Nyhet

”Systemet är bra: Om vi träffar patienterna är det risk för jäv, för då kan vi börja att tycka synd om dem”

Två dagar i veckan arbetar hon som konsult åt Försäkringskassan i Landstinget Dalarna.
– Det är ett oerhört intressant uppdrag att vara försäkringsläkare. Man får inblick i människors liv och ta del av deras levnadsvillkor. Den stora utmaningen i jobbet är att kunna göra en rättvis och enhetlig bedömning av de underlag som vi får av den behandlande läkaren, säger Elisabet Fagerholm.

Det råder en stor okunskap bland allmänheten och många missförstånd sprids i media, menar hon, om vilken roll försäkringsläkaren egentligen har.
– Det största missförståndet bland gemene man är att man tror att vi som försäkringsläkare bedömer patienten. Vi är utbildade att göra försäkringsmedicinska bedömningar utifrån det intyg vi får från den behandlande läkaren. Vi ska alltså ta ställning till om den sjukdom som beskrivs i intyget ger funktions- och aktivitetsbegränsningar som påverkar möjligheten att arbeta, säger Elisabet Fagerholm.

Många sjukskrivna som nekas ersättning förvånas över att de inte har rätt att träffa försäkringsläkaren inför beslutet. Enligt Elisabet Fagerholm är det ett bra tillvägagångssätt. Försäkringsläkaren ska inte träffa patienten.
– Min uppgift är att ta ett steg tillbaka. Det är en fråga om rättsäkerhet. Skulle jag träffa patienten finns det en risk för jäv, det vill säga att jag börjar tycka synd om patienten och förlorar min objektivitet.

Patienten kan ha det tufft och leva under hårda livsvillkor. Ur ett mänskligt perspektiv kan det vara förståeligt att man behöver komma ifrån arbetet under en tid, men ur ett försäkringsmedicinskt perspektiv är det inte alls säkert att det som beskrivs i underlaget går att jämföra med sjukdom, säger Elisabet Fagerholm.

Det finns många exempel i media, menar hon, som felaktigt beskriver sjukförsäkringen som en livlina i livets svårigheter.
– Men de fall man beskriver behöver nödvändigtvis inte handla om sjukdom som ger rätt till sjukpenning eller sjukersättning. Ta till exempel föräldrar till cancersjuka barn som nekats långa sjukskrivningar, i media får man lätt bilden av att dessa föräldrar behandlas synnerligen inhumant av oss försäkringsläkare, men många av dessa ärenden faller utanför sjukförsäkringssystemet. Istället kan vi hänvisa till en annan försäkring som ger rätt till exempelvis utökad föräldrapeng, säger Elisabet Fagerholm.
Hon refererar till en undersökning som gjorts vid Centrum för klinisk forskning i Dalarna. Den visar att åtta av tio personer som vill bli sjukskrivna blir det, trots att läkaren inte tycker att det behövs.

Studien omfattar samtliga patientbesök under två veckor som gjordes 2007 hos 63 läkare där sjukskrivning diskuterades. Av totalt 335 sjukskrivningar blev samtliga patienter utom vart tionde fall, sjukskrivna. Även i de fall då läkaren inte rekommenderade sjukskrivning, eller när läkaren bedömde att sjukskrivning var skadligt för patienten, blev resultatet sjukskrivning. Endast två av tio sådana fall nekades läkarintyg.

– Studien visar klart att läkare sjukskriver mot sin vilja. Det ger en bra bild av vilka svårigheter vi ställs inför, och att det inte bara handlar om inkompetenta försäkringsläkare. Även behandlande läkare behöver större kunskap och ta ett större ansvar i försäkringsmedicinska frågor, säger Elisabet Fagerholm.

Hon är öppen för att försäkringsläkare ska kunna utkrävas ansvar, däremot tycker hon inte att det är rimligt att man som försäkringsläkare ska kunna bli anmäld till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, eller granskad av Socialstyrelsen.
– Vi träffar ju inte patienterna, så det faller på sin orimlighet. Däremot är det alldeles självklart att våra bedömningar ska kunna bli granskade. Men jag är egentligen för dåligt insatt i vilka möjligheter som finns att ställa oss till svars, säger Elisabet Fagerholm.

Vad den nya reformen inom Försäkringskassan som säger att försäkringsläkarna numera ska kallas försäkringsmedicinska rådgivare i praktiken innebär, vet inte Elisabet Fagerholm.
– Det låter ganska likt det vi gjort hittills. Det som jag upplever som en positiv sak är att vi nu ska börja samverka över större områden. Det innebär ett slags nätverksbygge över specialitetsgränserna. Förhoppningen är att vi kan få ett bredare stöd av kollegorna och en mer likartad bedömning.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-04

Tema: Intensivvård / De riskfyllda flyttarna har mer än fördubblats på tio år / Studie visar: Ökad risk att dö efter förflyttning på grund av resursbrist / Intensivvårdsregistrets ordförande efterlyser fler intermediärvårdsplatser / Läkare på Huddinge: Vi behöver dubbelt så många IVA-platser / Flytten av patienter ska minskas drastiskt - men problemen kvarstår / Pressat läge på Sveriges största intensivvårdsenhet / Sjukhusläkaren har pejlat läget från norr till syd

Prenumerera