”Skattehöjning på 25 öre betalar hela pensionsskulden”
De stora kostnaderna för landstingen är inte pensionerna. Det är verksamheten, konstaterar Stefan Ackerby, SKL:s biträdande chefekonom.
Men den stora stridsfrågan bland landstingens ekonomer var under 1990-talet hur pensionsskulden skulle redovisas: Som en utgift när den betalas ut eller som en skuld under tiden den tjänas in.
Många kommuner och landsting gick en period över till en redovisning där man tog upp pensionsskulden och bokförde kostnaden när den tjänades in. Men när pensionsskulden ligger på balansräkningen som en skuld påverkar varje liten förändring årets resultat och det kan vara svårt att jobba långsiktigt.
– Förenklat kan man säga att sjukvården kunde tvingas lägga ned ett par kliniker därför att man gjort en ny pensionsskuldberäkning. Man tvingades spara för att uppfylla balanskravet, det blev orimligt, säger Stefan Ackerby.
Det hela landade i en kompromiss, en blandmodell som en majoritet av landstingen nu håller sig till. Man redovisar pensionsskulden före 1998 som en ansvarsförbindelse och bokför den som en kostnad när den betalas ut på det gamla viset. Medan efter 1998 bokförs den kommande pensionsutbetalningen som en skuld.
– Det handlar om olika synsätt bland ekonomer, säger Stefan Ackerby.
Men det finns undantag, Östergötland, Jönköping och Skåne använder sig av en fullfonderingsmodell där hela skulden redovisas.
