Nyhetsarkiv

”Minskning av akutens ledtider på Sahlgrenska en bluff”

På Sahlgrenska har man lyckats minska ledtiderna på akuten genom att inte röntga patienterna och låta dem vänta någon annanstans.

Sedan första september råder ”röntgenförbud” på Sahlgrenska Universitetssjukhusets akutmottagning, undantaget är urakuta röntgenundersökningar. Övriga patienter ska läggas in.

Beslutet, menar kritiker, är ett lysande exempel på hur politiker kan pressa en sjukhusledning till omdömeslösa beslut.

– Beslutet är en skenmanöver för att få bort långa ledtider på akuten. Man flyttar bara problemet ur sökarljuset till skuggan där det inte syns, säger Michael Hermansson, överläkare vid kirurgkliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Politiskt tryck

Bakgrunden är det politiska trycket att förkorta väntetiderna på akuten.

I januari 2009 fattade Västra Götaland ett regiongemensamt beslut att 90 procent av samtliga patienter vid regionens akutmottagningar ska vara färdigbehandlade och ha lämnat akutmottagningen inom fyra timmar. Beslutet ska vara genomfört senast 2011.

Vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset startade man ett projekt för att kartlägga och identifiera förbättringsområden inom de akuta vårdkedjorna. Målet för projektet är förkortade vårdtider i enlighet med regionens mål.

Ett sätt att korta ledtiderna, menar man, är att minska antalet röntgenundersökningar. Så här skriver man i ett beslut: ”Varje röntgenundersökning på AKOM (akutmottagningen) äventyrar tillåten ledtid. Indikationen för röntgen på AKOM måste skärpas”.

Alla läggs in

Det tar ofta flera timmar att vänta på röntgen, göra undersökningen och sedan vänta på röntgensvaret. Därefter ska ansvarig läkare bedöma svaret och fatta beslut om vidare handläggning. För att korta denna process har nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutat att alla patienter som söker sig till akutmottagningen (förutom de urakuta) ska läggas in innan de röntgas.

För att avlasta akutmottagningen har man skapat en särskild observationsenhet, CDU (Criticial Desicion Unit) med fem vårdplatser. Enheten är placerad inom MAVA och är reserverad endast för medicinpatienter. Kirurg- eller urologpatienter måste skrivas in på vårdavdelningar för att en röntgen ska få utföras.

”Väntetiderna har inte kortats”

Elisabeth Smedberg är utbildad sjuksköterska och är en av fyra vårdplatskoordinatorer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sedan drygt ett år tillbaka arbetar hon och tre kollegor med att styra patienter till lediga vårdplatser.

– Det är en tuff uppgift. Man har kraftigt skurit ned antalet vårdplatser och frustrationen är stor bland de anställda. När vi startade för ett år sedan hade vi två MAVA-avdelningar med totalt 39 vårdplatser. I dag har vi en MAVA-avdelning med 20 vårdplatser, men fem av dessa är reserverade för CDU-enheten. För att kompensera bortfallet så har man ökat med några platser på specialistmedicin. Men det har inte riktigt fungerat på grund av att de övervakningsmöjligheter som finns på MAVA, saknas på medicinavdelningen. Vi vårdplatskoordinatorer har ett flertal gånger påtalat detta, men utan resultat, säger Elisabeth Smedberg.

Det nya ”röntgenförbudet” på akuten har inte kortat väntetiden för patienterna, menar hon. Men genom skapandet av en CDU-enhet har patienterna fått det mer bekvämt.

– Det är många som upplever att beslutet är ett dribblande med statistik. Åtgärden innebär att man kortar ledtiden på akutmottagningen, men det är kanske inte det bästa sättet. Nu förskjuter man problemen någon annanstans, säger Elisabeth Smedberg.

Pseudolösning

– För oss som arbetar som kirurger och som inte har fått resurser till en CDU-enhet, är beslutet en pseudolösning. Man diskuterar nu ett förslag att flytta patienter från akuten till kirurgmottagningen, men vi förstår inte hur vi ska kunna ta hand om dem där, läget är svårt som det är med konstant brist på vårdplatser. Dessutom har vi ingen möjlighet att övervaka dessa patienter, säger Michael Hermansson.

Tvingas bryta mot förbudet

– Det går inte att följa beslutet om “röntgenförbud” på grund av vårdplatsbristen och överbeläggningar.

Medicinpatienter läggs in på CDU, som har ett fåtal platser, men en liknande enhet finns inte för kirurgpatienter. Vi har fått besked att vi gärna får skapa en liknande enhet, men med våra egna vårdplatser som ju redan är för få, säger Jan Persson, specialistläkare i kirurgi.

Patienter som tidigare kunde skickas hem efter en friande röntgen, ska enligt det nya beslutet nu läggas in. Det kan handla om patienter med hjärnskakning (commotio), lindrigare thoraxskador eller lindrigt multitrauma. Det kan också handla om patienter som behöver en röntgen för att man ska kunna avgöra kliniktillhörighet.

– Detta beslut har fattats helt utan någon diskussion eller ens en förankring hos medarbetarna på kirurgkliniken. Det kom som en överraskning för kirurgjouren då han nyligen blev tillrättavisad av chefen på akuten som meddelande att det inte var tillåtet att beställa röntgen på en patient som inte är inlagd.

Skapar propp i systemet

Detta beslut ökar antalet inläggningar och sätter en propp i systemet, säger en av många kritiker som Sjukhusläkaren har talat med.

”Varför inte gå ett steg längre och besluta att alla patienter som kräver provtagning också måste läggas in. Eller till och med beslut om inläggning för alla patienter som kliver över tröskeln till akutmottagningen. Sahlgrenska skulle få kortast ledtid i världen”.

”Kvalitetshöjning för patienterna”

Leif Persson är vårdenhetschef för akutmottagningen. Han är en av dem som deltagit i den arbetsgrupp som utarbetat ett förslag för hur man kan effektivisera akuta vårdflöden.

– Idag är vi klara med 90 procent av patienterna inom nio timmar och femtio minuter. Den tiden har vi som mål att halvera och för att kunna göra det måste vi snabba upp akutprocessen, vi har redan nu kunnat korta väntetiden med två timmar.

Det har även blivit en kvalitetshöjning för patienterna, menar Leif Persson. Istället för att vänta på akutmottagningen eller ligga på en brits i en korridor, kan patienterna nu få en sängplats på CDU-enheten.

– Det blir ett bättre flöde och patienterna får ligga i en mjuk säng och blir bättre omhändertagna.

Men CDU-enheten har ju endast fem sängplatser och är reserverade endast för medicinpatienter. Var ska alla andra patienter läggas in?

– Vi är i början av ett förändringsarbete och vi jobbar nu intensivt för att hitta en lösning när det gäller bland annat kirurgipatienter, säger Leif Persson.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera