Nyhetsarkiv

”Systemet med kliniska prövningar är i gungning”

År 2005 slogs ett dystert bottenrekord då endast 391 kliniska prövningar gjordes i Sverige, vilket är det lägsta antalet i modern tid.

Ett oroande faktum var också att de osponsrade prövningarna endast var 91 stycken. Även det ett rekordlågt antal.

Sjukhusläkaren har talat med företrädare för den forskande läkemedelsindustrin som inte är förvånade över statistiken.

– Vi har märkt ett allmänt sänkt intresse för klinisk forskningsverksamhet under senare, säger Göran Karlsson, medicinsk direktör på GlaxoSmithKline (GSK). Det har definitivt blivit svårare för kliniska forskare att få pengar.
Göran Karlsson tycker inte att det gått så långt så att den kliniska prövningsverksamheten är hotad, men den är definitivt i gungning menar han.

– Bakom nedgången ligger minskade anslag till klinisk forskning, men också en allt större koncentration på ren produktion inom den svenska sjukvården och att meritvärdet på forskning är för lågt i dag i Sverige, menar Göran Karlsson.

– Ibland har jag till och med fått känslan när jag talat med verksamhetschefer på landstorten att forskning har ett negativt meritvärde, något som mest inkräktar på produktionen.

Göran Karlsson vill dock påpeka att den kliniska forskningen har en traditionellt stark ställning i Sverige.
– Vi har fortfarande många kliniskt internationellt erkända experter. Vi har det förhållandevis bra internationellt sett när det gäller att rekrytera patienter till kliniska prövningar.
Vi har goda IT-baserade system. Vi har kompetent personal och duktiga forskningssjuksköterskor, det ska vi inte glömma, men samtidigt måste vi förstå att konkurrensen från utlandet hårdnat och att våra historiska fördelar håller på att urholkas i takt med att forskningen blir mer internationell.

– Vi är idag inte på något sätt ensamma om god kvalitet. När vi tittar globalt inom mitt företag så är det väldigt marginella skillnader mellan exempelvis östra, södra och norra Europa numera, säger Göran Karlsson.

– Det blir allt tuffare för oss att motivera varför våra stora organisationer ska förlägga forskningsprojekt i Sverige. Vi måste komma ihåg att vi är en ynka liten del av världens befolkning och bara har 0,7 procent av världsmarknaden för läkemedel.

Göran Karlsson har sett nya oroande tecken dyka upp under senare år.
– När vi väl fått igång våra studier så följs inte avtalet alltid. Vi betalar men kliniken avsätter inte tillräckligt med resurser för att se till att få in patienterna i prövningarna och få jobbet gjort på rätt sätt och inom rätt tid, vilket är det sätt som vi mäts på. Det innebär att vi får svårare att argumentera för att vi ska få nästa prövning till Sverige.

Göran Karlsson säger sig också ha märkt en ny tendens under ytan inom sjukvården som säger. ”Vi kan nog klå industrin på lite till”.
– Det är långt ifrån vanligt, men det förekommer oftare än för några år sedan och det är något vi reagerar mycket starkt emot, eftersom vår koncernledning pressar oss mer och mer att att hålla ner kostnaderna.

– Inom GSK finns idag ett begrepp som kallas ”value driven allocation”. Det betyder i korthet att den som gör jobbet billigast är snubblande nära att få projektet. Det är inte genomfört konsekvent, vi kan fortfarande argumentera, men möjligheterna är mindre idag. Det måste sjukvården förstå.

Niklas Prager, VD för Pfizer i Sverige, håller med Göran Karlsson att de ekonomiska förutsättningarna blivit tuffare. Han menar att det idag överhuvudtaget inte finns några ekonomiska motiv att lägga en klinisk prövning i Sverige.
– Vi måste visa att om studien läggs i Sverige så finns det också en vilja att använda läkemedlet i större utsträckning i den kliniska vardagen om resultaten av prövningen är goda.

Niklas Prager poängterar vikten av att finnas med internationellt.
– En avgörande faktor för att få kliniska studier till Sverige är deltagande i internationella ”advisory boards”. Begränsar vi möjligheterna för våra svenska läkare och experter att delta i de här centrala beslutsprocesserna med krångliga byråkratiska regler så kommer vi garanterat att begränsa den kliniska forskningen i Sverige. Det gäller mest den industrifinansierade forskningen, men den hänger ju ihop med den akademiska så all klinisk forskning kommer att påverkas negativt.

Landstingen satsar allt mer på forskningscentra. Kan inte det vara en bra lösning för den kliniska forskningens problem?

Richard Bergström, VD för Läkemedelsindustriföreningen:
– Det är jättebra med forskningscentra, men de räcker inte. De är komplement. Det går inte att ersätta den patientnära kliniska forskningen med specialbyggnader och kontor där man med farmliknande metoder kör igenom en viss mängd patienter.

Hela poängen med bra klinisk forskning är att den sker ute i vårdens vardag med deltagande av läkare som förstår de kliniska frågeställningarna.

Industrin måste alltid ha möjlighet till direktkontakt med rätt läkare. Det är då det blir bäst resultat.
 

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera