Nyhetsarkiv

”Nu känner jag mig inte frustrerad och ensam längre, utan bara frustrerad”

Under flera år har vi ju märkt frånvaron av läkare på chefspositioner och svårigheten att rekrytera och behålla psykiatriker i öppen- och slutenvård, men på sista tiden har det dykt upp andra problem på närmare håll.

Det är nu inte ovanligt att läkaren blir mästrad och överkörd av sjuksköterskor, men inte av erfarna psyksyrror, utan av unga helt nyutexaminerade syrror utan VUB i psykiatri och utan någon som helst vårderfarenhet.

Dom är ”experter på omvårdnad”, viftar med sin bibel V.I.P.S-boken, ställer sina ”omvårdnadsdiagnoser” och genomför sina omvårdnadsåtgärder, ibland helt utan läkarförankring eller diskussion i personalgruppen.
Ibland tjatar dom till sig förankring av en trött stressad läkare.

Själv har jag jobbat med V.I.P.S i ca 10 år. Jag har hela tiden tyckt att det är uselt. Ingen av alla syrror jag jobbat med har kunnat använda det vettigt inom psyk. Ingen har ens kunnat förklara termen omvårdnad.

– Enda förklaringen till omvårdnadsbegreppet verkar vara att det är det som nya sjuksköterskor är experter på!
Det dom behagar att göra och dokumenera – det är omvårdnad.

Mest lider nog ändå våra erfarna psyksyrror, vars kunskap fullständigt ignoreras av dom nya ”omvårdnadsexperterna” och av vissa chefer. Vi skötare är ju vana att få skit och har varandra och patienterna. Läkarna kan ju segla omkring i landet och hyra ut sig, må dåligt och tjäna pengar.

Just det. Patienterna kanske ändå lider allra mest, men det är ju deras roll.

Jag har snart jobbat 20 år inom psykiatrin och det var faktiskt ”bättre förr”. Visserligen hade vi flummiga paramedicinare på den tiden, men nu är det dom som är högsta chefer och rekryterar varandra och skrämmer bort duktiga läkare, vars enda uppgift verkar vara att ha det medicinska ansvaret.

När sedan psykiatrin måste styras upp, så är det lätt att dessa okunniga ledningsgrupper utan psykiatrisk kunskap (förutom någon trött obligatorisk chöl) imponeras av dom nya omvårdnadsexperternas pseudovetenskap och sedan är röran igång.
Jag trodde i min naivitet att läkarnas abdikation bara gällde psykiatrin. Men det är alltså likadant över hela linjen.

Hur som helst så var detta långa mail bara ett tack för bra artiklar i nr 5/2005, och jag vill säga att det inte bara är läkarna själva som vill ha tillbaka läkarinflytandet. Det vill även många av oss ”på golvet” och framförallt patienterna.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera