Nyhetsarkiv

”Pensionssystemet är inte anpassat för dagens rörliga värld”

Nils Bacos, ekonom, pensionsexpert och författare till boken ”Maximera din pension, planera pensionsuttagen rätt”, skulle vilja göra om hela det förmånsbestämda pensionssystemet och ge individen makten över pengarna.
KAP-KL som är det förmånsbestämda tjänstepensionssystemet för kommunalt och landstingsanställda, är inte uppbyggt och anpassat för en flexibel arbetsmarknad, menar han.

– Systemet är bra för vissa, men mindre bra för många andra. De som vill trappa ner mot ålderns höst, arbeta hos flera arbetsgivare, starta eget, eller är unga, är förlorare. Vinnare är de som gör sen karriär och håller sig till en arbetsgivare.

Dagens förmånsbestämda tjänstepensionssystem, idag kallat KAP-KL, skapades på 1950-1960-talen. Huvudregeln är att din pensions storlek beräknas på fem av dina sista bästa år* innan du går i pension.

Nils Bacos (bilden) menar att på 1950-60-talen var det ett enkelt och robust system.

– Det fanns ingen rörlighet på arbetsmarknaden. Läkarna hade som många andra en trappa där de efter ett antal tjänsteår fick lönehöjning. Var du statligt anställd var du det livet ut. Var du kommunalt anställd så gick du inte till industrin. Det fanns i stort sett ingen som gick över från ett kollektiv-avtalat tjänstepensionssystem till ett annat. I en sådan värld var systemet bra, men idag ser världen helt annorlunda ut, menar han.

Därför skulle Nils Bacos vilja skrota dagens tjänstepensionssystem och bygga upp ett nytt.

– I min värld är pension uppskjuten lön. Det är pengar som jag avstått i löneförhandlingar. Pengar som jag tjänat in, som ”sparats” till min pension.

Nils Bacos menar att man ska ställa frågorna: Vems är pengarna och vem är de till för?

– Jag har väldigt svårt att förstå varför inte jag som individ ska ha beslutanderätten över mina pensionspengar. Varför göra begränsningar som är strängare än skattelagstiftningen? Varför göra begränsningar i kollektivavtal?

”Det borde vara mitt beslut när jag vill sluta”

– Om jag vill sluta tidigt borde jag väl ha möjlighet att göra det. Om jag vill sluta sent borde jag kunna skjuta upp min tjänstepension. Om jag vill ta ut pensionen under en lång eller kort period är det väl också något som jag som individ borde ha makten över. Om det är mina pengar borde jag väl även kunna bestämma att jag vill ta ut en mindre summa månatligen mot att pengarna går till mina anhöriga om jag dör.

I Nils Bacos drömscenario är besparingarna öronmärkta åt individerna som får med sig pengarna, som en ”pensionspeng”, när man byter jobb.

– Det kanske också borde vara så att man själv får variera sin pensionsavsättning. När man är ung AT-läkare och bildar familj betalar man en lägre pensionspremie och får högre lön och betalar istället en högre premie senare i livet.
Nils Bacos kan tänka sig en lång rad varianter, men menar att så länge arbetsmarknadens parter har allt makt bromsas nytänkande.

– De har väldigt liten tilltro till individens förmåga att fatta egna beslut. I dagens KAP-KL hade det, till exempel, varit ganska enkelt att göra ett tillägg i avtalet och komma överens om att de unga, som vill, får gå över till ett premiebaserat system.

”Låt individen bestämma”

Nils Bacos säger att han naturligtvis inte menar att han vill frånta fack och arbetsgivare makten att förhandla fram storleken på premien, men att vad man sedan gör med premien och hur den varieras borde individen själv få bestämma.
– Det är ju ett nollsummespel.

Nils Bacos säger att KAP-KL och alla tjänstepensionssystem, oavsett om vi vill eller inte, kommer att tvingas gå igenom många förändringar i framtiden på grund av att den ekonomiska verkligheten förändras och att svenskarna blir allt äldre.

– Vi lever i en global och turbulent värld där det inte går att springa ifrån den ekonomiska verkligheten. Men det som bekymrar mig mest är att det till syvende och sist hänger på kommunernas och landstingens kassa och deras förmåga att betala ut pensioner.

Tror du inte att staten kommer att gå in som garant för pensionerna om det skulle behövas. Staten har ju sanktionerat systemen?
– Det kan staten aldrig göra. Det gjorde den grekiska staten, se vad som händer där nu.

”Förlorade halva pensionen över en natt”

Nils Bacos säger att historien visat att när pengarna inte räcker till så är det lättare att göra neddragningar i pensionssystem än lönesystem.

– Sänkta löner märks med en gång, men när man försämrar pensioner så lägger man in en broms långt i framtiden. Pensionspengarna är anonyma och ägarlösa och inte öronmärkta. De beslutade försämringarna inträffar först många, många år senare för de flesta, så effekterna märks först när du går i pension.

Så skedde i ATP, säger Nils Bacos och ger ytterligare ett exempel på hur pensionerna för inte så länge sedan försämrades för en stor grupp anställda i Sverige över en natt.

– Hur glada tror du tjänstemännen var inom ITP-systemet när man i en förhandling övergick från prisbasbelopp till inkomstbasbelopp? I ett klubbslag förlorade vissa halva sin pension!

Nils Bacos jämför med förhållandena för läkarkåren.

– Tänk dig att läkarkåren skulle få förmånsbestämd tjänstepension på all inkomst över 7,5 prisbasbelopp istället för 7,5 inkomstbasbelopp. I år är prisbasbeloppet 42.800 kr och inkomstbasbeloppet 52.100 kr. Skulle man få förmånsbestämd tjänstepension på all inkomst över 321.000 kr om året istället för som nu 390.000 kr om året skulle skillnaden blir 70.000 kr. Cirka 60 procent av den summan innebär 4.000 kr mer i månaden livet ut.

Falsk trygghet

Nils Bacos säger att han är lite skrämd, och tycker att fler borde vara det, över den monopolsituation som arbetsmarknadens parter skaffat sig, som enligt honom lett fram till en falsk trygghet för individen.

– Tryggheten fungerar när du har en anställning och är inne i systemet, men kommer du ur systemet ligger du illa till. Hur många av oss över 50 år har 100 procents hälsa? Försök teckna en pensionsförsäkring om du inte är 100 procent frisk.

Nils Bacos tar ITP-marknaden som exempel på hur monopolsituationen oroar honom.

– Där har arbetsmarknadens parter genom sin monopolställning kunnat styra pengarna till de bolag de äger, vilket lett till en snedvriden konkurrens och till att det inte finns några alternativ för de som hamnar utanför systemet. I dag finns till exempel inga produkter som tar gapet mellan jobben. Monopolet gör att det inte blir någon produktutveckling.
Han ifrågasätter också pensionsbolagens maktställning på aktiemarknaden.

– Är det verkligen arbetsgivarnas och fackens sak att ha makt i olika bolag?

De yngre är förlorare

2011 förvaltade Alecta och AMF, ägda av arbetsmarknadens parter, nästan 900 miljarder kr. (Alecta cirka 500 miljarder kr och AMF, enligt årsredovisningen, 377 miljarder kr) och KPA, som ägs till 60 procent av Folksam och 40 procent av SKL, förvaltade cirka 75 miljarder kr.

– Så det finns starka intressen som vill bevara rådande förhållanden, säger Nils Bacos, som menar att det tyvärr är de yngre, som ska bära framtiden, som är de stora förlorarna.

– I förmånsbaserade system, med kollektiva förhandlingar, är det de äldre som har den politiska och fackliga makten och som sitter vid förhandlingsbordet som vinner. Historien har visat att de som har makt över besluten alltid gynnar sig själva. Alla talar för sin sjuka mor.

Nils Bacos säger att under de 30 år som han arbetat med pensioner har samtliga förändringar, sedan ATP-systemet ändrades, gjorts till det sämre och att det är de unga som fått bära kostnadsbördan, de som vid beslutstillfället inte var beslutsföra.

Osäkerheten ett problem

Från kommuner och landsting finns trots det egna ägarintresset ett intresse att förändra det förmånsbestämda tjänstepensionssystemet, eftersom det är omöjligt att prognosticera kostnaderna.

Nils Bacos säger att han förstår att det är många som vill bevara det förmånsbaserade systemet.

– Som anställd vet du vad du får och behöver inte bekymra dig.

Nils Bacos menar att det inte är en självklarhet att ett förmånsbaserat system är mer gynnsamt för läkarkåren.

– Den ekonomiska osäkerheten om vad det kostar arbetsgivaren kommer alltid att vara ett bekymmer i förhandlingarna, vilket leder till att läkarna på sikt får svårt att få igenom sina lönekrav.

”KAP-KL otroligt komplicerat”

Nils Bacos tycker att KAP-KL blivit ett otroligt komplicerat system idag.

– Det är ett gigantiskt detektivarbete i kommuner och landsting att lägga ut pensionerna. Det är inte som gemene man tror att de ligger inmatade i ett datasystem och är klappade och klara att köra ut. Försök att få ut något snabbt från KPA. Det tar oerhört lång tid.

Nils Bacos säger att han inte är förvånad att Sjukhusläkaren blivit kontaktad av pensionerade läkare som undrar om de verkligen får ut all intjänad pension.

– Det finns gamla klausuler från förändringar där den anställde själv ska åberopa sin pension på förmåner intjänade hos andra arbetsgivare, men det har ju inte den anställde en aning om. Ska man själv åberopa gammal samordning så är så klart risken stor att man missar pension.

* Så här ser huvudregeln ut för att beräkna din förmånsbestämda pension:
Det är de sista nio åren, innan du går i pension, som avgör hur stor din pension blir. De två sista åren av de nio tas alltid bort, därefter beräknas din pension på medellönen på de fem bästa åren av de sju som återstår.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera