Nyhetsarkiv

”Lättviktsdoktor” ett accepterat yrke i USA sedan 40 år tillbaka

I grunden är han utbildad revisor. Men han trivdes aldrig i yrket. Efter några kringflackande år då han arbetade inom missbruksvården och därefter som engelsklärare i Japan, återvände han 1997 till USA och utbildningen till physician assistent vid San Frances University i Pennsylvania. Han var då 39 år och insåg att utbildningen till läkare skulle ta alltför lång tid.

Ansett yrke sedan 40 år tillbaka

Physician assistent, PA är sedan 40 år ett eget yrke i USA. Det finns ingen bra svensk översättning; men enkelt uttryckt kan man säga att PA är ett mellanting mellan att vara läkare och specialistsjuksköterska.

– Många i USA väljer läkaryrket för pengarna. Men det tycker jag är ett dåligt argument. Jag har aldrig ångrat mitt val. Jag stormtrivs med mitt jobb och med mina kollegor och jag trivs med att jobba nära läkare. Jag får jobba relativt självständigt, men slipper ta det slutgiltiga patientansvaret och kan vara ledig när jag lämnar sjukhuset. Dessutom är det väldigt omväxlande och jag får hela tiden utvecklas i mitt arbete, säger Thomas Dale.

I dag är han 51 år och är den som har arbetat längst på akutmottagningen. En vanlig arbetsdag träffar han cirka 30 patienter, ungefär två av dem behöver även träffa läkare, de övriga tar han hand om på egen hand.

På akutmottagningen finns en triage-sjuksköterska som tar en snabb anamnes och fyller i de viktigaste uppgifterna. Patienten ges sedan en prioriteringsgrad mellan ett och fem. De mest akuta patienterna får prioritetsgrad 1, 2 och 3 och tas direkt om hand av läkare. Övriga patienter går till så kallad ”fast-track” där de tas om hand av physician assistents och specialistsjuksköterskor. Det kan handla om patienter med yrsel, sårskador, vrickningar och stukningar, barn med feber.

Intimt samarbete med läkare

– Vid vårt sjukhus arbetar vi med fast-track patienter en del av arbetstiden, därefter assisterar vi läkare i mer akuta situationer. Det skulle bli alldeles för tråkigt och till och med riskabelt om vi endast ägnade oss åt lättare akuta patienter. Vi behöver ständigt lära oss mer om akuta tillstånd.

Låt säga att det kommer in en patient med ett öppet sår på huvudet som måste sys. Triage-sjuksköterskan kanske sorterar patienten till fast-track och om vi som PA inte hade medicinsk kompetens, kanske vi bara skulle ha sytt ihop såret. Vi måste hela tiden tänka på om det kan finnas medicinska orsaker i bakgrunden som är viktiga att ta hänsyn till. Kanske var det en stroke eller en hjärtinfarkt som orsakade att patienten svimmade och fick ett öppet sår på huvudet. Det här är den stora skillnaden mellan PA och specialistsjuksköterskor.

– PA har en medicinsk grund och kompetens som sjuksköterskor oftast inte har, säger Thomas Dale.

Generellt kan man säga att en PA har befogenhet att ta anamnes, undersöka patienter, beställa labbprover, ställa diagnoser och behandla åkommor och sjukdomar, assistera vid kirurgi, förskriva läkemedel, hålla patientsamtal, arbeta med hälsofrämjande frågor.

Varje delstat bestämmer själv gränserna

– Det är egentligen upp till varje stat och varje arbetsgivare att själva bestämma var gränserna går och hur utformningen av arbetet ska se ut.

– Men alla PA måste ha ett nära samarbete med en läkare som har det fulla tillsyns- och patientansvaret. Vi är tränade redan från början att veta att vi inte är läkare och att vara medvetna om våra begränsningar, säger Thomas Dale.

– Efter tio år på akutmottagningen har jag fått en stor kunskap och erfarenhet som en ST- läkare inte har. Han har den teoretiska delen, men inte den praktiska. I min roll kan jag även fungera som ett stöd för ST-läkare, säger Thomas Dale.

Han arbetar tre till fyra tiotimmars pass i veckan, men arbetsveckorna överstiger sällan 40 timmar. Medellönen för en PA ligger på cirka 70 000 dollar per år, det är en fjärdedel av vad en akutläkare tjänar i genomsnitt.

Allt vanligare att läkare anställer läkarassistenter

Utformningen av det amerikanska sjukvårdsystemet innebär att det är mer lönsamt för läkare att utföra medicinska ingrepp som kirurgi, framför att träffa patienter.

– Det också billigare för en patient att gå till en PA än till läkare. Så under de senaste tio åren har det blivit alltmer vanligt att specialistläkare med egna mottagningar anställer PA som tar emot patienterna och sköter all administration på mottagningen. För en kirurg till exempel, är det väldigt kostnadseffektivt att anlita en PA som kan ta emot patienterna på mottagningen, medan kirurgen kan ägna sin tid åt att operera, säger Thomas Dale.

Han känner sig uppskattad av sina kollegor och av de läkare som han har ett nära samarbete med. Om inget oförutsett händer kommer han att stanna kvar vid sjukhuset i Fairbanks. ’

– Jag blir väl behandlad och läkarna litar på mig och min kompetens. Jag får arbeta med det jag tycker om och finner meningsfullt. Och jag får ta ett tillräckligt stort patientansvar, säger Thomas Dale.

En av de läkare som han arbetar nära tillsammans med, är Nicholas Aujalay. Han har svensk läkarlegitimation och arbetade i början på 2000-talet på Södersjukhusets akutmottagning.

För sju år sedan valde Nicholas Aujalay att utbilda sig till akutläkare vid North Shore University Hospital i New York. Efter utbildningen bestämde han sig för att stanna kvar och idag arbetar han sedan fyra år tillbaka som akutläkare vid akutmottagningen på Fairbanks Hospital i Alaska.

Så här säger han om physician assistents:
– När PA är klara med sin universitetsutbildning tar vi över och internutbildar dem i akutmedicin. Efter en tid blir de väldigt duktiga och kan ta hand om de flesta patienter med prioritetsgrad 4 och 5 som inte behöver omfattande akutsjukvård.
Vi läkare ser i snitt 100 patienter per dag, varav PA tar hand om cirka 30. Alla patienter gås igenom innan jag signerar journalen, men jag ser endast ett fåtal av PA:s patienter. Jag finns dock alltid i närheten om PA behöver hjälp med bedömningar och åtgärder, säger Nicholas Aujalay.

Nyligen sökte ett föräldrapar med en två månaders bebis akutsjukvård. Barnet hade haft ihållande feber och kräkts. Föräldrarna fick först träffa en PA som sedan vände sig till akutläkare för vidare bedömning.

– I det här fallet tog jag över. Men för det mesta tar PA hand om majoriteten av patienterna som har prioritetsgrad tre till fem. När de är klara kommer de till mig och stämmer av sina bedömningar och åtgärder. Tycker jag att det verkar rimligt så skriver jag under med mitt namn. Men om det finns några som helst frågetecken ber jag att få se patienten.

De stora vinsterna, menar Nicholas Aujalay, är att PA kan ägna sig åt enklare läkaruppgifter och avlasta specialisterna i det vardagliga arbetet. Men det är inte självklart att man finner PA på alla universitetssjukhus i USA.

– Alla avdelningar på vårt sjukhus, som internmedicin till exempel, har inte PA. Det beror på hur man vill arbeta.

Hos oss fyller PA en viktig funktion. Vi kan inte anställa AT- eller ST-läkare eftersom vi inte bedriver utbildning för dem. I USA och de flesta europeiska länder måste läkares vidareutbildning ackrediteras. Och eftersom vi inte har ansökt om utbildningsprogram på vårt sjukhus, så kan vi inte rekrytera AT och ST-läkare. Arbetet går dessutom mycket fortare med PA, eftersom AT- och ST-läkare behöver handledning och utbildning, säger Nicholas Aujalay.

Sedan är det självklart en ekonomisk fråga, menar han. Det är klart billigare att PA tar hand om de enklare akutfallen och att läkare kan ägna sig åt svårare och mer komplicerade akutpatienter.

Om du flyttar tillbaka, skulle du då önska att det gick att anställa PA i Sverige?
Är PA:s något för Sverige?

– Jag har mött så många olika åsikter och filosofier kring PA. Kollegor på mina gamla arbetsplatser tycker inte att PA håller tillräckligt hög kvalitet. Själv har jag bara goda erfarenheter, så jag ser egentligen ingen uppenbar nackdel.

Men för svensk del tror jag att det skulle vara enklare att rekrytera sjuksköterskor och vidareutbilda dem att göra det som en PA gör idag, framför att starta en helt ny utbildning.

Se också:

Sjukhuset som tagits över av sjuksköterskor

”De medicinska kärnfrågorna har trängts undan av annat”
Sjukhuschef Ingela Tuvegran: Hur kommer det sig att ni har så missnöjda medarbetare?
”Alla blev vinnare när de biomedicinska analytikerna tog över neurografierna”
”Dokumentationshysteri tvingar alla yrkesgrupper att arbeta med fel saker”
Socialstyrelsen positiv till uppgiftsglidning
Skälet för uppgiftsglidning ska vara förbättrad vårdkvalitet och inte patientfarliga besparingar

Endoskopi

– Är det rätt att utbilda sjuksköterskor till endoskopister?
”Beslutet att utbilda sjuksköterskor till endoskopister är illa övertänkt”
”Jag ser bara fördelar”
”Vi är kluvna, endoskopin ett dilemma”
”Ett litet sjukhus har inte möjlighet att utbilda både sjuksköterskor och ST-läkare”
”Yngre läkare behöver träna mer på ingrepp som endoskopier”
I Lund finns inget intresse för endoskopiutbildningen för sjuksköterskor

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera