Nyhet

”Tilltagande ytlighet i sjukvårdsstyret ett hot mot patienternas säkerhet”

”Budget i balans” är sjukvårdsledningens primära målsättning inser läkare, men vägrar acceptera att det ekonomiska resultatet prioriteras högre än den medicinska kvalitén.

Ekonomins överordnade ställning driver sjukvården mot ett alltmer industriellt synsätt. Det humanistiska perspektivet tonas ner gentemot ett merkantilistiskt. Den medicinska verksamheten döps om till produktion och bilindustrin får stå som mall för logistiken. Måhända blir sjukvårdens komplexitet lättare att förstå om man lånar begrepp från verkstadsgolvet men effekterna av ett paradigmskifte, från naturvetenskap och humanism mot ekonomi, för med sig andra omkostnader i längden.

Hälsa uppfattas som en rättighet

Att se på sjukvården som en industriell process istället för en humanistisk, får människor att betrakta hälsa som en rättighet och sjukvård som en kombination av processer för att läka ut sjukdom eller förhindra att den märks. De som anser sig behöva, söker sjukvård för en åtgärd eller en procedur och betraktar läkarna som tekniska problemlösare i processen. De som inte blir återställda, uppfattar sig som otillräckligt eller t.o.m. felaktigt reparerade. Syndabockstänkandet frodas.

Patientsäkerhet är viktigt och efter att Astrid Lindgrens barnsjukhus avvikelserutiner funnit fall av felmedicinering, har detta kommit att prägla säkerhetsdebatten.
Ordinations- och utdelningsfel kan idag relativt enkelt upptäckas tack vare utförlig dokumentation. Fel i teknisk apparatur kan också identifieras i avvikelsehanteringen och därmed räknas och åtgärdas.

Dessa typer av fel verkar därför vanliga men den stora mängden fel i sjukvården utgörs av tankefel och kognitiva felbedömningar vilka är betydligt svårare att mäta och komma till rätta med.

How Doctors Think? heter en bok av en amerikansk läkare Jerome Groopman (Houghton Mifflin Co). Den är skriven främst för jurister som vill förstå hur läkare gör sina bedömningar men också för läkare som är nyfikna på hur de själva tänker.

Läkares beslut styrs av känslor

Folk i allmänhet tror att läkares medicinska beslut är grundade på objektivt, rationellt tänkande, fritt från emotionell påverkan.

Tvärtom, anser Groopman och kallar medicinska bedömningar ”flesh-and-blood decision-making” för att de i hög grad präglas av vad läkaren känner och upplever i mötet med patienten. Han förklarar vidare att läkare tänker i form av diagnoser. Läkare gör bedömningar på basen av hypoteser om diagnoser.

Ett exempel ur min värld är när en ortoped möter en patient med öm och het skuldra och bedömer att patienten har en kalkaxel. Sen styrs läkarens tanke av diagnosen och den fortsatta processen går in för att värdera i vilken utsträckning ”Kalkaxeln” har besvär av sin kalkaxel, snarare än att fundera på vad den alternativa diagnosen kunde vara.

Det finns en lockelse i att förenkla problemställningar för att lättare förstå och därför är det lätt att bortse från motsägelsefulla faktum och fastna för fel diagnos, skriver Groopman.

Människans kognitiva tänkande är sårbart. Stress, oro, störningar, låg motivation och låsningar får läkare att vilja ta genvägar och därmed göra fel och han refererar till att uppskattningsvis femton procent av satta diagnoser är fel.

Det behövs tid i patient-läkarmötet

Medicinsk vård är ett samspel mellan patient, läkare och övrig personal. Kompetens och förmåga att kommunicera denna kompetens, är läkarprofessionens bidrag i samspelet.

Att arbeta under tidspress ökar såväl risken att göra kognitiva fel, som risken att kommunicera på ett otillräckligt eller felaktigt sätt. Det tar tid för att patient och läkare tillsammans ska finna det rätta alternativet för en ändamålsenlig och säker vård.

För att åstadkomma den bästa, säkraste och mest effektiva sjukvården krävs därför reserverad tid för patient – läkarmötet och för läkares behov av eftertanke, ensam och i grupp.

Läkare lätta att få med, med rätt argument

Det är en myt att läkare är svåra att leda. Läkarna är i själva verket en analytiskt, kritiskt tänkande kår som lätt går att ”få med på banan” om man presenterar de rätta argumenten och utövar ett insiktsfullt ledarskap.

Läkare bör förvisso lära sig av andra professioners sätt att tänka för att kunna effektivisera och förbättra sjukvården men för att göra svensk sjukvård säkrare, krävs det att läkare låter sig utbildas och tränas i chef- och ledarskap. Läkare är oumbärliga för att leda sjukvårdens medicinska processer bland annat för att läkare vet hur läkare tänker.

PS. Ekonomisk press, tilltagande ytlighet och en alltmer förhärskande konformitetskultur i det svenska sjukvårdsstyret, utgör ett hot mot såväl läkares autonomi, som patienters ställning och säkerhet.
Idag händer det att läkare av besparingsskäl, tvingas ta ansvar utanför sitt kunskapsområde. Farorna i detta diskuteras inte tillräckligt anser Sjukhusläkarföreningen som skrivit en motion till Läkarförbundets fullmäktige den 3-4 december om att ”läkare inte skall kunna tvingas att arbeta utanför sin kompetens”.

Marie Wedin, ordförande i Sjukhusläkarföreningen

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-06

Tema: Ledarskap / ”Att bli verksamhetschef var som att kliva in i en snöstorm” / Forskare: Detta gör en ledare bra / Hälso- och sjukvårdsdirektören som kom utifrån och fick lämna efter bara åtta månader / Så arbetar Läkarförbundet för att läkare ska kunna bli chefer / Politikernas våra drömmar: Visioner och värdegrunder / Så gick Västerbotten från ”världsbäst” till ”från fjäll till kust / November 2019 blev en svart månad för den svenska landstingssjukvården

Prenumerera