Nyhetsarkiv

”Våra framgångar beror på det goda samarbetet”

Detta faktum har helt kommit i skymundan i debatten.

Mats Cronqvist, överläkare i neuroradiologi på Universitetssjukhuset i Lund har reagerat starkt mot den debatt som förs när det gäller läkare och deras samverkan med industrin, inte minst i hans egen region Skåne.

Som kliniker och forskare är han van att ha ett omfattande vardagligt samarbete med läkemedelsindustrin, men han känner inte igen sig i den uppskruvade etikdebatten om mutande läkemedelsföretag och mutade läkare.

– Nu talas det bara om olika avarter som kan förekomma och det visas bilder på doktorer med champagneglas, som om det vore den värld vi vanligen rör oss i när vi är ute på kongresser eller träffas på möten.

– I verkligheten består vårt samarbete oftast av seriöst och hårt arbete vilket alldeles för sällan kommer fram, säger Mats Cronqvist.

– Självklart tycker jag precis som alla andra att om det förekommer missbruk så ska det bort, men jag anser att detta missbruk är långt mycket mindre än vad man ger sken av i media idag.

Mats Cronqvist är rädd att debatten kan leda fram till att mycket av det som är bra raseras om man av rädsla, övernit och okunskap beslutar sig för att detaljreglera samarbetet med industrin.
– Det krävs ett visst mått av frihet för att vardagssamarbetet ska fungera. Om vi i framtiden måste gå till högt uppsatta chefer och begära tillstånd om allt kvävs all entusiasm och mängder av framtidsmöjligheter går till spillo. Det måste finnas en tillit till oss doktorer att vi har tillräckligt omdöme för att sköta vårt eget dagliga värv och vår kontakt med industrin, annars fungerar det inte, menar han.

Mats Cronqvists arbete består i att med hjälp av kateterburen teknik via blodbanan gå in i t.ex hjärnans kärl och inifrån behandla medfödda eller förvärvade kärlsjukdomar/-missbildningar, som t.ex pulsåderbråck.
Ett område där utvecklingen går mycket fort.

Mats Cronqvist är angelägen om att få beskriva hur samarbetet mellan sjukvård och industri kan fungera i vardagen.
– Vi har till exempel arbetat med ett multinationellt bolag som producerat en spiral med vilken man kan armera pulsåderbråck i hjärnan. En produkt som var bra, men under en behandling upptäckte vi att en markör på spiralen hade lossnat. Vi kontaktade genast företaget, beskrev vad som hänt och sade att det var oacceptabelt.
Kraven ledde så småningom till att företaget kom tillbaka till Lund med en ny och bättre produkt.

Mats Cronqvist ger fler exempel på samarbeten som lett fram till bättre produkter och behandlingsmetoder.
– Vi inom sjukvården jobbar i symbios med industrin, men vi säljer oss inte, som man kan tro om man lyssnar på den mycket förenklade debatt som nu förs, säger Mats Cronqvist.

Han menar att det är viktigt att doktorerna finns med på första parkett och tar aktiv del i utvecklingen av läkemedel och sjukvårdprodukter.
– Att följa med i tekniken är viktigt, men samtidigt måste det ske på ett sätt som gör att jag själv och mina kollegor inte lägger beslag på hela klinikens budgeterade fortbildningskaka, säger Mats Cronqvist.

– Inom mitt område, röntgen, är det helt nödvändigt att vi har ett system där vi kan skapa förutsättningar för en god och ärlig utbildning. I detta system kan det krävas att man under ordnade och tydliga förhållande tar hjälp av industrin.

– Det kan hända att vi erbjuds att komma till ett djurlabb utomlands för att lära oss dels hur olika material fungerar, dels hur man ska handskas med dem. Många gånger kräver företagen att vi har gått igenom denna typ av utbildning innan vi använder deras produkt.

Mats Cronqvist är orolig att man nu ska införa för mycket regler och byråkrati.
– Säger vi ja till att vara med i en studie, en test eller kanske en utvärdering av ett nytt material, så måste vi vara tillgängliga och medverka aktivt. Vi representerar ju inte bara oss själva utan även Universitetssjukhuset i Lund.

– Det händer inte sällan att vi blir kallade med kort varsel till möten utomlands. Det kan vara många forskningscentra inblandade och då går det inte att vi för varje möte eller resa ska vara tvungna att först få ett godkännande från någon högt upp i sjukhushierarkin. Det är dessutom ofrånkomligt att vi i sådana sammanhang ibland måste låta företagen stå för dessa resekostnader, säger Mats Cronqvist.

Han betonar att för patienternas bästa måste sjukvården hela tiden fylla på verktygslådan så att man använder nya och bra material och moderna verktyg.

Mats Cronqvist tror tyvärr att landstingen inte kommer att klara av att bekosta all fortbildning.
– Sverige är litet och vi har inte de pengar som krävs. De medicinska framstegen går för fort och kraven på att vi håller oss ajour, inte minst från politiker i sjukvårdsorganisationen, minskar inte.

Många betonar idag att sjukvården måste bli effektivare och använda billigare och bättre produkter. Om företagen då söker sig till sjukvården, till doktorer eller annan sjukvårdspersonal som en genväg för att förbättra sina produkter så är väl det bra, menar Mats Cronqvist.
– Det är kanske precis det som krävs för att patienterna ska få bättre och billigare produkter.

När det gäller debatten om representanter för läkemedelsindustrin ska tillåtas att besöka läkare på arbetsplatsen beskriver Mats Cronqvist hur det kan gå till på ett universitetssjukhus – en beskrivning som kanske får vissa att höja på ögonbrynen:
– Vi har valt att hålla vår enhet öppen för alla representanter från olika företag. Vi sitter inne med mycket kunskap som företagen inte har eller som dom har svårt att enkelt tillskansa sig.

– Representanter från företagen, får under ordnade former komma hit, de får auskultera och de får titta på hur deras produkter används. De får lyssna på oss doktorer och personal. Vi berättar vad vi tycker är bra och dåligt och vi berättar också varför vi använder olika material i olika sammanhang.

– Vi tar också emot produkter för testning och vi fyller i formulär där vi säger vad vi tycker om produkterna. Detta gör vi utan att ta någon som helst betalning. Samtidigt har representanterna möjlighet att uppgradera oss i sin nya produktutveckling och ge oss information om erfarenheter utvunna vid andra centra i världen. Detta sker regelbundet, säger Mats Cronqvist.

– Det enda vi kräver i gengäld är att om företagen kommer till sjukhuset och ställer frågor och får svar, så vill vi ha någon form av feedback. Vi vill ha en dialog och veta vad de tycker om det vi säger.

– Det gör vi ofta helt gratis. Skulle vi, likt konsulter och många andra yrkesgrupper, ta fullt betalt för vår kunskap och den tid vi ägnar våra olika läkemedels- och materialrepresentanter hade sjukvården kunnat tjäna mycket pengar, menar Mats Cronqvist.

Men det som oroar Mats Cronqvist mest inför framtiden är att de nya etiska reglerna ska bli alltför detaljerade.
– Då tror jag att många av oss kommer att bli villrådiga.
Mats Cronqvist tycker att det är tråkigt att läkemedelsindustrin svartmålas.

– Det ska finnas en distans mellan läkemedelsindustrin och sjukvården, men man ska inte klippa av banden, vilket man tenderar att göra i den pågående debatten. Det är nödvändigt med en dialog.

– Vi inom interventionell neuroradiologi är småaktörer inom den medicinska forskningen och produktutvecklingen, men jag tror att jag med mitt inlägg talar för större delen av läkarkåren och dess verksamhet, säger Mats Cronqvist.

– Därför blev jag illa berörd när en representant från Region Skånes gick ut i massmedia och talade kränkande om läkarnas och läkemedelsindustrins samarbete i muttermer, speciellt med tanke på att man i regionen har tänkt sig att bygga upp ett Medicon Valley tillsammans med Köpenhamn, baserat på just samverkan mellan industri, sjukvård och universitet.

Mats Cronqvist avslutar med att han tycker att det är synd att inte fler läkare mer aktivt går ut i media och för fram det goda som sker i det gemensamma forsknings- och utvecklingsarbetet.

Fotnot: • Mats Cronqvist började bygga upp verksamheten i Lund 1994 tillsammans med professor Jacques Moret från Paris, som idag är den kanske mest framstående specialisten inom området.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-02

Coronakrisen – krönikor reportage och längre intervjuer / Debatt: Vad kan svensk sjukvård lära sig av Australien? / Porträttet: Läkaren Andreas Fransson gör vad han kan för en bättre värld / Krönika: Är hälsa- och sjukvårdssystem komplexa? Jo jag tackar jag! / Debatt: Metoder för att mäta biologisk utveckling kan aldrig användas för att avgöra kronologisk ålder / Vinnarna i visions- och värdegrundstävlingen

Prenumerera