pratar om onödiga och farliga läkemedel när det handlar om brist på kunskap och engagemang från förskrivare. Läkemedelsindustrin och ansvariga myndigheter har också ett stort ansvar då man inte har agerat tillräckligt för att komma tillrätta med problemen, säger Finn Bengtsson.

Planlös behandling

Studien visar att så gott som alla patienter hade en indikation för behandling med antidepressiva läkemedel, men i 34 procent av patientjournalerna fanns inga anteckningar om när behandlingen startade eller hur länge den skulle pågå.
Så många som 77 procent uppvisade också biverkningar av sin läkemedelsbehandling; patienterna hade i genomsnitt 11 läkemedel sammanlagt. De vanligaste biverkningarna var yrsel, förstoppning och muntorrhet.

I dag ges läkemedel slentrianmässigt till äldre. Inte förrän man upptäcker eventuella biverkningar sänker man dosen eller sätter ut läkemedlet. Det är ett beteende som hör hemma i tiden för den läkemedelsbehandling man gav för ett halvt sekel sedan, menar Finn Bengtsson.

Genom ökad kunskap och satsningar på läkemedelsanalytiska laboratorier skulle patienter kunna få en bättre dos- och individanpassad läkemedelsbehandling.

Tekniken finns

– Tekniken och möjligheterna finns. Variationen hur olika individer omsätter läkemedel är stor. Man behöver därför ta blodprover och kolla njurfunktionen. Alla patienter borde även få genomgå en genetisk analys för att lägga grunden för en korrekt läkemedelsdosering. Kostnaden som är ett engångsbelopp på cirka 1 000 kronor per individ skulle i längden kunna bespara samhället mångmiljonbelopp, säger Finn Bengtsson.

– De studier som görs inför registrering av ett nytt läkemedel bygger på en hårt selekterad grupp av patienter, vilket innebär att det knappt finns en patient ute i den kliniska vardagen som är representativ för vad studierna kommit fram till, säger Finn Bengtsson.

Utbildningen i farmakologi behöver stärkas

Den farmakologiska utbildningen för läkare på grund- och specialistnivå behöver stärkas, menar han. Varje läkare med förskrivningsrätt måste få en mycket större förståelse för det ansvar man har för ordinationer.

– Om ingenting görs för att höja kompetensen, kvaliteten och säkerheten kring hur läkemedel hanteras, så kanske vi behöver se över vilka som ska ha förskrivningsrätt och vilka krav som behöver ställas på den som ska ordinera läkemedel, säger Finn Bengtsson.

Allvarliga läkemedelsbiverkningar

I en studie från Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, har forskare med Esbjörn Paul i spetsen, visat att patienter som läggs in akut på geriatrisk klinik i genomsnitt hade åtta läkemedel vid inskrivning, och 10 läkemedel vid utskrivning.
Hos en tredjedel av patienterna bedömdes läkemedelsbiverkning vara ensam eller bidragande orsak till inläggningen. Majoriteten av patienterna hade också måttligt eller kraftigt nedsatt njurfunktion.

Ofantliga kostnader

– Statens direkta kostnader för läkemedelsförmånen uppgår till 21,6 miljarder kronor i år och beräknas stiga till 21,8 miljarder kronor nästa år. Lägger man till merkostnaderna för den misslyckade läkemedelsbehandlingen så är utgifterna betydligt högre för samhället.

– Det är en ofantligt stor kostnad, felaktiga förskrivningar innebär onödiga inläggningar och ett stort lidande för patienterna med fallolyckor och frakturer som följd. Ur patientsäkerhetssynpunkt är läkemedelshanteringen den viktigaste frågan som vi behöver lyfta politiskt. Min förhoppning är att jag via motioner och mitt arbete i socialutskottet, ska medverka till en förändring och förbättring vad gäller läkemedelshantering och läkemedelsanvändning, säger Finn Bengtsson.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera