”Region Hallands ledning bör överväga att byta ut sjukhuschefen”
– Det är ytterst allvarligt när ledningen för ett sjukhus väljer att varsla en facklig företrädare som dessutom är huvudskyddsombud. De skäl som framfördes till den fackliga organisationen i förhandlingarna hänger samman med just dessa roller, vilket innebär att det helt saknades legal grund för ett avsked, säger Lars Nevander.
Själv är han övertygad om att sjukhusledningen med sitt agerande ville tysta en stark facklig företrädare och debattör, som gett publicitet åt missförhållanden i både lokalpress och i tidningen Sjukhusläkaren.
– Thomas har all rätt att uttala sig i pressen. Jag tror att just detta var arbetsgivarens verkliga skäl till varslet.
Arbetsgivaren kan vägra följa AD:s dom
Lars Nevander tror att arbetsgivaren varit väl medveten om den rättsliga processen kring ett avsked, och om risken för Region Halland att förlora en process i Arbetsdomstolen.
– Men även om Läkarförbundet drivit processen till AD och vunnit hade det ändå inte inneburit att Thomas fått tillbaka jobbet. Arbetsgivaren kan vägra att följa en AD-dom och istället ta ett skadestånd, och det tror jag att Region Halland var medvetet om.
– Det är ett arbetsgivarövergrepp mot fackliga principer och mot den fackliga organisationen som ingen seriös arbetsgivare bör syssla med.
Region Hallands agerande kan inte få stå oemotsagt, anser Lars Nevander och han kräver att åtgärder vidtas mot sjukhuschefen Anders Dybjer.
Chefer som begår övergrepp ska inte få sitta kvar
– Chefer som begår övergrepp mot fackliga principer ska inte finnas i sjukvården. Ytterst bär politikerna ansvaret. Om sjukhuschefen genomfört varslet utan att det var förankrat i regionens politiska ledning bör han bytas ut. Om varslet var politiskt sanktionerat eller till och med initierat av politikerna bör avgångskravet riktas mot dem.
Lars Nevander tycker att det är bra att Läkarförbundets ordförande Marie Wedin uttalat skarp kritik mot sjukhusledningen.
– Men om inte ledningssituationen i Varberg förbättras och om man inte vidtar åtgärder mot de missförhållanden Thomas påpekade kan det också finnas skäl för den lokala fackliga organisationen att lämna samverkanssystemet.
Arbetsrättsexperten Kurt Junesjö intervjuades i Läkartidningen om Zillingfallet och sa då att en uppgörelse är det sämsta man kan göra som facklig organisation om det inte finns saklig grund för ett avsked. Hur ser du på det?
– Det finns två perspektiv på det som skedde. För individen Thomas är säkert uppgörelsen det minst dåliga, men för den fackliga verksamheten i Sverige hade en process i AD varit bättre. Jag tror också att det har funnits en uppfattning bland våra medlemmar om att den som blivit avskedad får tillbaka jobbet om AD dömer till ens fördel. Men arbetsgivarens möjligheter att köpa ut en person genom skadestånd är en svaghet i det arbetsrättsliga systemet.
Varslet mot Thomas Zilling är ett hot mot patientsäkerheten, menar Lars Nevander:
– Det visar att man kan skjuta på budbäraren, och det ligger inte i patienternas intressen. Man lägger locket på utan att det finns tillräckligt starka motåtgärder för att skydda yttrande- och meddelarfriheten.
Finns det en risk för att andra fackliga företrädare blir rädda och mer försiktiga i sitt agerande?
– Ja risken finns, men risken motverkas om medlemmarna och Läkarförbundet verkar i motsatt riktning. Vi behöver mer civilkurage, inte mindre. Och det är viktigt att visa uppskattning för fackligt förtroendevaldas arbete och ge dem stöd. Det finns inga garantier för att det som Thomas Zilling utsatts för aldrig sker igen, men samtidigt vill få landsting och regioner få en stor del av läkarkåren mot sig. De flesta arbetsgivare är klokare än så.
– Jag har arbetat fackligt i 30 år och aldrig sett någon annan arbetsgivare agera så här. Jag tror att många läkare är tveksamma till att ta anställning i Halland efter det som skett.
Slutligen vill Lars Nevander åter betona att det är just Thomas Zillings roll som debattör och fackligt förtroendevald som satte igång arbetsgivarens process.
– Många lever med uppfattningen att man bara kan bli avskedad om man gör något som är närmast oetiskt eller brottsligt. Men Thomas har inte gjort något sådant, däremot är han en stark facklig representant och möjligen kontroversiell debattör, som värnar yttrande- och meddelarfrihet.
Också insatt. Mera anmärkningsvärt är nog att den personen som ofta själv framställer sig som ett offer när ofördelakiga saker kommer fram i pressen, utan det minsta hänsyn till de riktiga offrens öden. Också anmärkningsvärt är att obekväma kollegor nackas en efter en med ett carte blanche utställt av hälso- och sjukvärdsnämnden och/eller lansdstingsledningen.
Vi har nog fått nog av att riktiga offer (som Ziller) villfars i pressen medan de riktigs förövarna spelar martryr som ”pseudoffer”, mycket lättvingigt offrandes andras verkliga karriärer. Dessam människor har gått över gränsen och har således förbrukat förtoendet och bör tas bort från verksamheten.
.
Förstår inte att Zilling alltid framställs som ett oskyldigt offer. Det finns givetvis ett mycket tungt skäl till att arbtsgivaren till varje pris vill bli av med honom. Arbetssättet om man inte får som man vill är att gå till media eller själv skapa en ensidig mediabild om ”sanningen” som gjordes i samband med den presskampanj som fick den gamla sjukhusledningen att avgå. Och när nu den nya ledningen inte behagar grävs det fram nya ”sanningar” om medlemmar i den nya ledningen vilket gör att dessa inte orkar med den orättfärdiga pressen o avgår.
Hur skall man som ledningen på ett förtroendefullt sätt kunna samarbeta med sjukhusets högste fackliga företrädare när man vet att så fort det inte passar riskerar man få en mediakampanj emot sig?
För arbetsmiljön och säkerhetsmedvetandet på Varbergs Sjukhus är bättre än på många andra sjukhus i Västsverige. Hur kan man försvara att läkare under jour ej behagar infinna sig när en patient behöver hjälp respektive inte infinner sig på operation fast en sövd patient väntar?
Hur detta kan vara en ok kultur är frågor som kolleger på närliggande sjukhus ställer.
Det har i alla tider funnits de som är rädda för det fria ordet, men som tur var hör Sverige enligt Worldwide Press Freedom Index 2007 till ett av de länder med mest tryckfrihet i världen.
Läs gärna artikel 19 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna eller artikel 10 i Europakonventionen.